Börja med dig själv

DET ÄR STRUKTURELLA och organisatoriska problem som driver den största stressen hos cheferna. Det framkom tydligt i Chefs undersökning Hur mår chefen? som presenterades i första delen av Stresskolan 2.0. Många chefer saknar rätt förutsättningar och stöd i chefsrollen. 

Men att genomföra de förändringar som krävs tar tid. Enligt Nyckeltalsinstitutets senaste rapport kan det i många fall ta upp till två år innan effekterna blir kännbara. Så även om stress inte bara är en personlig fråga är det på det personliga planet som du själv kan påverka. Börja därför där, råder Sofia Viotti, leg psykolog, expert på självmedkänsla och förändring av ohjälpsamma mönster. 

”Man behöver jobba på alla nivåer”, säger hon.  

Som Chefs undersökning från förra numret också visade har många chefer, hela sju av tio, redan vidtagit åtgärder. 

”Det förvånade mig att det var så pass många som hade tagit del av någon form av stresshanteringsprogram och att så många upplevde att det hjälpte, åtminstone delvis. Det är väldigt glädjande”, säger Sofia Viotti.  

Hon får medhåll av ledarskapscoachen Annah Thunberg. 

”Det pratas ofta om att man blir passiv och sätter på sig offerkoftan, att man inte gör tillräckligt för att ta itu med sin stress. Men det här visar att det är väldigt många chefer som tar det egna ansvaret. Men också att det inte räcker hela vägen”, säger hon. 

Chefs undersökning bekräftar bilden av att de egna försöken att hantera sin stress kan hjälpa, men bara till en viss del och för somliga långt ifrån tillräckligt eller inte alls. 

Men vad ska du då satsa på om du vill agera själv mot stressen? Det finns så mycket att välja mellan – meditation, yoga, tacksamhetsövningar, mindfulness. 

Hjärtläkaren och psykiatrikern Walter Osika vid Karolinska Institutet har i sin forskning sett att mindfulness kan höja chefers förmåga att hantera utmanande arbetsförhållanden över längre tid och att det även förbättrat deras förmåga att balansera arbete och privatliv under tider av organisatoriska förändringar och omvälvande skiften.  

Men mindfulness är tidskrävande. Ron Purser, professor i management vid San Francisco State University och författare till den uppmärksammade boken McMindfulness – how mindfulness became the new capitalist spirituality, varnar för att mindfulness riskerar att användas som ett sätt att anpassa sig till ohållbara arbetsvillkor, snarare än att förändra de villkor som skapar stressen.  

”Vi vet också hur svårt det är att lägga in ett stresshanteringsprogram i ett redan fullt schema”, säger Walter Osika och berättar om poliser som kört med blåljus för att hinna i tid till stresshanteringskursen.  

Två andra relativt enkla saker som ger stor utdelning är tacksamhets- och reflektionsövningar.   

Att göra en tacksamhetslista en eller flera gånger i veckan har visat sig öka människors livstillfredsställelse och välbefinnande, leda till bättre sömn, ökade samhörighetskänslor samt större optimism inför den kommande arbetsveckan.  

När din tacksamhet uttrycks direkt till dina kolleger och medarbetare leder det till såväl bättre prestation som till lägre rent kroppslig stressbelastning, enligt en studie gjord på Handelshögskolan vid University of California, Rady School of Management, San Diego.   

Att skapa utrymme för reflektion skapar även det balans, självinsikt och stärker ditt ledarskap. Flera studier inom näringsliv, sjukvård, undervisning och offentlig sektor har visat att reflektion för specifikt chefer i form av mindfulness och strukturerad självreflektion är kopplad till lägre stress, minskad energiåtgång och ökat välbefinnande.  

Många företag satsar på friskvårdsprogram för hela sin personal. En stor studie publicerad i Industrial Relations Journal och Psychology Today, gjord på 90 amerikanska arbetsplatser, avslöjade dock att så gott som alla misslyckades med att förbättra medarbetarnas mående. Det fanns dock ett undantag och det var de program som uppmuntrar medarbetarna att engagera sig i välgörenhets- och volontärjobb. Mätningar av hjärnaktivitet visar att när vi hjälper andra människor aktiveras hjärnans belöningssystem, samtidigt som aktiviteten i de stressrelaterade regionerna i hjärnan minskar.  

”När vi fokuserar på att bidra till vårt samhälle eller ett större sammanhang görs kopplingarna i hjärnan bokstavligen om till att hantera stress mer effektivt”, skriver den amerikanska psykologen och stressexperten Rebecca Heiss i en artikel i den internationella nyhetstjänsten CNBC. 

I Sverige har mycket fokus den senaste tiden legat på vikten av återhämtning. I forskning vid Lunds universitet har återhämtningsforskaren Lina Ejlertsson presenterat sju olika sorters återhämtning (mental, emotionell, fysisk, sensorisk, socialt, kreativ och själslig). 

