Krig och kris? Det här förväntas du göra som chef

Svenskarna bör förbereda sig för krig, är det bistra budskapet från ÖB och ledande svenska politiker. Det här är vad du förväntas göra som chef om kriget eller krisen kommer.

Krisledarskap
Publicerad

Retoriken om krigsrisken för Sveriges del har skruvats upp de senaste dagarna.

”Ryssland har slungat in Europa i det allvarligaste läget sedan kalla krigets allra kallaste dagar”, sade överbefälhavaren Micael Bydén på rikskonferensen Folk och försvar nyligen och manade alla svenskar till förberedelser på individnivå.

Civilförsvarsminister Carl-Oskar Bohlin (M) förde vid samma tillfälle ett liknande resonemang, varnade för krigsrisken och uppmanade medborgarna att agera för att stärka landets motståndskraft.

Vad innebär det för chefen?

De omskakande formuleringarna har väckt uppmärksamhet och frågor.

Här är något om vad du som chef kan och förväntas göra om det värsta skulle inträffa:

Chef i privata näringslivet

Näringslivet har en central roll för att förse Sverige med de varor och tjänster som behövs för att befolkningen ska överleva i händelse av krig. Samtidigt bygger företagens medverkan i totalförsvaret i hög grad på frivillighet.

”Det är först när regeringen beslutar om höjd beredskap och föreskriver allmän tjänsteplikt som företag är skyldiga att anpassa verksamheten, vilket kan innebära såväl krigsplacering av anställda, som omprioriteringar”, säger Johan Sjöberg, säkerhets- och försvarspolitisk rådgivare i Svenskt Näringsliv till Tidningen Näringslivet.

Vissa lagkrav kring beredskapsfrågor finns inom särskilda försörjningsområden, exempelvis kopplat till beredskapslagring av olja. Lagkraven kan komma att bli fler i takt med att den svenska beredskapen byggs ut.

Som chef kan du med hjälp av nedladdningsbara scenariopaket som tagits fram av Totalförsvarets forskningsinstitut FOI frivilligt öva på de störningar som i värsta fall står för dörren, såväl i fredstid som i ”skymningslägen” och krig.

Vad händer om betalningssystemen slås ut? Hur agerar vi om ett väpnat anfall skadar viktig infrastruktur i närheten?

”Det är viktigt att man inte ser scenariona som en prognos, eller fastnar i detaljer”, säger MSB:s Fredrik Lundgren och framhåller vikten av att alltid ha en plan B.

Chef i offentlig sektor

Myndigheter, kommuner och regioner ska enligt lag minska sårbarheten i sin verksamhet och ha en ”god förmåga” att hantera krissituationer.

Chefer som ansvarar för en viss verksamhet under normala förhållanden, exempelvis renhållning eller äldreomsorg i en kommun, ska se till att samma verksamhet fungerar även i kris eller krig.

Enligt Sveriges kommuner och regioner, SKR, råder i övrigt betydande oklarheter kring vad de ansvariga inom sektorn förväntas göra.

Vilka förmågor behöver exempelvis kopplas till skyddsrum, försörjningsberedskap och härbärgering av trupp? En statlig utredning om saken är på gång.

I väntan på den kan chefer inom sektorn finna inspiration och konkreta exempel på hur man bäst vässar sitt civila försvar på SKR: s hemsida.

Chefen kan exempelvis ta ett ansvar för:

  • Risk- och sårbarhetsanalys. En intern arbetsprocess som kan öka medvetenheten om vad som krävs för att nå förbättring.
  • Ambitionsbeslut: hur många dygn ska kommunen klara sig, och på vilket sätt? Vad får och kan det kosta?
  • Inköp och upphandling. Säkra processer och leveranskedjor för samhällsviktig verksamhet. Se till att tillräckligt med reservdelar, vattentankar och dieselaggregat finns på plats.
  • Utbildning och övning. Vad innebär högsta beredskap? Vad gör var och en när kriget är ett faktum? Att utbilda personal är centralt för att lokalsamhället ska stå emot och klara sig.

Totalförsvarsplikten

Alla mellan 16 och 70 år som bor i Sverige ingår i Sveriges totalförsvar och måste vara med och förbereda Sverige för krig, om det behövs. Det kallas för att vara totalförsvarspliktig.

Det finns tre typer av totalförsvarsplikt:

  • Värnplikt inom det militära försvaret.
  • Civilplikt inom exempelvis räddningstjänst eller Försvarsmakten.
  • Allmän tjänsteplikt som bara gäller vid höjd beredskap.

Vid höjd beredskap ska organisationer fortsätta sin verksamhet så långt som möjligt. Den som är anställd kan bli krigsplacerad, vilket innebär en skyldighet att tjänstgöra under höjd beredskap.

Källa: Krisinformation.se

Läs webbartiklar kostnadsfritt

0:-

  • Tillgång till våra låsta artiklar och webinar gratis!

Skapa ditt gratiskonto

Se alla våra erbjudanden