Så påverkar corona vår syn på yrkens status

Sverige och världen har lamslagits av coronaviruset. Personal inom vård, omsorg, livsmedelsförsörjning och renhållning har klivit fram. Krisen har med extra skärpa tydliggjort hur oumbärliga deras jobb är.

”Nu synliggörs yrkesgrupper som normalt är rätt osynliga”, säger Ylva Ulfsdotter Eriksson, docent i sociologi som forskar om yrkesstatus på Göteborgs universitet.

IVA-sjuksköterskor hamnar i det strålkastarljus som nyligen var reserverat för fotbollsproffs och företagsledare. När vårdpersonal på äldreboenden berättar om sin vardag är det plötsligt mängder av människor som vill lyssna.

Synlighet i media är en faktor som påverkar vår uppfattning om yrkens status. Men framför allt är det inkomst, utbildning och möjlighet till makt och inflytande som formar vår uppfattning om vilka yrken som har högre status och vilka som hamnar lägre.

”En viktig aspekt handlar också om villkoren för arbetet. De yrken som tillskrivs låg status har oftare tuffa arbetsvillkor och mer utsatta och fysiskt ansträngande jobb”, säger Ylva Ulfsdotter Eriksson.

Coronakrisen tycks delvis ha ställt den ordinarie värdeskalan på ända. Yrken med låg status och lön har visat sig vara oumbärliga, samtidigt som högstatusyrken försvinner in i en anonym tillvaro av hemmajobb och zoom-möten.

”Nu applåderar och beundrar vi en hel del av de yrken som vi till vardags tidigare inte ens noterade. I en krissituation som den här så blir det en annan logik som kommer i omlopp.”

Ylva Ulfsdotter Eriksson och hennes kollegor genomförde kort innan coronakrisen en ny undersökning om yrkesstatus.

”Vi vet därför inte om krisen har påverkat människors uppfattningar om yrkens status. Men skulle vi istället ha gått ut och gjort mätningen när världen stängde ner på grund av corona, så tror jag att vi skulle ha fått en annan mätning.”

I studien ställs frågor om vilken status yrken har – och vilken status de borde ha.

”Borde-frågan handlar om yrken som inte får tillräckligt erkännande och status. Det handlar mycket om offentlig sektor och yrken som sjuksköterska, undersköterska, omsorgspersonal, lärare, polis. Det är just den sortens yrken som människor tycker borde ha högre status än de har och det är mycket möjligt att de hade fått högre värden på en statusskala nu, när vi känner oss utsatta och såbara.”

Yrkens olika status är ett laddat ämne. Det förstod Ylva Ulfsdotter Eriksson redan när hon disputerade och fick stor uppmärksamhet i media.

”Fackpress för högstatusyrken hörde av sig och ville skriva om sin höga rankning. Företrädare från lägre rankade yrken hörde av sig och var frustrerade. Status är laddat. Med statusfrågan är man inne och petar i en känslig värderingsordning. Status är bara kul för de som hamnar högt på listan”, konstaterar hon.

”Status påvisar en slags orimlig orättvisa. Det relaterar starkt till klass, inkomster och utbildningsskillnader, men också till något annat som är svårfångat, inte minst statistiskt, som handlar om anseende och erkännande.”

”När folk blir upprörda är det som att de tolkar det som att de inte gör ett bra jobb. Jag blev uppringd och utskälld i 20 minuter en gång, för frågor i en enkät.”

Även inom statusforskningen finns kritik, berättar hon.

”Människor får bedöma yrkens status på en skala mellan 1-9 och sedan görs en rangordning utifrån medelvärden. Det illustrerar att vi tänker oss yrkens status linjärt, att det finns vinnare och förlorare utefter samma skala. Kritiker menar att man istället borde tänka i yrkesfamiljer, att yrken hänger ihop i kluster.”

Under coronakrisen har många varit beredda att kliva ur sitt yrke, och sin yrkesstatus, för att göra en samhällsinsats inom exempelvis vård- och omsorg. Något som väcker beundran.

