Chef undersökning: Chefer blir sjuka av jobbet

”VAD FAN HÅLLER VI på med?” Det utbrister Walter Osika, läkare och forskare på Karolinska Institutet, när han tar del av Chefs undersökning ”Hur mår chefen?”.

För det samlade svaret från över 1000 chefer är att de mår uruselt.

”Jag blir uppgiven och trött. Undersökningen understryker precis allt som jag har sett de senaste 20 åren när jag har jobbat med chefers arbetsmiljö. Möjligen att det blivit ännu något värre över tid”, säger Linda Corin, fil doktor i arbetsvetenskap och forskningsledare på Institutet för stressmedicin, ISM, i Västra Götalands-regionen.

Även ledarskapscoachen Annah Thunberg instämmer i att det speglar hennes erfarenhet av de chefer hon coachar och möter i olika uppdrag.

”Undersökningen visar på chefernas stora engagemang. Hela 89 procent svarar att de känner sig engagerade och motiverade i sin roll som chef. Men den viktiga ambitionen krockar med de förutsättningar de får”, säger hon och konstaterar att det i längden skapar ett ohållbart ledarskap. 

I undersökningen uppger åtta av tio chefer att deras arbetsbelastning är hög och till och med extremt hög.  

”Det handlar inte bara om antalet arbetsuppgifter, utan om vilken mental och kognitiv kapacitet som arbetsuppgifterna kräver av mig som chef. Behöver man gå igenom många olika moment eller bearbeta mycket information, ta in perspektiv från många olika håll? Hur ser teamdynamiken och kulturen ut? Är det många konflikter jag som chef måste hantera?” fortsätter hon. 

Annah Thunberg menar att arbetsbelastning inte bara handlar om vad som står i kalendern. Lika viktigt är hur relationsmiljön på arbetsplatsen ser ut. 

”Det är mängden uppdrag och krav som är orimliga. Och det är så märkligt med tanke på vår fantastiska AI-utveckling”, säger Walter Osika.   

Han anser att man inte längre enbart kan prata om coping-strategier och psykologiska förmågor för att hantera den stress som uppstår, när det ofta är något i arbetsorganisationen som inte fungerar. Något som ligger utanför chefernas egen kontroll, som till exempel att ha för många medarbetare att ansvara för. 

”Den svenska chefen är kompetent, engagerad och uppskattad – men trött. Inte akut utbränd, men kroniskt belastad.” 

Så lyder det dystra svaret om man matar in frågan ”hur mår chefen?” i Chat GPT. 

Och ja, nog vittnar cheferna i Chefs undersökning om en ”kronisk belastning”: Åtta av tio uppger att deras jobb är för krävande på grund av för hög arbetsbelastning. Fem av tio uppger att det beror på otydliga roller och motstridiga krav. Nästan lika många upplever stor ensamhet i chefsrollen samt brist på resurser. Fler än sju av tio chefer känner sig stressade och pressade.  

Detta rimmar väl med en undersökning gjord 2025 av Falck (före detta Previa) med 4000 chefer, till rapporten ”Hur mår chefen?” Här framgår att cheferna upplevde högre stress än medarbetarna. Var fjärde chef uppgav sig inte hinna slutföra sina arbetsuppgifter i tid. 

”Det är väldigt sorgligt att så många chefer upplever så hög stress och verkligen mår dåligt av det”, kommenterar Sofia Viotti, leg psykolog, författare och föreläsare.  

Hon arbetar mycket med stresshantering och har skrivit boken Utan press: Om medkänsla, prestation och stress.  

Chefer har ofta sjuknärvaro snarare än sjukfrånvaro och har generellt sett färre sjukdagar än medarbetare. Förvisso har många chefer i sin roll en högre grad av frihet med möjlighet att påverka sin arbetssituation och till exempel jobba hemifrån även om de är sjuka. Men i Chefs undersökning uppger 74 procent av cheferna att de bara har varit borta från jobbet 1–2 dagar det senaste året.  

Och enligt Falcks sjuk- och hälsodata om 148 000 medarbetare och 12 000 chefer var 13 procent av medarbetarna jämfört med fyra procent av cheferna korttidssjuklediga någon gång under 2024.  

Att den psykiska ohälsan ökar allra mest bland chefer och tjänstemän – av alla yrkeskategorier – fastslogs i rapporten ”Sveriges sjukaste yrken 2025” som gavs ut av Skandia i slutet av förra året.

Den största ökningen av sjukskrivningar överlag beror på psykisk ohälsa, särskilt stressrelaterade besvär.

Mellan 2019 och 2024 har andelen sjukskrivningar (över 14 dagar) på grund av psykisk ohälsa ökat mest inom branscherna bank, försäkring samt information och kommunikation.  

