Här är åtgärderna som faktiskt fungerar

Hur och varför: Omställningen till flexibla, så kallade aktivitetsbaserade kontor, har förändrat chefsrollen på ett sätt som för somliga medfört mer stress, minskad överblick och försämrade arbetsvillkor.

Det visar forskning från Umeå universitet och Institutet för stressmedicin (ISM) vid Västra Götalandsregionen. ”Bristen på avskildhet är ett av de största problemen”, säger Anita Pettersson-Strömbäck, en av forskarna bakom studien, i en artikel i Chef.

Hur och varför: På uppdrag av Arbetsmiljöverket har en forskargrupp undersökt vilka hinder som står i vägen för fungerande åtgärder av ohälsosam arbetsbelastning.

Det man bland annat sett är att högre ledning behöver säkerställa att det finns relevant och tillgänglig kunskap om OSA (organisatorisk och social arbetsmiljö) och arbetssätt. Men att man också behöver kunna omsätta kunskapen till förståelse för vad balansen mellan krav och resurser faktiskt betyder i praktiken.

Hur och varför: Vissa typer av arbets­tider, så som skiftarbete, nattarbete, långa arbetspass eller ständig nåbarhet på­­­verkar hälsan negativt.

Arbetsmiljöverket har uppdragit till arbetsgivaren att hitta sätt att motverka att arbetstiden ger upphov till ohälsa. Det handlar om att säkerställa regelbunden återhämtning, variera arbetsuppgifterna och anpassa schemat efter kroppens dygnsrytm.

Hur och varför: Gör en avstämning av din arbetsbelastning med din egen chef var sjätte vecka. Det rekommenderar Stressmottagningen.

Då får både du och din chef kontinuerlig kontroll över hur din arbetssituation ser ut över tid, när det börjar bli för mycket och eventuellt gå ut över din hälsa. Tillsammans kan ni komma överens om vad som ska prioriteras och vad som kan väljas bort, tillföra mer tid eller kunskap eller öka bemanningen.

Hur och varför: I många organisationer tillkommer ständigt nya initiativ, projekt och rapporteringskrav utan att något annat tas bort. Ledarskapscoachen Annah Thunberg betonar vikten av prioriteringar.

”Arbetsbelastning handlar inte bara om hur mycket arbete som finns utan också om hur många parallella fokusområden som förväntas hanteras samtidigt. Ett hållbart ledarskap kräver en aktiv bortprioritering”, understryker hon.

Hur och varför: ”Chefer har någon form av medarbetarsamtal med en överordnad chef men i de situationerna ligger fokus sällan på arbetsmiljön”, konstaterade Malin Cato, arbetsmiljöinspektör på Arbetsmiljöverket, efter inspektioner av privata företag 2022 och 2023.

I en nygjord studie kring chefers stress i offentlig sektor vid Lunds universitet såg man att stöd från direkt överordnad och öppen kommunikation i organisationen är särskilt viktiga för att minska stress. Forskarna betonar att det inte är cheferna själva som ska bygga nätverken för sin stresshantering. Det är organisationen som behöver bygga stödet.

Hur och varför: I en svensk-norsk pilotstudie under ledning av Lena Lid Falkman, universitetslektor vid Karlstads universitet, och forskare vid Handelshögskolan i Stockholm, studerade forskare ett halvår elva verksamheter inom privat, offentlig och ideell sektor som kortat arb­etstiden och infört fyradagarsvecka. 

Studien bekräftar tidigare internationella studier och påvisar klara förbättringar vad gäller stress, sömn, hälsa och allmänt välbefinnande för medarbetarna. 

Flera chefer uppger dock att arbetstidsförkortningen inneburit ett ökat tryck vad gäller schemaläggning och ökat ansvar för att verksamheten ska fungera. Lena Lid Falkman tror att trycket på cheferna kan vara övergående. ”Fler motiverade, glada och pigga medarbetare är rimligtvis något som gynnar chefens arbete”, säger hon i en artikel i Chef.

Hur och varför: Många chefer lever med motstridiga förväntningar, otydliga mandat och ständigt växande ansvarsområden.