”I mitt Linkedinflöde har jag sett att flera personer som jobbar både inom hr och som forskare till vardags, men som har en utbildning till undersköterska eller sjuksköterska i grunden, tar tjänstledigt och går in och jobbar i vården. De får bara eloger”, berättar Ylva Ulfsdotter Eriksson.

Beredskapslyftet är en av de omställningssatsningar som görs under coronakrisen. Där har bland annat kabinpersonal från SAS snabbutbildats på Sofiahemmet i Stockholm, för att kunna avlasta i vården.

”En orsak till att vi har fått så mycket uppmärksamhet är att SAS kabinanställda har en hög status. Det finns en aura och professionalism kring dem. Det blir: wow, att de börjar engagera sig i vården!”, förklarar Fredrik Hillelson, vd på rekryteringsbolaget Novare, som är del av satsningen.

Beredskapslyftet har också haft utbildningar på Grand Hôtel i Stockholm och på Spotifys huvudkontor.

”Det skickar en signal: `Du får gå en tredagarsutbildning på det finaste hotellet i stan, för att du är viktig.´ Signalvärdet ska man inte underskatta.”

Fokus i satsningen är på arbetslösa SAS-anställda och arbetslösa inom hotell- och restaurang, inte permitterade personer.

”De har varit otroligt villiga att ge sig in i något nytt. Men det är också lite under galgen, eftersom de inte har något jobb”, säger Fredrik Hillelson.

De flesta som har gått snabbspåren vill gå tillbaka till sitt ordinarie arbete så småningom.

”Om det brinner så vill alla hjälpa till att släcka branden. Men det behöver inte betyda att de vill bli brandmän.”

”De flesta tänker att det här är något jag gör tillfälligt och sedan går jag tillbaka. Men vi vet ingenting om tillfälligt och om att gå tillbaka än.”

Fredrik Hillelson ser en framtid där människor kommer att behöva byta riktningar i sitt yrkesval på ett helt annat sätt än vi nu är vana vid.

”Vi har haft 10 år av högkonjunktur i Sverige. Då skapas jobb som egentligen inte behövs. Nu sker något drastiskt – en våg sveper in över Sverige. Vissa människor kommer att behöva tänka om kring sitt yrkesval.”

Att fastna i uppfattningar om olika yrkens status kan bli ett hinder.

”Blir man arbetslös och har lite drag i sig så vill man snabbt tjäna pengar, och då visar man handlingskraft. De som då är fast i sin statusroll och för fina för att ställa om, de blir de största förlorarna i det här.”

”Mycket handlar om prestige och självbild. Att få en ingenjör att säga: ”nu vill jag bli lärare” är inte enkelt. Det kräver enormt mycket av både handpåläggning, prat och pepp för att få människor att hoppa på något annat. Många verkar tro att det går att ordna med några appar och smarta plattformar. Men det behövs både människor till det och mycket jobb för att få till den här omställningen.”

Kommer då coronakrisen ge några bestående förändringar i hur vi ser på yrkens status?

”Jag hoppas att det blir högre status att jobba i äldreomsorgen. Det är en skam hur arbetsgivare och ansvariga har organiserat verksamheterna. Men om det kommer ske…? Jag ser inget som tyder på det. Tyvärr tror jag att minnet är kort. Om kommuner i sina upphandlingar hela tiden går på lägsta pris, ja då blir det som det blir också fortsättningsvis”, säger Fredrik Hillelson.

”Status är trögrörligt. Det stabila är det genomgående. Status står sig också internationellt och ser ungefär likadant ut överallt”, säger Lennart Svensson, professor emeritus som gjort en tidigare studie från 2002 om yrkens status, tillsammans med Ylva Ulfsdotter Eriksson.

”Ja vår kommande studie är förvånansvärt lik det vi såg 2002. Det händer väldigt lite i synen på status för olika yrken. Det är förbryllande, intressant, och lite deppigt”, konstaterar Ylva Ulfsdotter Eriksson.

”Vad jag ändå tycker är viktigt att bära med sig är att alla yrkesutövare bör mötas med respekt och erkännande för vad de än gör, oavsett var deras yrke hamnar i en statusrangskala.”

Foto av Fredrik Hillelson: Raphael Stecksén/Kaffegruppen