Saabs vd om sitt ledarskap och det högre syftet

DET BÖRJAR REDAN INNAN vi fått av oss ytterkläderna. Gästgarderoben är ingen vanlig klädhängare utan rena James Bondinstallationen som först hålls osynlig för blotta ögat, men plötsligt kommer utglidande ur en vägg med galgar och allt, efter vidrörandet av en liten knapp.

Därefter skruvas teknologifaktorn upp på riktigt. Stridsplan och smarta robotar störtar fram på stora skärmar och något som liknar en kommandocentral flimrar i halvdunklet. Vi befinner oss i försvarskoncernen Saabs showroom på huvudkontoret i centrala Stockholm. Storskaliga modeller av flygplan och ubåtar ger ytterligare dimensioner av den senaste vapentekniken.

Ja, det är spektakulärt. Och synnerligen allvarligt, trots den tv-spelsliknande inramningen. Produktion och försäljning av vapen är en fråga om liv och död, hur man än vänder och vrider på det.

Moralen i det hela är att vi i de demokratiska länderna behöver dessa avancerade vapensystem för att skydda våra samhällen och vår frihet, det är så Saabs vd och koncernchef Micael Johansson ser det.

Många håller med honom. Världsläget är instabilt, den europeiska säkerhetskartan har dramatiskt ritats om och Saabs orderböcker fylls i en takt som aldrig tidigare skådats. Presidenter, försvarschefer och statsledningar står i kö inför nya beställningar och Micael Johansson flänger världen runt för att träffa dem.

Affärsuppgörelserna bygger på politiska beslut och kräver en hög grad av vd-närvaro. ”Han har ett sanslöst program. Den kalendern skulle man inte vilja byta till”, undslipper sig en person i Micael Johanssons närhet.

”Vad jag ägnar mig åt om dagarna har förändrats ganska ordentligt sedan jag klev in i det här jobbet 2019”, är hur Micael Johansson själv formulerar det.

Han presenterar sig informellt som ”Micke”, beskriver sig som en relationsmänniska, är känd för att ha kortat beslutsvägarna och sin vilja att själv vara med i beredningen.

”Jag är en person som tycker det är kul att gräva ner mig i saker, försöka förstå vad problemet är och bilda mig en egen uppfattning. Men att hitta tiden till det,
nu när behovet att träffa stakeholders, politiker och externa samarbetspartners blivit så stort – det är den svåra biten. Tidigare kunde jag lägga mera tid på att optimera verksamheten internt”, säger Saab-vd:n och framhåller att han inte är någon supermänniska utan har Sveriges största ingenjörsorganisation med 28 000 medarbetare i ryggen – en ökning med 10 000 sedan Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina 2022.

Ukraina-kriget påverkar Saab även på andra sätt. De förhållandevis enkla och billiga drönarna förändrar förutsättningarna på slagfältet nästan vecka för vecka, och har visat sig kunna slå ut även avancerade vapensystem som stridsvagnar och artilleri. Vilket tvingat hela försvars industrin att tänka om.

”Nej, jag är inte stressad över någon slags situation som skulle innebära att det vi gör inte blir användbart”, säger Micael Johansson. ”Men jag tror absolut att vi kommer att se en ökad andel obemannade drönare – i luften, på marken, till sjöss och under vattnet – i mixen med mer traditionella bemannade system. Vi satsar mycket på forskning och utveckling som går i den riktningen och har redan erbjudanden, inklusive skydd mot drönare.”

Nyligen hamnade vd:n för den tyska försvarskoncernen Rheinmetall, Armin Papperger, i blåsväder efter att ha liknat Ukrainas utveckling av drönare vid att leka med Lego. Där finns ingen verklig innovation att hämta, menade Papperger. Micael Johansson håller absolut inte med:

”Jag är imponerad över den försvarsinfrastruktur som vuxit fram i Ukraina, och som hela tiden blir bättre. Att i krigsförhållanden kunna leverera fem miljoner drönare per år är enormt respektingivande.”

”Man ska komma ihåg att även Ryssland ständigt förbättrar sin förmåga. Det är verkligen en kamp för att hela tiden ligga före. Vi har mycket att lära av ukrainarna hur man snabbt går från innovation till produkt och produktion.”

Ja, ledtiderna för inköp och utveckling av vapensystem är ofta mycket långa, och ni är en stor organisation. Hur gör ni för att grejorna inte ska vara föråldrade när det väl kommer till leverans?

”Det är en relevant fråga. Det gäller att tänka noga på den arkitektur man etablerar från början, så att exempelvis ett stridsflygplan snabbt och enkelt ska gå att uppgradera med nya vapen, nya sensorer, ny beräkningskraft eller vad som nu behövs. Allt mer av det vi gör är utformat på det viset.”

Saab är ett anrikt företag som grundades 1937 för att göra Sverige självförsörjande på flygmateriel. Genom förvärv av Kockums och delar av Bofors har Saab övertagit ett industriarv som sträcker sig ännu längre tillbaka i tiden, flera hundra år.

