9 trender för din hälsa och träning hela året

ALLT FLER KRAFTER verkar för träning och hälsa.

Världshälsoorganisationen, WHO Europa, har antagit vad de själva kallar för en djärv femårsvision för hälsa och resiliens. Och redan i november i fjol släppte Folkhälsomyndigheten en kampanj för mer rörelse i vardagen, för att under 2026 stötta kommuner och regioner i arbetet för ökad vardagsrörelse.

Folkhälsomyndigheten vill att transporter, skola och arbetsplatser ska samverka, vilket innebär att chefer och ledare i ännu högre grad än tidigare ska försöka motivera och medverka till ökad rörelse.  

Överlag minskar fokuset på prestation 2026. Detta är året då vi ser sambandet mellan kropp och själ och satsar på holistisk helhetshälsa.

Visst kommer vi att fortsätta att gå till gymmet – kanske till och med ännu mer – men nu lika mycket för vår psykiska som för vår fysiska hälsa. Vi kommer också att mäta våra värden med ännu större frenesi. 

Nytt är att vi tar hjälp av AI för att omvandla data till skräddarsydda levnads- och träningsprogram.

Och vi börjar förstå kulturens inverkan på vår hälsa. Några framsynta chefer har redan börjat tillåta musik, dans och teater i friskvårdsbidraget. 

McKinseys senaste framtidsspaning slår fast att wellness-trenden kommer att hålla i sig.

84 procent av amerikanerna i deras panel säger att wellness är en topp-prioritering. I Storbritannien är motsvarande siffra 79 procent och i Kina 94 procent. Sömn och hälsa rankas högst av generation Z och millennials. Men även för andra är sömnen inte bara något nödvändigt, utan börjar bli mer av en välmåenderitual.  

Det dyker upp sömnretreater med till exempel smarta madrasser, ljudisolerade rum, lampor som stöttar den cirkadiska rytmen och annan teknik som invaggar oss i en god sömn.  

Återhämtning blir också en del av fitness-rutinen. Kunskapen om hur man reglerar nervsystemet briserar. Vi får lära oss mer om hur vi vaggar oss in i det parasympatiska lugn och ro-systemet. Breathwork med olika andningstekniker får sällskap av infraröda bastur och kalla bad för att reducera stress och få ny energi.  

Som chef blir man än mer angelägen att underlätta för sig själv och andra genom att ta fram policyer kring tillgänglighet, mejl utanför arbetstid, viloperioder efter arbetsintensiva faser samt normalisering av återhämtning som en del av prestation. 

2026 är ”jomo” (joy of missing out) ledstjärnan. 

Snart bär hälften av oss någon form av fitness-band eller smartklocka, oura-ring, gps-teknik eller liknande som samlar in data om hur vårt hjärta slår, hur vi sover (både längd och kvalitet), blodtryck, hur många steg vi tar, blodsockernivå och kroppstemperatur.

Aktuellt för 2026 är att i ännu högre grad än tidigare bearbeta dessa data på olika digitala plattformar mot uppsatta hälsomål och/eller pepp och beteenderekommendationer.

Vår träning blir 2026 skräddarsydd.

Datadriven coachning avlastar dessutom din beslutströtthet. Låt med andra ord dina hälsodata avgöra vad, var och när du ska träna.

Träning för mental hälsa har sakta krupit allt högre upp på trendlistorna de senaste åren. Fler och fler chefer kommer till insikt om att fysisk träning är ett sätt att vässa sina ledaregenskaper.  

Robust forskning visar på de positiva effekterna av rörelse och träning för att förhindra eller lindra depressiva symtom. Träning förbättrar även livskvalitet, hjälper stresshantering, stärker självuppfattning och social kompetens.

Ett hjärnforskningsinstitut i Tyskland har också funnit ett positivt samband mellan fysisk kondition och hjärnstorlek.  

Men det handlar inte enbart om konditionsinriktad fysisk aktivitet, utan även om att muskelstärkande fysisk träning förbättrar en rad mentala förmågor som koncentration och förmågan att planera. 

Styrketräning känns kanske varken nytt eller trendigt, men ökar ständigt i popularitet. Inte minst sedan man sett att det är effektivt för åldrandet och har bevisad effekt på klimakteriebesvär.

AI gör dessutom sitt för att förbättra styrketräningen genom att individanpassa ditt träningspass.

Rörelseintelligenta maskiner känner in och kommer ihåg din prestation och ger dig rekommendationer om tyngder, antal repetitioner och så vidare. 

Allt fler röster – och vetenskaplig evidens – höjs nu för att friskvård inte enbart handlar om fysisk och mental träning.

Folkhälsomyndigheten slog i en undersökning 2025 fast att musik, bildkonst, dans och teater kan främja psykisk och fysisk hälsa samt social samhörighet.

Flera företag väljer nu att ta sig ett tolkningsutrymme för friskvårdsbidraget och godkänner därför vissa kulturella aktiviteter.

Melodifestivalvinnarna KAJs inflytande på världen är måhända begränsat, men faktum är att allt fler bastur dyker upp.

Utanför Norden ses den största ökningen i Nordamerika och Europa. Basturitualen Aufguss lanseras på bred front. Det handlar om att göra spridningen av aromatiska oljor i bastun till ett litet uppträdande.

Dessutom framhålls bastubadandets sociala sidor.

Det är inget nytt att affärsbeslut har tagits i bastun, men det har också blivit ett sätt att umgås. 

Att social kontakt och gemenskap räknas som viktiga friskvårdsfaktorer syns bland annat i de snabbt ökande sociala aktiviteterna hos gym och idrottsklubbar.

Löparklubbarna är ett exempel. Den globala fitness-tävlingsformen hyrox är ett annat. Hyrox, som är en tuff kombination av löpning och funktionella styrkeövningar som görs i tävlingsform, har precis börjat få fäste i Sverige och lockar allt fler.

Samhörighet känner man också i bastun har det visat sig.

Trenden med funktionell näring handlar om att mat inte bara är energi och näring utan även ett slags medicin.

Allt fler börjar tänka på vad de äter för att undvika sjukdomar. Till exempel funktionella livsmedel rika på adaptogener som tros hjälpa kroppen mot ansträngning och stress samt prebiotika och probiotika (då stress och stillasittande kan försämra tarmfloran. Ny forskning visar att kroppens serotonin, det hormon som bland annat reglerar humör och sömn, tillverkas i tarmen). 

Ny forskning från Karolinska Institutet, publicerad i Nature Aging, visar att en hälsosam kost kan bromsa ackumuleringen av kroniska sjukdomar hos äldre vuxna medan inflammatoriska dieter påskyndar den.

Äntligen, säger många kvinnor efter att deras hormonella hälsa kommit i fokus.

Det började för några år sedan med fokus på menstruation och vikten av att bland annat bryta stigmat genom att tillhandahålla bindor och tamponger på arbetsplatserna.

Nu får klimakteriet och dess inverkan på kvinnors hälsa och arbetsprestation allt större uppmärksamhet.

2025 blev året då Socialstyrelsen skrev nationella riktlinjer för klimakteriebesvär, och Svenska institutet för standarder, SIS, tog fram en global standard för kvinnors hälsa på arbetsplatsen tillsammans med bland andra LO och vårdbolaget Ester Care. 2026 blir året då detta integreras på företagshälsovården och arbetsplatserna.

Även männen får vara med på den hormonella hälsokartan då testosteronets betydelse för vårt välmående allt mer uppmärksammas.