Bransch-vd:n: ”Byggcheferna behöver bättre verktyg”

”Det är den osunda kulturen vi måste komma åt”, säger branschorganisationen Byggföretagens vd Catharina Elmsäter-Svärd efter de många tragiska dödsolyckor som inträffat på svenska byggen den senaste tiden.

Arbetsmiljö
Publicerad
Catharina Elmsäter-Svärd (t.v.). Foto på byggarbetsplats: Björn Larsson Rosvall

Arbetsplatsolyckorna ökar i Sverige och byggbranschen är klart överrepresenterad i statistiken. Under 2023 omkom 17 personer på byggena och sedan 2013 har minst 114 personer mist livet på svenska byggarbetsplatser.

Catharina Elmsäter-Svärd, vd för bransch- och arbetsgivarorganisationen Byggföretagen, kräver nu tillsammans med fackförbundet Byggnads, politiska initiativ för att vända utvecklingen.

”Vi pratar om i snitt över en byggnadsarbetare i månaden som inte får komma hem till sina nära och kära. Det är helt oacceptabelt. Om det handlat om läkare, journalister eller någon annan yrkeskår hade det tillsatts en kriskommission för länge sedan”, har Byggnadsordföranden Johan Lindholm tidigare sagt i ett uttalande.

Byggbranschens problem med allvarliga säkerhetsbrister, kriminalitet, orimliga arbetsvillkor, svarta löner och skattefusk är samtidigt ingenting nytt.

Problemen, som av byggföreträdare själva beskrivs som systemhotande, har existerat i åratal och frågan är om branschen gör tillräckligt.  

”Generellt gör svenska byggchefer ett bra jobb. Många arbetsplatser fungerar utmärkt med stort fokus på säkerheten. Det som ställer till det är när företag som inte har som främsta idé att göra rätt för sig tar sig in; företag som siktar in sig på att gena i varje kurva, saknar rätt kompetens, utgör del av en organiserad kriminalitet som kringgår och skor sig på systemet. Sådant är svårt att hålla koll på och stoppa, även för den mest ansvarstagande platschef. För de saknar rätt verktyg”, säger Catharina Elmsäter-Svärd.

fakta i siffror

  • 17 personer omkom på svenska byggarbetsplatser 2023. År 2022 var det sju personer.  
  • Antalet dödsolyckor i byggbranschen har under de senaste tio åren till och med 2022 legat på mellan fem och tolv per år, med ett årligt genomsnitt på 8,6, enligt Arbetsmiljöverkets statistik.
  • Den årliga frekvensen av antalet dödsolyckor i byggsektorn minskade från 0,16 dödsfall per tusen personer 1994, till 0,02 år 2022.

För att stävja arbetslivsbrottsligheten och öka tryggheten vill Catharina Elmsäter-Svärd i likhet med andra byggföreträdare ge branschen digital tillgång till grundläggande offentliga uppgifter.

Catharina Elmsäter-Svärd.

Idén är att elektroniskt koppla upp det branschägda kontrollsystemet ID06 mot myndigheter som Skatteverket och Migrationsverket. Platschefer och andra ansvariga skulle då lättare kunna fastställa identiteten på folk som befinner sig eller vill in på arbetsplatserna.

”I dag kan en platschef behöva lägga timmar på att sitta i telefonkö för att kolla enskilda personer, om de finns med i utstationeringsregistret och har tillstånd att jobba i Sverige. Det skapar en frustration”, berättar Catharina Elmsäter-­Svärd.

Hon önskar även en uppluckring av sekretesshindren mellan myndigheter, för förenklat informationsutbyte om misstänkt fusk och arbetslivskriminalitet.

”Vi pratar om i snitt över en byggnadsarbetare i månaden som inte får komma hem till sina nära och kära.”

På ett olycksbygge i Sundbyberg där fem dödsfall inträffade nyligen fanns enligt uppgift 119 underentreprenörer registrerade. Kommentar?

”Att uppåt 150 företag kan vara inblandade på en byggarbetsplats är numera ganska vanligt. Det hänger ihop med en ökad specialisering. Med specialistkompetens följer bättre arbetsmiljö, färre olyckor och ökad produktivitet, det är den utveckling vi kunnat se i det långa perspektivet, den senaste tjugoårsperioden eller så”, svarar Catharina Elmsäter-Svärd, och fortsätter:

”Underleverantörsleden är alltså i sig inte något egentligt problem, däremot att oseriösa aktörer använder sig av dem för att kringgå sitt ansvar. Det är den osunda kulturen vi måste komma åt”,

I motsats till Byggnads, menar hon som Byggföretagens vd att skärpta regler mot långa leverantörsled enligt norsk modell vore kontraproduktiv.

Det skulle leda till nya säkerhetsrisker, i form av minskad spetskompetens och fler generalister som inte fullt ut behärskar tekniken, anser hon.  

Journalisten Liza Alexandrova-­Zorina har i sin uppmärksammade bok Imperiets barn granskat hur människor ur det ryskspråkiga parallellsamhället utnyttjas inom bland annat den svenska byggsektorn.

Hon menar att det är byggbranschen som korrumperar den egna branschen, då den illegala arbetskraft som inte sällan far illa, skadas och förolyckas på arbetsplatserna, ytterst jobbar åt svenska byggherrar och byggbolag, åt kommuner och förmögna privatpersoner. Därför att det lönar sig, deras tjänster är så billiga.

”Så kan det absolut vara, det finns uppdragsgivare som inte är så nogräknade men jag vill ändå upprepa att det långt ifrån gäller alla byggarbetsplatser”, kommenterar Catharina Elmsäter-Svärd.

”Uppmärksamheten kring problemen ökar, arbetsgivarna har liksom facket och myndigheterna blivit bättre på att se sambanden och tillsammans jobba för att stävja problemen med arbetslivskriminalitet, osund arbetskultur och bristande säkerhet.”

4 steg – så kan man minska byggolyckorna

  1. Ett ökat informationsutbyte mellan myndigheter, för att stärka sund konkurrens och motverka oseriösa aktörer, är något som efterlyses av branschen.
  2. Digital tillgång till offentlig information från myndigheter, som integreras i byggsektorns egna system för kontroll och uppföljning, är också ett förslag som enligt branschen kan motverka kriminalitet och olycksfall.
  3. Från 2025 träder nya regler i kraft för att öka säkerheten på byggarbetsplatserna. De nya föreskrifterna från Arbetsmiljöverket ska tydliggöra ansvarsfördelningen och underlätta det tidiga samarbetet i projektering och produktion.
  4. Från fackligt håll kommer krav på att begränsa antalet underentreprenörer. Enligt Byggnads försvårar dagens långa leverantörsled kontroller av säkerheten, och bidrar till en otydlighet som underlättar arbetslivskriminalitet. En förebild är en modell som tagits fram och delvis införts i Norge, med regler om maximalt två led av underentreprenörer.

Läs webbartiklar kostnadsfritt

0:-

  • Tillgång till våra låsta artiklar och webinar gratis!

Skapa ditt gratiskonto

Se alla våra erbjudanden