Forskning från bland annat Institutet för stressmedicin visar att otydlighet kring uppdrag, ansvar och befogenheter är en betydande stressfaktor. Ett hållbart chefskap kräver att organisationen regelbundet definierar vad som faktiskt ingår i uppdraget.

Hur och varför: Forskning av bland annat professor Amy Edmondson vid Harvard Business School visar att psykologisk trygghet är ett effektivt skydd mot stress och utbrändhet.

Många chefer söker hjälp först när stressen blivit allvarlig. Organisationer behöver skapa ett klimat där det är lika naturligt att lyfta hög arbetsbelastning som att rapportera ekonomiska avvikelser eller kvalitetsbrister. Tidiga signaler är ofta den viktigaste skyddsfaktorn mot långvarig ohälsa.

Hur och varför: Flera av de saker som ligger på ditt bord, exempelvis delar av introduktionen av nyanställda, behörigheter med mera kan skötas av hr.

En granskning av första linjens chefer i sluten vård i Region Stockholm utifrån frågan om tillräckliga förutsättningar för att utföra sitt uppdrag, visar att Södertälje sjukhus stack ut posi­tivt. De hade lägre personalomsätt­ning bland första linjens chefer, lägre antal medarbe­tare per chef – och avlastade också cheferna bland annat med operativt hr-stöd.

Hur och varför: Storleken på arbetsgrupperna är den enskilt största orsaken till långtidssjukfrånvaro hos chefer, enligt Nyckeltalsinstitutets rapport 2026. Såväl nationell som internationell forskning visar att ju fler medarbetare, desto större belastning på cheferna, deras kontroll över arbetet och arbetstillfredsställelse.

Stora medarbetargrupper och komplexa chefsroller bidrar till stress. Inom kommun och region, där stora medarbetargrupper är vanliga, har ett normtal satts på mellan 10 och 35 medarbetare per chef. Linda Corins forskning i Västra Götalandsregionen visar att det ger cheferna minskad arbetsbelastning, mindre stress, starkare relationer till medarbetarna och mer tid till att planera långsiktigt.

Hur och varför: ”Administrationen tar över och tränger ut kärnverksamheten”, sa Anders Ivarsson Westerberg, professor vid Södertörns högskola, redan 2019 apropå en kartläggning där det framkom att cheferna i sex kommuner ägnade i snitt 60 procent av sin arbetstid åt administration.

Hans medskick enligt Suntarbetsliv är dock att det tar tid att på djupet förändra administrationen i en förvaltning. Satsningen måste därför vara långsiktig och förändringsarbetet måste få tillräckliga förutsättningar.

Hur och varför: Engagerade styrelser påverkar vad chefer i organisationen lägger fokus på. I Caroline Lornudds forskning, publicerad i Scandinavian Journal of Work and Organizational Psychology, har det visat sig att ordförande och vice ordförande i styrelse respektive kommun­nämnd har stor påverkan på om och hur arbetsmiljön tas upp. Både genom deras intresse, deras påverkan på psykologisk trygghet i styrelsen/nämnden och hur aktivt arbetsmiljöinformation samlas in.

Hög psykologisk trygghet gör det lättare att få ärlig arbetsmiljöinformation från organisationens representanter.

Hur och varför: ”Se ledarskapsutvecklingen som en del av det systematiska arbetsmiljöarbetet, inte som ett sidospår”, säger Sofia Kjellström, professor i kvalitetsförbättring och ledarskap vid Jönköping University, till Suntarbetsliv.

Hennes forskning pekar inte ut en specifik metod eller några enstaka kurser, utan visar att många små, verksamhetsnära insatser tillsammans kan utveckla ledarskapet. Chefer kan utvecklas även genom reflektion, kollegiala samtal och gemensamt lärande på jobbet.

Hur och varför: Studier på Microsoft Human Factors Lab visar att möten ”back to back” kan vara en källa till hög stress, och att kedjemöten minskar vår förmåga ­att fokusera. Avbrott på fem eller tio minuter mellan möten gör det möjligt för hjärnan att ”återställa” och vända blad, vilket minskar en stegvis uppbyggnad av stress.

