Forskning: Ytligt bekanta bästa vägen till nytt jobb

Det är inte dina nära vänner som är bäst på att lägga ett gott ord för dig eller tipsa om nya tjänster. De som kan hjälpa dig vidare i karriären är framför allt människor du har en ganska ytlig kontakt med. Det kan vara busschauffören du hälsar på varje morgon, din granne som du byter några få ord med i hissen eller någon i ditt nätverk vars inlägg du kommenterat.

Detta visades i en ifrågasatt studie redan för 50 år sedan, men nu har det verifierats. I den nygjorda studien har man granskat mer än 20 miljoner människor på Linkedin under fem års tid, och sett att det är just de så kallade ”tunna banden” som hjälper människor till nya jobb. 

”Tunna band” är psykologispråk för ytliga men återkommande personliga kontakter som uppstår och upprätthålls i olika vardagliga sammanhang. I grannskapet är igenkännings- och hälsningskontakter den vanligaste formen av tunna band. På organiserade mötesplatser, som konferenser, arbetsplatser och Linkedin, handlar tunna band om samtalskontakter.

Cecilia Henning, docent i socialt arbete vid Hälsohögskolan i Jönköping, menar att de tunna banden är starka som fiske­linor. De bidrar till gemenskap, förstärkt identitet, trygghet, ökat välmående – och till det som kan bli din nästa arbetsgivare.

I den tidigare, och ifrågasatta, forskningsstudien från 70-talet intervjuades människor sent i karriären och det visade sig att de oftast fått nya jobb via vänners vänner. Många gånger av någon som den jobbsökande inte kände innan hen började leta efter en ny arbetsplats. 

Sociologen Mark Granovetter, ansvarig för studien, drog slut­satsen att människor i samma krets har samma fakta och ofta gör samma professionella val, medan människor från andra kretsar kan erbjuda ny information och hjälpsamma kontakter. En gemensam vän kan fungera som en brygga till nya sammanhang och sätta den jobbsökande i kontakt med människor som erbjuder andra möjlig­heter. 

Den vetenskapliga tidskriften Scientific American bad två oberoende forskare från Kellogg School of Management att kommentera den gamla studien:

”Det var rätt omskakande, eftersom vår förutfattade mening om hur folk bäst hittar ett nytt jobb helt har kommit på skam. Det verkar i stället som att okända människor kan vara den absolut bästa kontakten för dig”, säger professor Brian Uzzi.

Problemet med studien från 70-talet var att det inte kunde påvisas ett kausalt samband.

”Vi vet inte om de tunna banden korrelerar med hjälpsamhet för att människor som är ytligt bekanta är bättre på att hjälpa andra till nya jobb, eller om människor som knyter tunna band också är mer hjälpsamma, produktiva, har bättre idéer och får bättre jobb, befordran och lön”, säger Sinan Aral, en av forskarna bakom Linkedin-studien. 

Han tog del av 70-talsstudien som student och förstod då svårigheterna med att göra en randomiserad, kontrollerad studie. Nu, nästan 50 år senare, är han ledarskapsprofessor vid Massachusetts Institute of Techology och såg plötsligt en möjlighet.

Han upptäckte att Linkedin skruvat på algoritmerna och börjat rekommendera ”människor du kanske känner”. De hade slumpvis varierat antalet tunna och starka band och antalet totala rekommendationer som den sociala plattformen visar för medlemmarna. Där kan man se hur starka banden är och att de står i proportion till antalet gemensamma och icke gemensamma kontakter. 

Det gjorde det helt plötsligt möjligt att testa Granovetters teori. Och studien kunde inte bara bekräfta teorin, utan även visa viktiga skillnader i de tunna banden. 

Om styrkan i ett tunt band räknas i antalet gemensamma kontakter, är det viktigaste för rekrytering ett lagom tunt band där två människor delar ungefär tio kontakter. Och när styrkan mäts i interaktionsintensitet, hur ofta du kontaktar dina tunna band-bekanta, fann forskarna att de mest värdefulla banden knöts mellan människor som inte inter­agerade särskilt ofta. 

Slutligen rapporterar Scientific American att effekterna av dessa tunna band varierar mellan olika branscher. På Linkedin var tunna band speciellt effektiva inom digitala branscher som sysslade med maskininlärning, AI, robotisering, mjukvaru-använd­ning samt distans- och hybrid­arbete, jämfört med mer analoga branscher. 

En person som sedan länge har använt sig av styrkan i tunna band är Michael Saliba, entreprenör och vd på Moreva Marketing. Chef har tidigare berättat om honom och den ”Saliba-Challenge” som han bedriver på Linkedin (oktobernumret 2018).

Han har mer än 65 000 kontakter på Linkedin, och har tack vare dessa hjälpt mer än 600 personer till jobb. På frågan om vilka personer som han har störst nytta av svarar han:

”Det låter klyschigt, men jag har nytta av alla på något sätt. Speciellt nu när marknaden är i rullning ser jag värdet i alla människor. Alla känner någon, man blir taggad och rekommenderad. Den som är jobbsökande i dag kan vara vd på ett stort bolag i morgon.”

Michael Saliba påpekar att det oftast inte är de personer som står en nära, eller de som man vuxit upp med, som stöttar en i dag. Men han tror att man ökar sina möjligheter både genom att ta in nya människor i sitt nätverk och samtidigt vårda sina gamla kontakter. 

Det lyfter även professor Dashun Wang, också han från Kellogg School of Management, i Scientific American: Att Linkedin-studien bara visar på framgången med tunna band i så måtto att människor får jobb. Det ger ingen bild av vägen dit – alla gånger vi blir nekade intervju eller fått ansökningshandlingarna tillbaka. Då behöver vi våra starka band-relationer för social support. För att bli verkligt framgångsrika genom hela livet behövs både tunna och starka band.