I vilken mån behöver Saab göra en kulturförändring för att få fram fler innovationer?

”Jag tycker nog att vi är ett väldigt innovativt företag. Vi är rimligt stora, men inte störst i branschen. Vi är fortfarande agila som man säger. Har högt i tak, vilket ger goda förutsättningar för innovation. Och det måste jag säga – det här är jätteviktigt nu när vi växer så mycket – vi lägger stor kraft på att vårda vårt grundläggande DNA.”

”Det handlar om tillit, expertis, framåt rörelse, god uppförandekod. Värderingar som vi verkligen lyfter fram och jobbar med när vi onboardar personal.”

Micael Johansson återkommer till det ”högre syfte” som vi var inne på tidigare, att verksamheten ytterst går ut på att skydda demokratiska samhällen mot angrepp, vilket kan vara en fördel när det kommer till rekrytering.

”Inget ont om andra företag i teknikbranschen som Klarna och Spotify, men att jobba för Saab är ändå något annat. Det här är ingen bransch vilken som helst och jag tror faktiskt att unga människor i dag inser och funderar ett extra varv kring skillnaden. Att de inte bara betraktar oss som ett ingenjörsföretag bland andra, ska jag jobba där eller inte, utan också ser till det större syftet och samhällsnyttan.”

Micael Johansson är själv ingenjör, men det räcker inte med att lösa räkneproblem dagarna i ända för att lyckas med ledaruppdraget. Mycket av jobbet sker i dialog med andra människor och han framhåller vikten av empati och kommunikation.

”Det klart att jag har en ansvarsfull roll. Men utan alla dessa duktiga medarbetare omkring mig skulle det inte fungera. Att interagera med människor både inom företaget och externt, det måsta man gilla. Själv tycker jag det är en kul och viktig del, att umgås och se människor utvecklas.”

En chef kan samtidigt inte vara hur mycket kompis som helst. Det där var kan ske det svåraste i början av ledarkarriären, att plötsligt bli chef över tidigare kolleger.

”Även om man önskar sig bra relationer med de flesta, har man ju som chef ett ansvar för att göra det som är bäst för företaget. Det får man liksom inte kompromissa med. Det var ändå ett steg att ta, inse att okej, nu är relationen med de andra i gruppen en annan. Samtidigt som de ser på mig på ett annat sätt”, säger Micael Johansson.

Hur vill du beskriva din relation med Saabs ägarfamilj Wallenberg och Saabs styrelseordförande Marcus ”Husky” Wallenberg?

”Väldigt bra. De har ett stort intresse för bolaget och jag har den djupaste respekt för den viktiga roll de spelar för vår industriella utveckling, inte minst den teknologiska. Att återinvestera så mycket pengar i sina bolag som de gör, det är ju fantastiskt. En otroligt viktig funktion, för hela Sveriges spets”, säger Micael Johans son som ”ofta” samtalar med Marcus Wallenberg, flera gånger i veckan.

Produktion och utveckling av vapen system är något ytterst allvarligt, hur man än ser på det. Hur närvarande är krigets fasor i dina tankar, i din vardag?

”Krig är ju bara fruktansvärt och hemskt. Och det är klart att jag tänker mycket på det. Eftersom vi gör donationer till och har vissa kontrakt med Ukraina blir jag stän digt påmind om hur fasansfullt det är och hur heroiskt ukrainarna kämpar också för oss, i det övriga Europa och västvärlden, med att hålla Ryssland stången. Ja, det där finns med mig hela tiden. Jag funderar ofta över vad vi mer behöver stötta med för att Ukraina ska vinna kriget. Det är ingen tvekan.”

Är det något som håller dig vaken om nätterna?

”Nej, det är det inte. Jag sover gott på nätterna. Och det är nog en förutsättning för att klara det här jobbet. Men det är klart att det är många saker som snurrar i huvudet hela tiden. Hur vi fortsatt ska vara relevanta och skapa försvarsförmåga för Sverige och andra länder, hur vi fortsatt kan hjälpa Ukraina.”

Du är 65. Hur länge orkar du i den här rollen?

”Ja, det är en bra fråga. Jag känner att jag har mycket energi nu i alla fall. Jag brinner för det här, och det är ett jobb som man bara kan ha om man går all in. Det är bara att köra så länge man har styrelsens förtroende.”

Till sist, hur ofta får du frågor om Saab-bilar?

”Ja, det händer faktiskt fortfarande trots att det är decennier sedan vi avyttrade den verksamheten (Saab Automobile gick i konkurs 2011, reds anm). Framför allt i USA och kanske en del i Tyskland. Frågor som: Kan ni hjälpa mig med underhåll av min Saab? Eller så är det någon som berät tar om sin Saab 9-3 Convertible. Så det där dyker upp då och då. Varumärket är lite kopplat till det fortfarande. Men mindre och mindre förstås.”