Chefs guide till AI – så påverkar AI dig som chef

Debatten om AI går het. Känslorna är många.

I ena ringhörnan står en prompt-ingenjör som i USA kan tjäna upp till 800 000 dollar om året. Det är ett helt nytt yrke att vara den som kan krama det bästa ur den artificiella intelligensen genom att ge rätt direktiv och optimera användningen av alla nya AI-verktyg.

Där står också McKinsey och World Economic Forum med en rapport om att utvecklingen av AI kommer att leda till stora produktionsökningar och global tillväxt på flera biljoner dollar. 

I den andra ringhörnan står MIT-­fysikern Max Tegmark, Elon Musk och Open AI:s grundare Sam Altman och flera höjdare inom AI-industrin och höjer ett varnande finger.

På debattsidor och i sommarprogram har de lagt ut texten om varför AI kan leda till mänsklighetens undergång. De hävdar att vi måste pausa utvecklingen av AI för att försäkra oss om att vi inte kommer att tappa kontrollen över det monster vi har släppt lös.

På samma sida ställer sig även EU-kommissionen, som vill reglera och riskminimera AI-användningen genom att tillsätta en ny EU-förordning. 

Där emellan står vi andra. Både nyfikna och räddhågsna. Kanske också med en obehaglig och stressande känsla av att ”alla andra vet mer än jag”. 

”Den känslan präglar alla stora tek­nik­skiften och det är ingen bra startpunkt för ledare”, säger Andreas Ekström, journalist och föreläsare som utbildar om den digitala revolutionen.

Han minns 1980-talet då många organisationer och företag gjorde för stora investeringar för tidigt. Han nämner skoldatorn Compis som ett exempel. 

”På grund av stress fattade man för snabba och för dåligt analyserade beslut.” 

Utmaningen för chefer är just att hålla sig i rörelse för att inte bli förbisprungna av konkurrenterna. Därför går det inte bara att vänta och se.

”Man behöver vara öppen, lärande, nyfiken, prövande och samtidigt så ­kallsinnig att man inte bestämmer sig för att lägga om hela sin affärsmodell. Den nya AI-utvecklingen kräver otroligt gott ledarskapsomdöme”, säger Andreas Ekström.

Arash Gilan är författare, föreläsare, vd på Viva Media och expert på den digitala utvecklingen. För några år sedan skrev han boken ”Get digital or die trying” tillsammans med Jonas Hammarberg.

Han ger också ut ett gratis nyhetsbrev om AI på Linkedin och i höst kommer hans nya bok I love AI – hur du tar tillvara på magin med AI där han bland annat skriver att vi är omgivna av dystopiska berättelser, men sällan hör om de positiva möjligheterna som AI-verktygen erbjuder. 

Arash Gilan tar McKinseys rapport The economic potential of generative AI: The next productivity frontier med en nypa salt. 

”Den indikerar att det här kan bli en stor industri, men det innebär inte att det händer inom ett eller två år. Det kommer att ta tid.” 

Många fler har förutspått stora produktivitetsvinster, däribland Goldman Sachs, som till Financial Times sagt att ”kombinationen av avgörande arbetskraftsbesparing, tillkomsten av nya jobb och en produktivitets-boost för icke utbytbara arbetare ökar möjligheterna för en produktivitetsboom”.

Men så var det ju det där hotet om undergången. Hur ska man som chef navigera i allt detta?

Hur kan man leda sina medarbetare i en anda av tillförsikt, så att inte rädsla och osäkerhet lägger locket på kreativiteten?

Utmaningen är förmågan att kunna hålla två tankar i huvudet samtidigt. Att klara av osäkerhet inför utgången och samtidigt våga fortsätta framåt. 

Den artificiella intelligensen medför förvisso både risker och behov av reglering, men varken Andreas Ekström eller Arash Gilan tror att den kommer att leda till mänsklighetens undergång. 

”Det finns ingen som helst evidens för att det kommer att bli så”, säger Arash Gilan.

Han förklarar att den artificiella intelligens som vi har i dag är en specifik AI, som till exempel generativ AI som ger svar på frågor baserat på människors kompetens och data på internet.

Det är inte den AGI, den artificiella generella intelligens med eget medvetande och egen vilja, som kritikerna målat upp sina domedagsscenarier kring, menar han.

Andreas Ekström är inne på samma spår: 

”Den artificiella intelligensen är logiskt induktiv, den är helt utan egen vilja och har inga andra drivkrafter än att lyda den instruktion som den har fått.”

AI-utvecklingen går inte att stoppa. Övergången till AI är oundviklig. Det hävdar även Karim Lakhani, professor på Harvard Business School, som har studerat AI och maskinlärning på arbetsplatserna i åratal.

Den goda nyheten för alla som tycker att de ligger efter är att kostnaderna för att göra övergången blir lägre och lägre. 