Om du bokar dina möten via Outlook kan du göra 50/25-minutersmöten till standard. Gå till Arkiv → Alternativ → ­kal­ender → Kalenderalternativ, och aktivera inställningen för att korta av möten.

Hur och varför: Södertälje sjukhus ­arbete för att avlasta sina första linjens ­chefer sker i form av struktur och stöd. ­De har tillsammans med Karolinska Institutet tagit fram en AI-assistent som ska underlätta chefernas vardag.

”Den ska ge snabba svar på hr-frågor, ge direkt källhänvisningar, ge mer tid för ytterligare utveckling, mer tid för chefer och hr att arbeta tillsammans med komplexa frågor”, skriver hr-direktör Ingrid Nerell på Linkedin.

Hur och varför: Den forskargrupp som på uppdrag av Arbetsmiljöverket undersökte vad som står i vägen för fungerande åtgärder mot ohälsosam arbetsbelastning såg att en viktig faktor var första linjens chefers begränsade beslutsmandat och handlingsutrymme i frågor om arbetets krav och resurser. En väg till minskad stress kan vara att dela upp verksamheten i mindre resultatenheter och skjuta ut beslutskraften i organisationen.

Hur och varför: Mätningar av hjärnaktivitet visar att när vi hjälper andra människor aktiveras hjärnans belöningssystem, samtidigt som aktiviteten i de stressrelaterade regionerna i hjärnan minskar.

”När vi fokuserar på att bidra till vårt samhälle/sammanhang görs kopplingarna i hjärnan bokstavligen om till att hantera stress mer effektivt”, skriver den amerikanska psykologen och stressexperten Rebecca Heiss i en artikel i den internationella nyhetstjänsten CNBC.

Hur och varför: Forskning vid Linné­­­universitetet visar att grupper bestående av fem till åtta deltagare som träffas två gånger i veckan under elva veckors tid kan förebygga stress och utmattning.

Socialförvaltningen i Jönköping har infört kollegiala handledningsgrupper som ett chefsstöd och det har blivit så populärt att det nu utökas till alla kommunens chefer. ”Det här är ett sätt att utveckla ledar­skapet. Vi besitter så otroligt mycket kunskap men när vi är i vår egen vardag och verklighet kanske man inte ser allt”, säger enhetschef Susanne Konradsson, som handleder grupper, till Suntarbetsliv.

Hur och varför: Är man stressad som chef är sannolikheten stor att man också har chefskolleger i en liknande situation. Gå samman i chefsgrupper och reflektera tillsammans.

En forskningsstudie vid Lunds universitet visar att det inte räcker med stöd för själva chefsuppdraget som fokuserar på verksamhet och medarbetare. Även med rätt organisatoriska förutsättningar, som stödfunktioner och lagom antal medarbetare per chef, efterfrågar cheferna parallellt en annan typ av stöd.

”Det mänskliga och känslomässiga behöver ges utrymme och utvecklas vid ­sidan av fokuset på verksamheten och dess resultat”, förklarar universitetslektor Alina Lidén, en av forskarna bakom studien, till Suntarbetsliv.

Hur och varför: Folkhälsomyndigheten menar att grundläggande vanor fungerar som hygienfaktorer för psykisk hälsa. För att förebygga ohälsa, skapa stabilitet och bygga motståndskraft behöver du ha dessa på plats.

En självklarhet kan tyckas, men i stress och press glöms det ofta bort. Så när du känner stresspåslag, se till att du sköter din sömn och återhämtning, är fysiskt aktivt och tränar regelbundet, äter gott och näringsriktigt, omger dig med vänner, har ett socialt stöd samt ett meningsfullt arbete.

Hur och varför: Omfattande forskning, av bland annat den banbrytande forskaren Kristin Neff, har under flera år visat att självmedkänsla är en effektiv strategi och ett neurologiskt stöd för att minska och hantera stress.

Det handlar framför allt om att bemöta sig själv med vänlighet snarare än självkritik, att se svårigheter som en del av den mänskliga erfarenheten och att kunna vara närvarande även i obehagliga känslor.

