Så kan distansjobb öka inkludering

Flexibilitet kring distansarbete ger människor med funktionsnedsättning en väg in på arbetsmarknaden. Det visar en internationell studie från forskare vid bland annat Stockholms universitet.

Arbetsmiljö
Text: Redaktionen
Publicerad
En ung kvinna arbetar i hemmiljö, med en rullstol parkerad i bakgrunden.

EN ÖKNING AV DISTANSARBETE med 1 procent inom ett yrke leder till en lika stor ökning, 1 procent alltså, i sysselsättning bland personer med funktionsnedsättning.

Dan-Olof Rooth. Bild: SU.

Det visar forskning från Dan-Olof Rooth, professor i nationalekonomi vid Stockholms universitet, och forskarkolleger från bland annat Stanford.

Mönstret syns både i USA, Kanada, Frankrike och Spanien: I USA ökade sysselsättningen bland personer med fysisk funktionsnedsättning med 14 procent under pandemin – upp till 85 procent anses bero på möjlighet till just distansarbete.

”Det är inte distansarbetet i sig utan flexibiliteten det ger som gör skillnaden. Det är ett verktyg för ökad inkludering som vi inte testat innan pandemin”, säger Dan-Olof Rooth i en artikel hos tidningen Arbetsliv.

”En av de mest hoppfulla förändringarna på flera decennier.”

Trots att studien är baserad på data från USA så har resultaten bäring även på den svenska arbetsmarknaden, menar Dan-Olof Rooth. Runt 550 000 svenskar har en funktionsnedsättning som på något sätt påverkar arbetsförmågan, och i denna grupp är också sysselsättningsgraden 30 procentenheter lägre än hos resten av befolkningen. Att sänka trösklarna för heltidsarbete skulle alltså kunna göra stor skillnad för många.

”Distansarbete minskar flera av de barriärer som tidigare begränsat deltagande på arbetsmarknaden. Det eliminerar delvis behovet av pendling, möjliggör en mer kontrollerad arbetsmiljö och ger flexibilitet kring arbetstider och arbetsbelastning. För personer med funktionsnedsättningar kan detta vara avgörande för möjligheten att arbeta heltid”, förklarar Dan-Olof Rooth i en analys hos forskningsinstitutet SNS.

Studien visar också att distansarbetets effekter på sysselsättningsgraden inte går att belägga på samma sätt för andra grupper, som kvinnor, äldre eller etniska minoriteter, utan är specifik just för personer med funktionsnedsättning.

”Det här är en av de mest hoppfulla förändringarna vi sett på arbetsmarknaden för personer med funktionsnedsättning på flera decennier. Den visar att strukturella hinder går att riva”, konstaterar Dan-Olof Rooth.

Forskarnas rekommendation till chefer och arbetsgivare

  • Uppmuntra hybrid- och distansarbete där det är möjligt, som ett sätt att skapa bättre tillgänglighet och funktionsmångfald i organisationen.
  • Utveckla den digitala infrastrukturen för distansarbete, med anpassning för olika typer av funktionsnedsättningar.
  • Ge äldre medarbetare större flexibilitet kring distansarbete, för att minska övergången till sjukersättning.
  • Arbeta för en mer flexibel arbetsmiljö inom till exempel vård och omsorg, där distansarbete inte är möjligt.
  • Forskarna bakom studien hoppas också på att Arbetsmiljöverket och Diskrimineringsombudsmannen kan bidra med vägledning och riktlinjer kring arbetsmiljöanpassning.

Källa: SNS Analys.

Fortsätt läsa kostnadsfritt!

Vi behöver bara en minut…

Så roligt att du vill fortsätta läsa våra artiklar! Det får du strax göra, utan att betala något.

Skapa ditt gratiskonto
  • Tillgång till våra låsta artiklar och webinar gratis och utan tidsbegränsning!
  • Chefs nyhetsbrev med senaste ledarskapsnyheterna!

Dina uppgifter delas aldrig med tredje part. Läs vår integritetspolicy här.