Han betonar också att AI i sig inte kommer att ersätta människor – varken chefer eller medarbetare – men att människor som arbetar med AI kommer att ersätta dem som inte gör det. 

Idén om att mer än hälften av arbetstillfällena kommer att försvinna ifrågasätts allt mer. Dessutom skapas nya AI-relaterade yrken.

När jobbsajten Indeed listade de hetaste platsannonserna i USA inom AI är maskinlärningsingenjör, djupinlärningsinstruktör och senior datavetenskapare de tre mest efterfrågade. 

”Vi har pratat i över 20 år om att chaufförer är en grupp som kommer att förlora sina jobb. Det har ännu inte hänt. Det är bara någon liten pizzabil i Palo Alto som hittills är självkörande”, säger Andreas Ekström. 

”Jag tror därför inte att det kommer att påverka så drastiskt. Inga tidigare teknikskiften har lett till att massor av jobbtillfällen gått förlorade, det har lett till nya yrken”, säger han.

Även Arash Gilan refererar till det som skett vid stora teknikskiften i historien: 

”Nya jobb har skapats, vi har tjänat mer pengar och levnadsstandarden har ökat. AI kommer att innebära detsamma och då gäller det att ligga i framkant. Att vara nyfiken. Börja testa och applicera på verksamheten.”

Han berättar om Ikea som 2021 såg en möjlighet att effektivisera sina kundförfrågningar med chattboten Billie. Billie lyckades lösa 47 procent av kundfrågorna, vilket avlastade trycket på företagets callcenter-personal.

Trots denna arbetsbesparing valde Ikea att inte säga upp medarbetare utan vidareutbildade dem till inredningsrådgivare och Ikea fick en helt ny kundtjänstprodukt som ledde till merförsäljning.  

”Som chef behöver du börja utforska vad AI-utvecklingen innebär för dig och din organisation. AI är inte enbart en teknologi, utan en helt ny era av ledarskap, för att kunna effektivisera och organisera verksamheten, men samtidigt ha en balans av var begränsningarna finns – och förstås göra etiska överväganden”, säger Arash Gilan. 

De etiska frågorna är många och svåra. Andreas Ekström refererar till det som brukar kallas The black box problem, som handlar om att man får tillgång till en produkts eller ett systems resultat, men inte har insyn i eller förståelse av dess interna funktion eller process. 

”De som programmerar kan inte riktigt redogöra för hur AI-processerna går till.”

Därför vill han se ett förbud mot AI:s användning av första person singularis som en första åtgärd, för att det i varje sekund ska vara tydligt att det är artificiell och inte mänsklig intelligens som man har att göra med.

För att få in moral i avancerade AI-system som ska fatta svåra beslut kan man programmera in moralisk teori eller låta AI:n öva och träna själv.

Enligt filosofen Linda Johansson på Försvarshögskolan skulle man kunna gå så långt att man skapar artificiella känslor. Men där är vi inte än utan det är upp till var och en att göra de etiska avvägandena. 

AI byggs på historiska data och kan därför präglas av bias. 

”Den blir lätt stereotyp. Du måste därför ’prompta’ exakt vad du vill ha och samtidigt vara medveten om att den hittar på saker. Var källkritisk”, uppmanar Arash Gilan.

Det finns också säkerhets- och integritetsaspekter att ta hänsyn till.

Till exempel släpper du ifrån dig en mängd företagsspecifik information när du använder AI-verktyg för att dokumentera möten, laddar upp faktaunderlag för powerpoint­presentationer eller låter AI:n skriva verksamhetsberättelsen. 

”Men det är samma problem som när du använder Google Maps eller din mejl”, säger Andreas Ekström.

Den känsla av brådska och beslutsstress som många chefer kan uppleva i det nya AI-landskapet är farlig, enligt Andreas Ekström. Han manar till balans. Mellan handlingskraft och öppenhet. Mellan lärande och agerande. 

”Betona frågorna i stället för att tro att du som chef måste ha alla svaren. Låt folk identifiera sina egna processer. En klok ledare vänder sig till sin organisation och ber alla att ta sig tid att förkovra sig. Fråga dem vad de tror skulle kunna göras smartare, effektivare, mer kvalitativt med hjälp av AI. Annars finns en risk för att det blir för detaljstyrt.”

För att verkligen få igång det arbetssättet rekommenderar han att ge medarbetarna möjlighet att utnyttja 20 procent av sin arbetstid till att utveckla nya idéer. 

Vad AI kan innebära fullt ut för dig som chef kan vi än så länge bara sia om.

Men ett är säkert, vi har knappt sett början. AI-utvecklingen befinner sig, enligt professor Karim Lakhani, i motsvarigheten till internets begynnelse då den första webbläsaren var Mosaic och vi sedan fick Netscape, Explorer, Mozilla …

Om du inte redan gjort det är det nu som du bör hoppa på tåget.