Därför blir cheferna allt äldre

NÄR VÄRLDEN BLIR OSÄKRARE snurrar chefskarusellen i de stora bolagen allt snabbare. ”Antalet vd-byten slog nytt rekord under 2025”, konstaterar rekryteringsbolaget Russell Reynolds som analyserar utvecklingen inom storföretagen globalt.

En utveckling som gör sig påmind även i Sverige. Affärsvärlden rapporterade häromåret om om en ”unikt stor” våg av vd-byten bland svenska börsbolag. Detta samtidigt som omsättningen av kommundirektörer trappas upp. På bara tre år har 133 av landets kommuner – 46 procent – bytt ut sin högsta chef, visar en kartläggning av Dagens Samhälle.

Man skulle kunna tro att de många nya ansiktena betyder att cheferna blir yngre. Men så är det inte alls.

I Sverige är det tvärtom i åldersgruppen 55–65 år som andelen chefer ökar mest. På tio år (2014–2024) har deras del av chefsmarknaden vuxit med fyra procentenheter. Det visar statistik från SCB som bearbetats av Ledarna.

Näst största ökningen uppvisas av de ännu äldre, 65–69-åringarna, där andelen personer med chefstitlar vuxit med 0,6 procent. Samtidigt har andelen chefer i den yngsta åldersgruppen (16–34 år) och den näst yngsta (35–44) minskat med 3,2 respektive 3,4 procentenheter under samma period.

Trenden med grånande chefskadrar är densamma ute i Europa och internationellt. I USA har medelåldern bland vd:ar ökat med mer än tio år de senaste 25 åren och ligger idag på över 60 år. Nu har två ekonomer från Bonns universitet, Valentin Kecht och Farzad Saidi, tillsammans med Stanford-kollegan Alessandro Lizzeri genomfört en studie för att förstå vad som ligger bakom utvecklingen.

Att cheferna blir allt äldre låter sig inte förklaras med demografin, då medelåldern bland amerikanska medarbetare ökat med blott två år sedan millennieskiftet, fem gånger mindre än vd:arnas. Att vd:arna skulle sitta på evighetslånga mandat håller inte heller som förklaring, då trenden snarast är att cheferna blir alltmer utbytbara.

Forskarna landar i stället i slutsatsen att arbetsgivarna väljer att anställa äldre chefer av rationella skäl, på grund av deras större erfarenhet. Att välja en äldre chef med gott om generella lärdomar i bagaget har blivit styrelsernas sätt att parera samtidens osäkerhet och tilltagande komplexitet, framgår det.

”Den stigande åldern bland vd:ar förklaras främst av längre externa karriärvägar före utnämningen, där blivande vd:ar samlar på sig allt bredare erfarenheter från olika positioner, företag och sektorer”, skriver forskarna i studien Ageing at the very top (Att åldras på toppen).

Forskarna beskriver det som ett fundamentalt skifte, både vad gäller synen på rekrytering och chefers sätt att bygga karriär.

Att ålder i minskad grad tycks utgöra hinder för en lyckad chefskarriär är dock inte enbart glädjande. Äldre vd:ar tenderar nämligen att styra bolag där tillväxttakten går särskilt långsamt och med mindre radikal innovation. Ett samband som forskarna beskriver som ”oroväckande.”

Paradoxalt nog är det samtidigt de äldre cheferna som särskilt kan komma att gynnas av den nya AI-tekniken, som samtidigt hotar de yngres jobb.

”I takt med att tekniken, inklusive AI, i allt större omfattning tar över rutinuppgifter kan den komma att störa de vägar genom vilken expertis traditionellt har byggts upp, och samtidigt öka värdet av erfarna beslutsfattare som klarar av att effektivt hantera teknologin”, heter det i studien.

Det vanligaste åldersspannet på chefer i Sverige år 2024 är 45–54 år. Här finns strax över var tredje chef. Därefter följer åldersspannet 35–44 år respektive 55–64 år där ungefär var fjärde chef i vardera grupp finns. Lägst andel chefer, med cirka 12 procent, finns inom åldersspannet 16–34 år samt i åldersgruppen 65–69 år med cirka 3,1 procent. 

Källa: Ledarna