Helen Jonasson: Gör skillnad på riktigt 2025!

Hennes ögon fylls med tårar.

Hon har följt min resa och skrivit till mig på Linkedin för att ta en lunch.

Jag berättar att jag är osäker på om jag ska tacka ja till jobberbjudandet jag fått.

Tårarna rinner nerför hennes kinder medan hon säger ”Helen, tjejer som vi får inte de möjligheter som du har fått här. Jag ber dig, tacka ja till jobbet för alla oss efter dig”. 

Hennes vädjan har etsat sig fast i mitt minne. Inte bara för att det blev så starkt, utan för att jag vet att det hon säger är sant.

Fram tills jag började som avdelningschef på Ikea hade jag oftast varit yngst i alla jobbsammanhang. Sedan dess har jag bara varit ung.

När jag arbetade på Gränspolisen var jag under en tid ensam tjej och yngst i mitt arbetslag. Jag har alltid identifierat mig som svensk, men jag har aldrig känt mig så ung och utländsk som då.

Egenskaper och förmågor som jag i dag ser som styrkor förminskades. Mitt driv berodde på att jag fortfarande var ung. Min empatiska sida visade sig för att jag är kvinna. Min rakhet skylldes på mitt utländska påbrå.

Det skickade mig tillbaka till min barndom och jag minns fortfarande första gången jag kallades för ”jävla arab”. Det är mitt första minne av ett ”vi och dem”.

I dag inser jag att jag sedan dess har stått upp för orättvisorna och försökt göra skillnad i miljön jag befunnit mig i. 

Mångfald handlar om att se olikheter som organisationens främsta tillgång och att skapa en kultur där perspektiv kan förändra hur vi tänker, bygger och leder framtidens organisationer.

Därför måste mångfald vara en central fråga i ledarskapet.

Våra beslut om vem som rekryteras, vilka perspektiv som lyfts och vilken kultur vi skapar avgör om medarbetare känner sig inkluderade – eller exkluderade.

Och ja, det krävs mod för detta. 

Omedvetna fördomar, gamla vanor och rädsla för att misslyckas är hinder vi alla delar – men möjligheterna är fler!

När vi känner oss sedda och värderade, blir vi engagerade. Det främjar lojalitet och innovation.

Det syns inte bara i kulturen – det ger avtryck även på sista raden.

Mångfalden av bakgrunder, idéer och perspektiv gör oss starkare tillsammans – som organisationer och som samhälle. 

Vilka röster hörs i era möten och vilka perspektiv saknas? Våga vara nyfiken. Våga ifrågasätta. Våga förändra! När vi gör det, inspirerar vi andra att ta efter.

I januari blir jag strateg på arbetsmarknadsförvaltningen i Helsingborgs stad. Jag valde alltså att tacka ja till jobberbjudandet med förhoppningen om att fortsätta förändra systemet inifrån.

Men den här kampen är ensam och påfrestande. Min generation må vara krävande, men vi är också en generation där många vill göra skillnad, på riktigt. Jag avslutade mitt senaste uppdrag som särskild rådgivare åt Helsingborgs stadsdirektör med en rapport kopplad till mitt arbete i Helsingborgs stad, men insikterna jag lyfter kan ses i fler organisationer.

Jag står kvar vid slutsatsen – vi kommer att gå miste om unga talanger om vi inte erbjuder dem en plats vid bordet. Och slaget om talangerna pågår redan.

Vad skulle hända om vi verkligen prioriterar mångfald under 2025?

Det är dags att vi tar reda på det.