Stoicism – urgammal lära het bland toppchefer

Alltihop började på 300-talet före Kristus, då den förmögne handelsmannen Zenon från Kition var nära att gå under med sitt skepp på ett stormigt Medelhav. När han slutligen nådde Aten hade han förlorat allt, men upptäckt ett nytt tankesätt.

Zenons läror om acceptans lade grunden till den stoiska skolan inom filosofin, som de senaste åren blivit rena massrörelsen inom ledarskapsutveckling och management.

Toppchefer som Jeff Bezos, Warren Buffet och Bill Gates lyfts fram som representanter för de stoiska idéerna om att inte låta sig nedslås av motgångar, eller bländas av rikedomar och makt.

Samma sak med Ikea-grundaren Ingvar Kamprad, som gav uttryck för självbehärskning genom att envist handla till extrapris och under 20 år ratta sin Volvo 240 årgång -93, trots att han var en av världens rikaste och mycket väl hade råd med något tjusigare.

En av de mest inflytelserika uttolkarna av stoicismen i dagens värld är amerikanske författaren Ryan Holiday, som når en global mångmiljonpublik – inte minst bland yngre entreprenörer och ledare – med sin The daily stoic. Ett paraplyvarumärke bestående av sajt, böcker, Youtube-kanal, podcast och stoicism-prylar, exempelvis en kortlek med dagliga stoiska utmaningar och en minibyst föreställande romerske stoikern och kejsaren Marcus Aurelius.

Samme Aurelius är flitigt citerad på Linkedin. Hans ”Självbetraktelser” blev genast slutsåld när den utkom i ny svensk språkdräkt häromåret.

Den hårdföre gamle kejsaren menar visserligen att känslorna bör hållas i schack, men framstår samtidigt som rena livsstilscoachen. Ens sysslor ska skötas med noggrannhet medan multitasking inte är något att stå efter:

”Varför låter du intryck utifrån göra dig distraherad? Ge dig själv frihet att lära dig något gott”, heter det bland annat.

Mats Lindgren, vd för analysföretaget Kairos Future, spår att vurmen för stoicismen kommer att bestå och utser den till en av 2023 års mest dominerande trender. I vår oroliga tid, med pandemin, Rysslands krig i Ukraina, klimathot och förestående ekonomisk kris kan stoicismen särskilt komma till pass, menar han, eftersom den pekar mot att något slags lugn trots allt är möjligt att uppnå:

”I ett decennium har vi stormat, till vänster och höger. Och dogmatiskt eftersträvade agendor. Men är det en framkomlig väg? Är det vad ’folket’ vill? Är det möjligt att bygga ett inkluderande samhälle på dogmer? Är det kanske dags att välja förnuft och självkontroll framför känslor, och lugn handling framför stormning”, frågar Mats Lindgren retoriskt.

På nätet kokar det av influerare som förvandlat stoicismen till ett slags framgångsfilosofi för främjande av karriär. Men den som söker sig till stoicismen för att nå status och pengar har missat hela poängen, menar SvD:s kulturchef Lisa Irenius:

”Framför allt handlar det om att eftersträva självkontroll, visdom, mod och rättvisa. Människan råder inte över vad som drabbar henne, men hon råder över sitt själsliv – hur hon själv förhåller sig till omvärlden och till motgångar.  Det talas ju om ett ’stoiskt lugn’ och ibland misstas det för likgiltighet eller känslokyla. Men det handlar snarare om att acceptera känslor och att bejaka en livsåskådning där man inte fastnar i negativa tankegångar. Här finns en hel del likheter med dagens kognitiva beteendeterapi”, skriver hon i en krönika.