Hur och varför: En tioårig longitudinell studie av 2 871 kanadensiska arbetare, publice­rad i Occupational Health Science, visar att av fem hälsorelaterade beteenden utanför jobbet (näring, träning, sömnkvalitet, alkohol och rökning) är sömnen den enskilt viktigaste.

Din sömnkvalitet är ditt absolut bästa skydd mot skadlig stress på arbetet. God sömn stöttar uppmärksamhet, nervsystemsreglering, återhämtning och förmågan att upprätthålla andra hälsosamma beteenden.

På andra plats kommer kost och näring. En näringsrik kost ger dig fysisk och psyko­logisk kapacitet att hantera långvarig ansträngning.

Hur och varför: ”Återhämtning är viktigt men hur det sker varierar. En del är separerare och har valt att ha jobb och privatliv uppdelat i tid och rum för att det ökar deras välbefinnande. Andra är integrerare, de kan låta arbetet komma in mer i privatlivet och tvärtom”, säger Kristina Palm, forskare vid institutionen för lärande, informatik, management och etik vid Karolinska Institutet.

Hon är en kategorisk separerare och kollar inte jobbmejlen slentrianmässigt på kvällar och helger.

Hur och varför: När du som chef börjar dokumentera de olika uppgifterna som ligger på ditt bord kommer du troligtvis att upptäcka att dina arbetsuppgifter svällt långt ut över vad som står i din arbetsbeskrivning.

Forskning från Institutet för stressmedicin visar att chefers ohälsa beror på systemfel snarare än individuell svaghet.

Ta dokumentationen av ditt chefsuppdrag vidare till en högre nivå för att klargöra ansvarsområden, organisatoriska förutsättningar och resurser för att skapa ett hållbart uppdrag.

Hur och varför: Små förändringar i planeringen av din arbetsdag kan hjälpa dig hantera din stress.

Återhämtnings­forskaren Lina Ejlertsson vid Lunds universitet betonar vikten av att reflektera över sina mönster, genom att till exempel använda en energidagbok. Undersök själv och prata gärna med ditt arbetslag om vad som ger och tar energi och försök minska det som dränerar.

Hur och varför: När psykologen Sigrid Salomonsson vid Institutionen för klinisk neurovetenskap vid Karolinska Institutet följde 400 patienter som behandlades för ångest, depression, stress eller sömnsvårigheter blev 40 procent friska genom guidad självhjälp och två psykologbesök.

Det är i dag en etablerad behandlingsmodell som inleds med en kartläggning och uppstart. Därefter följer självständigt arbete med KBT-material under cirka nio veckor för att avslutas med ett uppföljande psykologbesök för utvärdering och framtidsplanering.

Hur och varför: Forskaren Lina Ejlertssons bästa tips för återhämtning på arbetstid är att göra tvärtom. Arbetsuppgifter som kontrasterar varandra ger återhämtning.

Har du suttit vid skärmen en längre stund, ta ett walk and talk-möte. Har du suttit med analys och strategi som krävt mycket hjärnkraft, bryt av med något admini­strativt rutinjobb.

I övrigt, se till att hitta den återhämtning på fritiden som passar just dig, oavsett om det är dans, meditation, mindfulness, andningsövningar eller bara sitta på en stubbe i skogen och tomglo. Tvingande verktyg för stresshantering kan bli en stresskälla i sig. Det är också högst individuellt vad man anser är återhämtande.

Hur och varför: Endast en av fyra chefer har tillräcklig kunskap för att kunna hantera stress, hos sig själv eller hos sina medarbetare. Det visar HR Barometern 2025.

Kunskap om stress och psykisk ohälsa är avgörande för att chefer ska kunna upptäcka tidiga signaler hos såväl sig själva som hos sina medarbetare, förhindra sjukskrivningar, och bibehålla ett hållbart ledarskap. Bristande insikter ökar risken för att stressen spiller över i ett destruktivt ledarskap och försämrar teamets hälsa.

Ett tips är att ta hjälp av de resurser, guider och verktyg som finns kostnadsfritt hos bland annat Arbetsmiljöverket, Suntarbetsliv och Prevent.