I en artikel i Fortune från december förra året säger David Ko, vd för Calm, världens ledande sömn- och meditationsapp: 

”De flesta ledare verkar utan ett fulladdat batteri och därmed endast till 20 procent av sin fulla kapacitet.” 

Han utvecklar sitt resonemang med att företagsledare världen över lider av sömnbrist, är fullständigt dränerade på energi och överväger att sluta sina jobb – men ändå när man frågar dem hur de mår, säger de att de mår bra.  

”Många chefer har väldigt höga krav på sig själva. De har också tankar om att de inte räcker till och oroar sig över vad andra tycker. Sådant spär på stressen. Sedan är människor väldigt olika i hur trygga de är i att sätta gränser”, säger Sofia Viotti.  

En studie genomförd av Deloitte i samarbete med Workplace Intelligence i USA, Storbritannien, Kanada och Australien 2022 bland 1050 toppchefer och lika många övriga anställda, visade att 70 procent av toppcheferna och hälften av de anställda övervägde att byta jobb för att må bättre. 

I Chefs undersökning uppger fler än hälften att de har övervägt att sluta som chef på grund av sitt mående.  

”Det är en seriös och allvarlig siffra, även om det inte är en överväldigande andel som gör verklighet av funderingarna. Men det påverkar hur vi förhåller oss till vårt arbete”, säger Micael Dahlen, professor i ekonomi och lycka, välmående och välfärd vid Handelshögskolan i Stockholm. 

Han hänvisar till fenomenet ”silent quitting” som blivit omskrivet på sistone, så även i Chef. 

”Det är extremt olyckligt för arbetsplatsen om du är kvar men ändå inte riktigt känner att du är där med hela din varelse och motivation. Då gör du inte det som du skulle kunna göra.” 

Vad du gör och hur du mår påverkar omgivningen vare sig du är medveten om det eller inte, understryker han. 

”Cirka 30 procent av ditt eget mående kommer från människorna i din omgivning. En chef är närvarande i många människors liv på daglig basis. Det har med andra ord jättestor effekt, om du vill vara där eller inte.” 

Han fortsätter: 

”Om man inte känner sig helt bekväm med att vara på en arbetsplats, hur ska man då kunna motivera andra att göra det mesta av sin tid där?” 

49 procent av cheferna i Chefs undersökning uppger att de har fysiska hälsoproblem och 54 procent att de har psykiska hälsoproblem som de kopplar till sin arbetssituation. 

Redan i slutet av 1980-talet slog professor Töres Theorell vid Karolinska Institutet fast att en dålig arbetsmiljö är skadlig för hälsan. Hans forskning visade att hög arbetsbelastning i kombination med låg kontroll och lågt socialt stöd kunde kopplas till hälsorisker.  

Under 2010-talet började forskningen allt tydligare visa att även chefer drabbas. 

Att Google-sökningen ”How to reduce stress” visade all time high våren 2025, talar sitt tydliga språk. 

”Det är ett rop på hjälp på befolkningsnivå”, sa den amerikanska psykiatrikern Neha Chaudhary till The American Institute of Stress. 

I Chefs undersökning uppger sju av tio chefer att de själva har vidtagit åtgärder för att hantera sin stress, till exempel med hjälp av mindfulness, meditation eller stresshanteringsprogram.  

”Det är ett tydligt tecken på att man inte är passiv i sitt lidande utan verkligen försöker hitta lösningar på egen hand. Många tar eget ansvar, men det räcker inte hela vägen”, säger Annah Thunberg.  

Micael Dahlen håller med: 

”Det är olyckligt, men också viktigt, att se att en stor andel av de här cheferna gör saker för sin fysiska hälsa och sitt välmående. Men det verkar ändå inte få det genomslag och ge den buffert de behöver.” 

Endast 16 procent i undersökningen uppger att de efter vidtagna åtgärder kan hantera sin stress. 72 procent säger att det hjälpt till viss del men inte tillräckligt och 12 procent hävdar att stresshanteringsåtgärderna inte har gjort någon skillnad alls för deras mående.  

”Vad fan håller vi på med?” som läkaren och forskaren Walter Osika utbrast inledningsvis i den här texten. Så vad kan cheferna egentligen göra själva? Vilket ansvar har deras organisationer? Det är hög tid att agera.

Om undersökningen: Webbaserad undersökning som besvarats av 1074 personer i mars 2026. Av de som svarat är 72 procent kvinnor och 28 procent män. 49 procent är mellanchefer, 36 procent chefer på lednings- eller stabsnivå, 13 procent gruppchefer, arbetsledare eller liknande, 2 procent är inte chef i dag. Drygt hälften (51 procent) är i åldern 51–60 år, 27 procent är 41–50 år, 16 procent är över 60 år och 6 procent mellan 30 och 40 år.