Hur illa är det?

Stresskolan 2.0 Var ska du börja om du vill prioritera din hälsa och förebygga så att du inte blir ytterligare en siffra i statistiken över dem som blivit sjuka av stress? En bra start är att ta reda på hur du mår och göra en hälsoundersökning – innan det gått för långt. Chefs chefredaktör Calle Fleur gjorde slag i saken.

Hälsa
Publicerad

EN HÄLSOUNDERSÖKNING är naturligtvis inte en åtgärd i sig för bättre mående. Däremot är det ett viktigt diagnosverktyg att utgå ifrån.   

Pinfärsk forskning från Gymnastik- och idrottshögskolan (GIH) visar att regelbundna hälsokontroller på arbetsplatsen bidrar till bättre hälsa, bättre träningsvanor och mindre viktuppgång.   

”Våra resultat tyder på att arbetsgivare bör ha en långsiktig strategi för hur de erbjuder dessa undersökningar och hur de följer upp resultaten över tid. De behöver också anpassas efter olika grupper av personer i arbetslivet.

Yngre personer och de med lägre utbildning kan till exempel behöva extra stöd för att etablera och behålla hälsosamma vanor”, säger Elin Ekblom Bak, professor vid GIH och projektledare för forskningsprogrammet Work Together.  

I studien lät man 100 000 personer göra en så kallad hälsoprofilbedömning via sin arbetsgivare. Undersökningen omfattade kondition, blodtryck, levnadsvanor och självupplevd hälsa.

Efteråt fick personerna ett samtal med en hälsocoach och arbetsgivaren fick en sammanställning på gruppnivå.   

”Om du märker att sömnen förändras, att du tappar intresse för sådant som tidigare varit viktigt eller om personer i din närhet säger att du inte är dig själv, är det dags att söka hjälp.”

När forskarna följde deltagarna i upp till fem år såg de att hälsan generellt försämrades över tid; deltagarna motionerade mindre, mådde sämre och gick upp i vikt. Men för de personer som gjort minst tre hälsokontroller såg bilden annorlunda ut. I den gruppen skattade deltagarna sin hälsa högre, tränade mer och gick upp mindre i vikt än övriga.  

”Resultatet ligger i linje med tidigare beteendeforskning som visar att enstaka insatser eller samtal sällan ger bestående effekter. Det behövs uppföljning för att skapa förutsättningar för hållbara förändringar”, säger Elin Ekblom Bak till tidningen Arbetsliv.   

Många chefer söker hjälp för sent. Det kan få förödande konsekvenser, konstaterar Viktorija Milosevska, överläkare i psykiatri på Calmego Psykiatri. 

Chefer, som är vana vid att prestera på topp, känner ofta att de måste hantera alla problem på egen hand, är hennes erfarenhet. Därför biter de ihop när de mår dåligt och fortsätter att leverera på jobbet, på bekostnad av privatliv, hälsa och relationer.  

Viktorija Milosevska

Till henne kommer de via den fysiska vården för att de till slut mår så dåligt att de hamnar på akuten med hjärtklappning, ont i bröstet och svårt att andas. 

”De tror att de fått en hjärtinfarkt men blir friskförklarade från fysiska åkommor och hänvisade till den psykiatriska vården.” 

Eller så kommer de för att omgivningen kräver det.  

”Jag kan ärligt säga att chefer generellt inte brukar vara så positiva till att söka hjälp. De kan i stället ha ställts inför ett ultimatum av sin partner eller att deras egen chef eller en kollega har slagit larm.”  

Viktorija Milosevska anser att det finns en skev bild hos många om vad psykisk ohälsa är och vem det kan drabba. Det gör att vissa inte känner igen sig i sina symtom eller förstår vad de är tecken på.  

Ytterligare en fälla för många chefer anser hon är att de är så fokuserade på sina medarbetares hälsa att de bortser från sin egen.  

”Det behövs uppföljning för att skapa förutsättningar för hållbara förändringar”

Om det går för lång tid innan man söker hjälp tar det i regel betydligt längre tid att komma tillbaka.  

”Om du märker att sömnen förändras, att du tappar intresse för sådant som tidigare varit viktigt eller om personer i din närhet säger att du inte är dig själv, är det dags att söka hjälp. Ju tidigare du gör det, desto lättare blir vägen tillbaka”, säger hon. 

Det råder ingen direkt brist på alternativ för hälsokontroller på marknaden. Bland det mest hajpade just nu är Nuralogix Longevity Mirror, en app för 9 000 kronor, som berättar hur frisk du är genom att skanna ansiktets blodflöden via en 30 sekunder lång selfie. Den lanserades på den stora elektronikmässan i Las Vegas i höstas.

Och så har vi förstås Neko Health, Spotify-grundaren Daniel Eks och entreprenören Hjalmar Nilsonnes futuristiska satsning. Deras hälsolabb öppnade på Östermalm i Stockholm för två år sedan och finns sedan en tid tillbaka även i Manchester, Storbritannien och håller nu på att öppna en ny flaggskeppsmottagning i Stockholm samt etablera sig i London, Birmingham och New York. Chef skickade chefredaktör Calle Fleur dit:

Fortsätt läsa kostnadsfritt!

Vi behöver bara en minut…

Så roligt att du vill fortsätta läsa våra artiklar! Det får du strax göra, utan att betala något.

Skapa ditt gratiskonto
  • Tillgång till våra låsta artiklar och webinar gratis och utan tidsbegränsning!
  • Chefs nyhetsbrev med senaste ledarskapsnyheterna!

Dina uppgifter delas aldrig med tredje part. Läs vår integritetspolicy här.