Forskningen visar att vi inte alltid återhämtar oss bäst genom att vila och göra ingenting, utan genom att skapa variation i vårt arbete, till exempel gå från stillasittande till rörligt eller från snåriga kognitiva uppgifter till något mer administrativt rutinmässigt. 

Chefs expert Sofia Viotti är dock frustrerad över det stora fokuset på återhämtning. 

”Man kan absolut jobba med återhämtning eller försöka göra saker i ett lugnare tempo, sådant som vi vet reglerar stress, men det löser inte problematiken på riktigt. Om man samtidigt har någonting som hela tiden eldar på stressen inombords har det inte så stor effekt”, säger hon och fortsätter: 

”Människor behöver få syn på vad det är som gör att man hela tiden hamnar i stressiga situationer. Och från organisatorisk nivå behöver man förstå mer om hur människor fungerar för att anpassa jobbet efter det.” 

Enligt henne behöver många bli bättre på att lyssna in sina egna behov och sätta gränser: 

”Hur mycket har man normaliserat att det är stressigt? Och hur mycket har man fått med sig från sin uppväxt om vikten av att lyssna in sina egna behov?” 

I Chefs undersökning framgår att en klar majoritet av cheferna, trots allt, känner motivation och engagemang för sitt jobb. Om jobbet dessutom ger en fjäder i hatten karriärmässigt är det lätt att börja tänja på sina gränser, menar Sofia Viotti. 

”När organisationen säger att det är omöjligt att förändra, att det är så här mycket man har att göra, ska man vara medveten om att man ändå satt en gräns någonstans. Vi jobbar inte 18 timmar om dagen. Bara för att man har normaliserat en gräns för sig själv eller i en organisation och accepterat hög stress, innebär det inte att man måste klara av det fram till att man inte klarar av det.” 

Sofia Viotti hjälper chefer att våga prioritera sitt eget välmående, inse att deras behov är viktiga och hitta trygghet i att säga nej när arbetsplatsen inte längre är bra för dem.  

”Det finns alltid en valmöjlighet. De flesta i den här gruppen chefer står inte utan möjlighet att få ett annat jobb. De kan lämna en organisation där de inte mår bra.” 

I Chefs undersökning uppgav så många som drygt hälften av cheferna att de någon gång har övervägt att sluta som chef på grund av sitt mående.  

Själva grundbulten till vårt psykiska mående är enligt Sofia Viotti våra inre mönster och hur det skapar stress. 

”Vissa människor mår inte dåligt av att det är stressigt för att de har hjälpsamma mönster som gör att de sätter gränser och inte dras iväg i stresstankar. Men om man har en benägenhet att oroa sig och älta, lätt fastnar i tankar på hur mycket det är som ska göras, ’hur ska jag hinna, tänk om det inte blir bra, ska jag göra så här eller så där’ – då har man det stressigt även vid tillfällen när man egentligen skulle kunna varva ner.” 

Sofia Viotti konstaterar att det är många som problemlöser när man inte är på jobbet. 

”Först när man får syn på detta inser man hur mycket man själv omedvetet ökar på stressen. Och då kan man börja förändra.”  

Ett första steg är att skaffa sig kunskap och bli medveten om vad som försiggår inuti oss själva och vad vi har för inlärda föreställningar och inre mönster. Det kan man få genom böcker, stresshanteringsprogram eller genom att gå och prata med en psykolog. 

Forskning från Lunds universitet visar att samtal är en viktig åtgärd för att stötta chefer som lider av psykisk ohälsa. Men för att det ska ge resultat är det viktigt att samtalen handlar om chefens eget mående och inte halkar in på medarbetare och verksamhetens behov.  

I en nygjord studie kring chefers stress i offentlig sektor vid Lunds universitet såg man att stöd från direkt överordnad och öppen kommunikation i organisationen är särskilt viktiga för att minska stress.  

”De flesta chefer skulle behöva en coach eller en mentor. Inte bara för att minska eller lära sig hantera stress, utan också för att bli en bra chef. Både medarbetare och chefer upplever mycket stress på grund av att de har en egen chef som inte möter dem på ett bra sätt”, säger Sofia Viotti. 

Det enskilt viktigaste stödet, enligt forskningsledaren Ulrika Westrup, docent vid Lunds universitet, är ett nätverk av chefer att dela erfarenheten med. Chefsnätverken kan se ut på olika sätt, men cheferna bör brottas med samma typ av problem, som nedskärningar, konflikthantering eller uppsägningar. Och – det är inte cheferna själva som kan bygga dessa nätverk, utan organisationerna, då nätverken helst ska bestå av chefer som inte jobbar med varandra till vardags. Så här behövs det organisatoriskt stöd. 

I förra delen av Stresskolan skickade Chef chefredaktör Calle Fleur på hälsokontroll. Hur har han det med stressen nu? Chef har låtit honom skriva tacksamhetslistor, reflektera regelbundet och bearbeta sina inre mönster. Och så åkte han till Rinkeby för att volontärjobba med läxläsning för ungdomar. Kan det minska hans stress?