Mörk bild av arbetstidsförkortning i intern rapport

ÅTTA AV TIO CHEFER är positiva till kortare arbetstid, visade en undersökning från Chef häromåret. Forskning pekar samtidigt på fördelar som minskad stress, bättre hälsa och ökad arbetsförmåga.

”Vi kan dessutom påvisa att medarbetare blivit lyckligare”, har forskningsledaren Lena Lid Falkman sagt till Chef med anledning av ett svensk-norskt försök med fyradagarsvecka.

Även på Karolinska sjukhuset i Solna och Huddinge pågår försök med kortare arbetstid, den så kallade operationspiloten som startade förra hösten och vänder sig till totalt 1 400 medarbetare. De jobbar 34 timmar i veckan men har full lön för 38 timmar. Resterande fyra timmar ska de återhämta sig, antingen på arbetsplatsen eller hemma.

Regionens delårsrapport skildrar försöket i positiva ordalag. Men en intern rapport från Karolinska sjukhuset som Svenska Dagbladet tagit del av ger en betydligt mörkare bild. I rapporten konstateras att projektet har en tydlig negativ effekt på ekonomin och produktiviteten, med färre operationer per vecka, skriver tidningen.

”Om trenden står sig blir det ungefär 600 färre operationer på ett halvår”, uppger David Konrad, som är chef för vuxenoperationerna på Karolinska och har skrivit internrapporten.

30 procent av totalt 686 möjliga sjuksköterskor och undersköterskor har varit med i projektet. Bland dem har sjukfrånvaron varit marginellt lägre än bland de anställda som inte deltagit.

Andra förhoppningar var att övertiden skulle minska och att fler skulle välja att stanna i yrket. Men det syns det inga tecken på enligt rapporten. Inte heller har 34-timmarsveckan inneburit nya anställningar. Karolinska har inte fler sjuksköterskor nu än för ett år sedan. 

På vuxensidan har återhämtningspassen kostat Karolinska drygt åtta miljoner extra. I försöket ingår också föreläsningar riktade till medarbetarna om stress och återhämtning, liksom coachande samtal med chefer och företagshälsovården.

Flera källor inom operationsverksamheten på Karolinska säger till SvD att så gott som alla sparat sina återhämtningstimmar och sedan tagit ut hela lediga dagar.

”De har inte förkovrat sig som det var tänkt. Ett fåtal har fått sin arbetstid sänkt med tio procent och kunnat vara lediga eller jobbat hos någon annan arbetsgivare. Klart att de är nöjda, men vi har inte blivit fler på golvet”, säger en källa till tidningen.

Även den studie som Lena Lid Falkman lett pekar på baksidor med förkortad arbetstid. Kortare luncher och raster kan minska den sociala samvaron inom vissa verksamheter, något som i sin tur kan påverka arbetskultur och sammanhållning negativt. 

En grupp som har särskilt svårt att minska sin arbetstid är, enligt hennes studie, cheferna. Flera av dem berättar om ett ökat tryck vad gäller schemaläggning och ansvar för att verksamheten ska fungera. I något fall har arbetstidsförkortningen till och med inneburit mer jobb för chefen.

Lena Hadad är hr-chef på Karolinska. Hon vill i SvD nyansera sjukhusets interna rapport om försökets första halvår.

”Vi befinner oss i ett bra läge där flera av våra mål för tillgänglighet, effektivitet och produktivitet har uppfyllts. Rapporten handlar om vuxenoperationer men vi opererar också barn och där har det ökat. Försöket verkar uppskattat även om det är för tidigt att dra några stora slutsatser”, säger hon.