Två tredjedelar av chefens jobb försvann – med AI-arbetsledning

FÖR ETT PAR VECKOR sedan skrev Chef en artikel om hur mellanchefsroller kan förändras mot antingen megachefer, med fler medarbetare och större ansvar, eller till att bli en ”spelande tränare” i teamet.

Precis det har systemleverantörsbolaget Unit4:s teknikchef testat i praktiken under februari till maj i år. Han ville ta reda på vad mellanchefer i deras teknikteam egentligen gjorde.

”Mycket av det visade sig vara att styra upp informationsglapp, statusrapportering och hantera problem som uppstod under arbetets gång”, säger Claus Jepsen, teknikchef på Unit4.

En hel del av det kunde AI lösa, som statusrapportering och ta reda på information som saknades.

”Det vi inte hittade en lösning för var reell konflikthantering.”

Men när de skrev mycket tydliga specifikationer och gav AI tillgång till bolagets konstitutionella regler kunde de AI-ledda teamen göra samma produkt på fem dagar som det tidigare tog dem sex månader att framställa.

”Det är en enorm skillnad och extremt spännande”, säger Claus Jepsen.

Det som också behövs i teamet är en ”missionowner”, tillägger han. En engagerad mänsklig projektledare som driver produktionen framåt och ser till att övriga levererar. Här ser vi alltså den ”spelande tränaren”, en slags mellanchef som inte längre är chef utan en i teamet.

Men det finns också chefsuppgifter som Claus Jepsen inte vill överlåta till AI:

”Budgetfrågor, konfliktlösning och karriärutveckling för medarbetarna. Det ska människor göra, det litar vi inte på att AI klarar”, säger han.

Men när mellancheferna endast ägnar sig åt det, och inte praktisk arbetsledning, kan de chefa över fler medarbetare än tidigare, tror Jepsen. Hittills har varje chef haft 18 medarbetare:

”I den nya organisationen ska en chef i stället ha 36 personer eftersom vi tar bort två tredjedelar av deras arbetsuppgifter”, säger han, men betonar också:

”Det här handlar om att få effektivare team. Att det krävs färre mellanchefer är en sidoeffekt. Det vi vill åt är att arbetet ska gå fortare.”

Hittills har de använt AI som bygger på olika språkmodeller. Av de sex projekten beskriver han 75 procent som lyckade. Nu när de ska börja införa arbetssättet på 20 procent av arbetsstyrkan i ett första steg fokuserar de på europeiskt byggd AI, som Mistral och kanadensiska Cohera.

En nyckelfaktor för att arbetssättet ska vara lyckosamt är personalens attityd till det, säger Claus Jepsen:

”Det beror väldigt mycket på om medarbetarna i teamet omfamnar tekniken och arbetssättet. Så nu när vi inför detta är vi väldigt noga med vilka medarbetare vi engagerar.”

Den här utvecklingen visar också att det behövs ny kompetens i tekniska branscher, idag letar de inte bara ingenjörer utan även humanister som psykologer, filosofer och andra beteendevetare:

”Du behöver delvis andra skills. Du behöver vara bättre på kommunikation, kritiskt tänkande och att formulera dig. Att vara mjukvaruutvecklare handlar inte längre om att skriva datakod utan om att skriva specifikationer till AI”, säger Claus Jepsen.

Detta ändrar också strukturen för ledarskap, menar han.

”Mitt jobb blir inte längre att leda 800 personer, utan att se till att vi har en strategi som gör att företaget når sina mål. Vi måste sluta tänka i hierarkier och i stället tänka i värdeströmmar”.

Han menar att hierarkierna kommer att fasas ut eftersom de kostar för mycket tid och pengar. Ledarskap kommer att utses och organiseras på andra sätt i framtiden, inte genom positioner som är till för att göda enskildas maktbegär och ego:

”Det är de kritiskt tänkande som är villiga att lösa problem som är vinnarna”.