Chefs undersökning: Återhämtning toppar chefers önskelista 2024

År 2023 var ett tufft år – efter flera tuffa år.

Dessutom ännu ett exceptionellt år, där inget har varit sig likt. Önskan om att allt skulle återgå till det normala fick vi snabbt glömma.  

Vi hann knappt ur coronapandemin innan världen skakades av Ukraina-kriget och nu även konflikten i Israel och Palestina, för att inte tala om klimat- och miljöoro, ökade terrorhot, räntehöjningar, lågkonjunktur, uppsägningar och ansträngda budgetar.  

”Grundnivån av oro har ökat. Det har man lyft i nästan varje forum där jag del­tagit. Kris har följt på kris. Det är så många lager av bekymmer och oro jämfört med tidigare, och man adresserar det på väldigt olika sätt”, säger Margaretha Öström, organisationskonsult och chefscoach.  

Hon konstaterar att chefer förvisso måste hantera sina egna känslor, som ofta är oro och stress, men att chefsrollen framför allt handlar om att hantera andras känslor.  

Hjärnan älskar ju förutsägbarhet – och den är extremt låg just nu.  

”Även om man inte har känt av lågkonjunkturen själv skapar oförutsägbarheten, att inte veta vart vi är på väg, ännu större oro. Cirklarna blir mindre och mindre. Jag märker av det både i privata näringslivet och i offentlig sektor”, säger Margaretha Öström. 

Men trots detta har cheferna tagit tag i det som blivit åsidosatt under pandemin; lönesamtal, medarbetarsamtal, kompetens­utveckling.

Ledarskapscoachen Annah Thunberg ser att cheferna under året börjat jobba med de långsiktigt utvecklande uppgifterna igen, i stället för att bara överleva.  

Så att behovet av återhämtning och bättre balans mellan arbetsliv och fritid är stort, det tycker Margaretha Öström och Annah Thunberg är högst förståeligt.  

På tredje plats på chefernas önskelista, strax efter de två första önskningarna, kommer behovet av kompetensutveckling. 

Annah Thunberg ser en stor efterfrågan på sina föreläsningar och konstaterar att det till 90 procent gäller just kunskap om hur man återhämtar sig.  

”Undersökningen bekräftar verkligen behovet av ett mer hållbart ledarskap”, säger hon.

När det kommer till vad cheferna vill ha om de får önska helt fritt, då spretar svaren så klart. Någon vill ha ”mer administrativt stöd”, en annan önskar sig ”en bättre chef och ledare, som är intresserad av människor”, en tredje ”högre lön”.

”Ett tydligare beslut från politiken där mål och budget hänger ihop så att det finns en rimlig chans att lösa uppdraget”, skriver ytterligare en chef.  

När Chef ger Chat GPT4 i uppgift att analysera, kategorisera och rangordna svaren framkommer det att ledarskap och organisatoriskt stöd, samt arbetstid och balans i arbetslivet, är de mest efterfrågade kategorierna.

Följt av ekonomisk och personlig uppskattning, samt administrativt och praktiskt stöd.  

Givetvis finns där även helt unika svar, som inte ingår i kategorierna, som att testa något nytt eller att vara tjänstledig. 

Det blir dock tydligt att svenska chefer strävar efter ett bättre ledarskap, men att de saknar stöd och trygghet från sina överordnade chefer.

De söker balans inte bara mellan arbetsliv och fritid utan även i sina uppgifter, mellan det strategiska och det mer operativa arbetet.  

”Vilka kloka svar”, är Annah Thunbergs första reaktion på önskelistan.  

”Administrativt stöd, absolut behövligt. Likaså bättre chefer och ledare – och tydligare roller är något som inte bara cheferna efterfrågar, utan även medarbetarna.” 

Att cheferna önskar ekonomisk uppskattning tolkar hon som att de har börjat inse att det de gör har ett högre värde. 

”Man pratar mer och mer om lön som något positivt. Det är inte längre ’fult’ att önska sig en högre lön, utan den står i förhållande till ökat ansvar och arbetets form”, säger Annah Thunberg.  

Högre lön är också ett uttryck för det erkännande som man önskar sig. 

”Ofta när man är i obalans tycker man inte att man fått tillräckligt erkännande för sin insats”, säger Margaretha Öström. 

Vilket är då chefernas största hinder för att de ska få en bra start på 2024? 

Jo, deltagarna i undersökningen uppger att det är bristande resurser. Därefter kommer lågkonjunktur, tid och ork.  

”Det är ofta en stor skillnad på den typ av ledarskap som man faktiskt utövar till skillnad från det man vill utöva, men inte har tid, energi, resurser, utrymme eller kompetens för. Med bristande resurser måste man trolla med knäna. Det innebär lösningar som man sällan är riktigt nöjd med. Man upplever att jobbet blir halvdant gjort och man känner sig otillräcklig. Det tar väldigt mycket energi från en individ”, säger Annah Thunberg.  

Att stress kommer så långt ner på listan kanske inte är ett hinder i sig, tänker hon. Stress har ju ofta en orsak och kan exempelvis vara en effekt av bristande resurser. 

Margaretha Öström hänvisar till den statistik och forskning som finns där man jämför chefer med övriga medarbetare.  

”Även om chefer inte är övermänniskor får de chefsrollen av en anledning”, säger Margaretha Öström.

”Forskning visar att chefer ofta har en högre grad av stabilitet och stresstålighet.”, tillägger hon.

De kan dock ändå hamna i ett reaktivt mönster, menar hon, där de långsiktiga behoven inte blir tillgodosedda. Därför är återhämtning och att hitta balansen väldigt viktigt. 

”Den viktigaste återhämtningen sker proaktivt i vardagen, och inte bara på en längre semester, men den prioriteras ofta bort. När hjärnan är belastad har vi svårare att tänka proaktivt och hitta lösningar. Då ser vi bara problem och inte möjligheter.”

I undersökningen finns det dock sex chefer som anser att det inte finns några hinder alls för en bra start 2024 och att deras verksamhet rullar på bra. 

Denna mer positiva inställning verkar fler av cheferna vara ute efter. 

När de får uppge vilket deras första steg ska bli för att ta sig an det nya chefsåret säger de att de vill förändra sin attityd.  

”Bakom insikten att det behövs en attitydförändring kan det finnas en självmedvetenhet om att det är jag som individ som väljer att se det negativa. Eller kanske påverkas till att se det negativa. Det finns en studie som visar att negativitet sprider sig snabbare på en arbetsplats än en förkylning. Det är lätt att göra andras negativa ord till ens egen sanning. Chefer är inte immuna mot det. Det har med grupptryck och social påverkan att göra”, säger Annah Thunberg, och fortsätter:

”På arbetsplatserna har vi dock börjat prata alltmer om vikten av ett positivt mindset och att snälltolka varandra. Det handlar om en ökad nivå av självmedvetenhet, där man tar ansvar för sin situation och tillvaro.”

Hon tycker att det bådar gott att cheferna ger uttryck för en önskan att se saker mer positivt, att fokusera på det som de själva kan påverka, samt att lära sig säga nej och prioritera sig själva.

Grafik och illustration: Anna Harvard

Om undersökningen: Webbaserad enkät som besvarades av 506 personer i december 2023, 66 procent kvinnor och 34 procent män. 7 procent är mellan 30 och 40 år, 24 procent mellan 41 och 50 år, 52 procent mellan 51 och 60 år, 16 procent över 60 år. 36 procent är chef på ledningsnivå, 43 procent mellanchefer och 13 procent gruppchefer eller arbetsledare.