Visselblåsarlagen missbrukas: ”Chefer rättslösa”

Avsikten är bästa tänkbara: att komplettera skyddet för människor som larmar om oegentligheter och missförhållanden på jobbet.

Sedan förra sommaren måste alla offentliga och privata arbetsgivare med fler än 50 respektive 249 anställda ha ett visselblåsarsystem som garanterar anonymitet och ett skydd mot repressalier.

Från 17 december 2023 utökas den så kallade visselblåsarlagen till att gälla alla arbetsgivare med minst 50 anställda. Därmed väntas också antalet anmälningar att öka.

”Jag ser positivt på lagens intentioner. Men också en risk för att chefer kan utsättas för anonyma visselblåsningar, trots att de bara skött sitt jobb.”

Det säger Oscar Fredriksson, jurist och arbetsrättsexpert vid konsultbyrån Starck och Partner, som i sin yrkesroll mött chefer som blivit anonymt anklagade med stöd av visselblåsarlagen och arbetar med fall där facket krävt en oberoende bedömning. 

”Vi ser redan hur arbetsgivare hanterar rena personalfrågor kring kränkningar, trakasserier och sexuella trakasserier via de nya visselblåsningssystemen. Hur chefer anmäls anonymt och sedan utreds utan att få kännedom om vem som gjort anmälan. Vi vet sedan tidigare att anmälningar mot chefer ofta handlar om hur de hanterat arbetsledning, lönesättning, schemaläggning och organisationsförändringar och liknande”, säger Oscar Fredriksson.

”Men chefer har också en omfattande arbetsledningsrätt och det är deras uppdrag att fatta en mängd beslut på arbetsplatsen som kanske inte alltid uppskattas av enskilda medarbetare – särskilt när det handlar om att hantera oönskade beteenden i en arbetsgrupp. Det var aldrig meningen att visselblåsarsystemen skulle användas på det här sättet, för personliga klagomål på hur chefer utövar sin arbetsledningsrätt”, fortsätter han.

Vad många tycks ha missat, är att visselblåsarlagen är avsedd för rapportering av missförhållanden som det finns ett allmänintresse kring.

”Felaktig hantering av EU-medel eller andra skattemedel är ett allmänintresse. Så även korruption, penningtvätt eller miljöbrott. Inte att en enskild medarbetare ogillar sin chef. Eller upplevelsen av att chefen utsatt någon för ett kränkande agerande. Denna typ av anklagelser ska i stället utredas enligt arbetsmiljölagen och diskrimineringslagen.”

Förekommer även missbruk i form av påhittade anklagelser?

”Jag ser en risk för det. Överhuvudtaget är anonyma anklagelser oerhört svåra att försvara sig mot, och risken är att chefer blir rättslösa om organisationerna använder sig av anonyma uppgifter i personalärenden. Det blir också en dålig process som aldrig kommer att hålla rent juridiskt för att vidta arbetsrättsliga åtgärder.”

Hur stort är problemet?

”Det är inte visat än, då visselblåsarlagen är så pass ny. Men att jag och andra redan har exempel på felaktig användning, tyder ändå på att okunskapen är rätt stor.”

Vad bör göras?

”Att den som är missnöjd eller upplever sig som utsatt tar till de verktyg som tycks stå till buds är inte mycket att säga om. Däremot behöver arbetsgivare och personalavdelningar ta ett större ansvar för att inte fortsätta i fel spår. Det är viktigt att tydliggöra att visselblåsarlagen inte gäller för personalärenden, utan för frågor som är av intresse för allmänheten.”