Chef i USA ger Ozempic som friskvård

BANKENS VD Brian Moynihan berättar att den årligen anslår drygt två miljarder kronor på inköp av viktminskningsmedel som Ozempic, rapporterar flera medier.

Företaget lägger totalt runt 21 miljarder kronor årligen på sjukvård för sina cirka 211 000 anställda, varav viktmediciner står för hela 13 procent kostnaderna. Det är en kraftig ökning från noll procent för bara fem, sex år sedan.

”Vår uppfattning är att det är en bra investering, i och med de långsiktiga hälsofördelarna och att det kanske kommer fler kortsiktiga fördelar”, säger Brian Moynihan. 

I en intervju med CNBC säger han att företaget inte har hela facit över hälsofördelarna, och menar att vissa medarbetare kan komma att märka av dem först senare i livet, kanske åratal efter att de lämnat företaget. Samtidigt säger han sig redan kunna se effekterna: 

”Det har varit fascinerande att se teammedlemmarnas beteende till följd av de här förändringarna, hur de har gått ner i vikt. Vi övervakar det hela, vi ger dem coachning och alltihop, så det är en bra investering vi gör.” 

Att de nya viktläkemedlen kan påverka mer än midjemåttet går i linje med den forskning som den svenska nationalekonomen Dan-Olof Rooth bedrivit sedan mitten av 00-talet. I sina undersökningar om viktens betydelse på arbetsmarknaden har han skickat ut likvärdiga jobbansökningar där den tydliga skillnaden varit den sökandes vikt.

Resultaten visar att överviktiga personer diskrimineras, och att det framför allt är rekryterarnas omedvetna föreställningar som styr. 

”När rekryteraren skummar snabbt och ser den överviktiga personen är det något som får dem att omedvetet resonera: ´Nej, den här ska vi inte ha.´ De lät helt enkelt magkänslan styra”, säger han till EFN Vetenskap. 

De senaste åren har försäljningen av så kallade obesitas- eller GLP-1-läkemedel – under varumärken som Ozempic, Mounjaro och Wegovy – ökat explosionsartat i hela världen. Under 2025 hämtade 2,5 procent av den svenska befolkningen, 261 000 personer, ut denna typ av läkemedel på svenska apotek, rapporterar Läkartidningen. 

Under perioden januari till och med juni 2026 köptes obesitasläkemedel för minst 2,23 miljarder kronor på apoteken, enligt siffror som Dagens Medicin hämtat från E-handelsmyndigheten. 

Men tillgången till läkemedlen är långt ifrån jämlik. I Sverige omfattas inget av de sex GLP-1-läkemedlen på marknaden av högkostnadsskyddet för behandling av obesitas.  

”Det är en så pass dyr behandling att du måste kunna avsätta pengar för att genomgå den”, säger Ylva Trolle Lagerros, obesitasläkare och professor i kardiovaskulär prevention vid Karolinska institutet, till EFN Vetenskap. 

En behandling kan kosta över 5 000 kronor i månaden, med kostnader för dietist och läkarbesök inräknade. Enligt Trolle Lagerros är ekonomin den viktigaste orsaken till att hennes patienter avslutar behandlingen.