Hur och varför: Att dela in tiden i tredjedelar är en klassisk och effektiv ledarskapsmodell för att frigöra tid till proaktivt ledarskap.

Claes Seldeby, koncernchef på Ahlsell, har hittat sin egen variant för att inte glömma bort sig själv, berättade han för Chef i nr 8, 2026. Han uppmuntrar alla sina chefer att ägna en tredjedel av arbetstiden åt sig själva, en tredjedel åt sitt team/sina medarbetare och en tredjedel till verksamheten.

”Många slarvar med att avsätta tid för sig själv, för egen utveckling, för reflektion och långsiktigt tänk. För att orka ta hand om andra måste du först ta hand om dig själv”, säger han.

Hur och varför: Lägg in tid för reflektion i din kalender, gärna i slutet av arbetsdagen. Utöver att ge dig tid att tänka över allt som hänt under dagen kan du skapa en prioriteringslista för nästa dag. Flera studier inom näringsliv, sjukvård, undervisning och offentlig sektor har visat att reflektion för specifikt chefer i form av mindfulness och strukturerad självreflektion är kopplad till lägre stress, minskad energiåtgång och ökat välbefinnande.

Forskning av Lina Ejlertsson vid Lunds universitet visar att reflektion kan vara avgörande för både lärande och välmående i arbetslivet, och förebygga sjukskrivningar för stressrelaterad ohälsa.

Hur och varför: Helt ny forskning vid Gymnastik- och idrottshögskolan visar att personer som regelbundet gick på hälsokontroller (minst tre gånger på fem år) skattade sin hälsa högre, tränade mer och gick upp mindre i vikt än kontrollgruppen som inte gjorde hälsokontroller.

Hur och varför: Att göra en tacksamhetslista en eller flera gånger i veckan har visat sig öka människors livstillfreds­ställelse och välbefinnande, leda till bättre sömn, ökade samhörighetskänslor med andra samt större optimism inför veckan som kommer.

När din tacksamhet uttrycks direkt till dina kolleger och medarbetare leder det till såväl bättre prestation som till lägre rent kroppslig stressbelastning, enligt en studie gjord vid UC San Diego, Rady School of Management.

Hur och varför: Forskning vid Karolinska Institutet visar att mindfulness kan höja chefers förmåga att hantera utmanande arbetsförhållanden över längre tid och att det även förbättrat deras förmåga att balansera arbete och privatliv under tider av organisatoriska förändringar och omvälvande skiften.

Mindfulness är inte en avslappningsteknik. Metoden, som även kallas medveten närvaro, går ut på att du fokuserar på nuet med hjälp av dina sinnen och din andning.

Hur och varför: Forskning från bland annat Karolinska Institutet belyser hur viktigt det är med sammanhängande återhämtning, till exempel under helgerna. Men det finns också evidens från bland annat Stressforskningsinstitutet som visar att det framför allt är arbetsbelastningen och inte arbetstiden som är avgörande.

Som chef kan du ibland tvingas jobba på helgerna. Boka då in en tid med dig själv, till exempel söndag mellan 17 och 19, så behöver du inte går runt resten av helgen med dåligt samvete och tänka att du borde jobba.

Hur och varför: Att lära sig acceptera det som hänt och se vad man kan påverka och vad som ligger bortom ens kontroll har visat sig vara ett effektivt sätt att minska onödig stress, enligt psykologen Fredrik Livheim som forskat på grupp­be­handling med ACT, acceptance and commitment therapy.

ACT är en erkänd metod med över 1 000 studier som visar god evidens för lindring av såväl smärta och stress som ångesttillstånd och depression.

Hur och varför: En psykolog kan hjälpa dig att prioritera ditt eget välmående och inse att dina egna behov är viktiga. Du kan också få hjälp att se dina inre mönster, förstå vad det är som gör att du hamnar i stressiga situationer och lära dig sätta gränser.

”Om man har en benägenhet att oroa sig och det snurrar av tankar på ’hur ska jag hinna, tänk om det inte blir bra, ska jag göra så här eller så där’ – då har man det stressigt även vid tillfällen då man egentligen skulle kunna varva ner”, säger leg psykolog Sofia Viotti.