”Djupa, strukturella problem” – byggchefer oroas av machojargong
Hälften av alla chefer inom samhällsbyggnadsbranschen upplever uttryck för machokultur på sin arbetsplats, visar ny statistik.
”Om vi ska lösa branschens kompetensförsörjning måste vi arbeta mer aktivt med att förändra jargongen”, säger Byggchefernas ordförande Jeanet Corvinius.
SKÄMT OM KÖN, diskriminerande attityder och nedlåtande snack om ”hur kvinnor är”. Det handlar om så kallad machokultur, något som bitit sig fast i den svenska samhällsbyggnadsbranschen. Det visar årets så kallade machoindex från branschorganisationen Byggcheferna.
Indexet landar på 50 procent – en ökning med fem procentenheter sedan mätningarna inleddes 2020 – vilket innebär att hälften av alla chefer inom sektorn upplever en destruktiv machokultur på arbetsplatsen.
Unga chefer och kvinnor är mest utsatta. Största problemet är destruktiv jargong. Hela 70 procent av de tillfrågade uppger att det förekommer skämt om etniskt ursprung, sexuell läggning eller kön.
Vanligast är skämt om vad som är ”typiskt kvinnligt”, vilket tillhör vardagen för 17 procent av cheferna mellan 18 och 39 år. Bara 13 procent i samma grupp svarar att sådana skämt aldrig förekommer.
Jeanet Corvinius, ordförande för Byggcheferna, är bekymrad över resultatet. Branschen har redan allvarliga problem med rekrytering, och en diskriminerande jargong är knappast till fördel i den fortsatta jakten på kompetens. Enligt Jeanet Corvinius tyder rapporten på att branschen har ”djupa, strukturella problem” som återstår att lösa.
”Att sju av tio chefer vittnar om diskriminerande skämt visar att vi har en stor utmaning framför oss. Humor ska samla människor, men upplevs i dag ofta som exkluderande. Om vi ska lösa branschens kompetensförsörjning måste vi arbeta mer aktivt med att förändra jargongen”, säger Jeanet Corvinius i ett pressmeddelande.
Det finns även en syn på att yttre attribut och god fysisk form spelar roll för att bli respekterad på arbetsplatsen, särskilt kvinnor och chefer över 60 år anser sig missgynnade av det.
Samtidigt upplever sju procent av kvinnorna att det betraktas som svagt att visa andra känslor än ilska och stolthet. Dessutom syns en oroväckande utveckling för kvinnliga chefers arbetsmiljö: andelen som upplever att det signalerar svaghet att be om råd har mer än fördubblats till nio procent, jämfört med två procent bland männen.
”Det är bekymmersamt att kvinnliga chefer upplever en norm där de inte kan be om råd utan att riskera att framstå som svaga. Att rådfråga varandra är helt grundläggande för både personlig utveckling och säkra arbetsplatser. När medarbetare känner att de behöver dölja osäkerhet tyder det på brister i den psykosociala arbetsmiljön”, säger Jeanet Corvinius.
Byggcheferna betonar att det krävs ett systematiskt arbete från arbetsgivarna för att vända utvecklingen, bland annat genom att leva upp till lagkrav om jämställdhetsutbildning. Här utgör de unga cheferna branschens största hopp, heter det.
Byggchefernas machoindex
Mäter så kallad machokultur, något som kan uppstå på mansdominerade arbetsplatser och föras vidare från generation till generation.
För att få kunskap om i vilken grad det finns machokultur och om den ökar eller minskar har Byggcheferna sedan 2020 presenterat ett machoindex i samarbete med Novus.
Indexet bygger på ett nordamerikanskt mätinstrument som kallas Masculinity Contest Culture varifrån åtta frågor har översatts till svenska. Frågorna gäller ett antal påståenden om hur det är på arbetsplatsen, bland annat hur viktigt det är att inte visa svaghet och i vilket grad jobbet kommer i första hand. Dessutom ställs frågor om huruvida diskriminerande skämt förekommer.
Fortsätt läsa kostnadsfritt!
Vi behöver bara en minut…
Så roligt att du vill fortsätta läsa våra artiklar! Det får du strax göra, utan att betala något.
- Tillgång till våra låsta artiklar och webinar gratis och utan tidsbegränsning!
- Chefs nyhetsbrev med senaste ledarskapsnyheterna!
Dina uppgifter delas aldrig med tredje part. Läs vår integritetspolicy här.
