”Jag vägrar låta sjukdomen hindra mig”

”Jag tycker att du ska sätta dig ner” säger läkaren.

Rikard Furusten som är van att vara på språng, tvekar men lyder motvilligt.

Han har tillbringat hela dagen på sjukhuset. Blivit undersökt och tagit ryggmärgsprov. Fått beröm för sin goda fysik.

Men det är något som inte stämmer.

”Vi har fått provsvaren”, säger läkaren. ”Med 99,9 procents säkerhet har du ms.”

Läs också: 4 sätt att skapa oreda och bli mer kreativ

Det snurrar till i hans huvud. Han är 30 år gammal. En högpresterande tävlingsmänniska. På dagarna arbetar han som säljare, på kvällar, nätter och helger pluggar han på IHM Business School. Han och hustrun har just fått sitt andra barn. Mellan alla åtaganden försöker han få ett par timmars sömn.

Rikard Furusten med barnen Hanna och Calle på Lanzarote 2008. Foto: Privat.

”Nu efteråt, när jag tänker tillbaka på den här perioden, kan jag se att jag levde under en oerhört stark psykisk och fysisk press. Det var ingenting jag skulle ha erkänt, varken för mig själv eller för omgivningen just då, men visst var jag pressad. Kanske spelade det in.”

Åtskilliga faktorer, många okända, samverkar när man ska förklara varför vissa människor drabbas av ms. Men en sak vet man: Diagnosen föregås ofta av perioder av stark negativ stress – som den som Rikard Furusten refererar till.

Hans första fråga till läkaren den där dagen är: Kommer jag att dö?

Nej, får han veta. Dör gör man inte. Men sjukdomen är kronisk och den bryter sakta ner funktionen i armar och ben. En framtid i rullstol är inte osannolik.

Läs också: Så ska franska anställda ”tvingas” koppla ner

På sjukhuset finns ett ms-team bestående av specialister och kuratorer beredda att ta hand om den nydiagnostiserade Rikard Furusten. De svarar på frågor om sjukdomen. Hjälper honom att förbereda sig för att berätta för sin familj.

”När jag gick därifrån på kvällen snurrade det fortfarande i huvudet. Vad skulle det innebära för mitt liv och min framtid? Men sedan tänkte jag att nu jag har två val. Antingen kan jag bryta ihop, eller så kan jag välja att tänka positivt och att detta är någonting jag ska klara av. Där och då tog jag beslutet att inte låta sjukdomen förstöra mitt liv. Och det beslutet har jag hållit fast vid.”

När han kommer hem den kvällen har han med sig barnböcker om ms som sjukhuset skickat med honom. Där väntar familjen. Hans föräldrar och hustru blir förtvivlade.

”Ja, mina närmaste blev väldigt ledsna. Min fru var helt förkrossad och trodde att jag skulle dö. För mina föräldrar måste det ha varit hemskt att deras barn, som dessutom befann sig mitt i livet, fått en sjukdom som ms. Det blev jag som fick trösta. På något sätt gjorde det mig starkare, jag hade ju inte tid att gräva ner mig i funderingar när jag behövde stödja dem.”

Läs också: Cheftest: Dags för Ebba Busch Thor att leverera

Så länge det gick arbetade Rikard Furusten då och då som säljare i någon av Hälsa för allas butiker. I dag har han svårt att ”jobba på golvet” men tillbringar ändå en hel del tid på fältet. Foto: Magnus Liam Karlsson

I dag är Rikard Furusten 47 år. Han är vd för hälsokostkedjan Hälsa för alla (en del av Life-koncernen) som hans pappa en gång startade. Ett välmående familjeföretag med tolv butiker och 55 anställda.

Han vägrar acceptera omgivningens fördomar, ständigt beredd att bevisa dem som inte tror på honom att de har fel. Men åren har han fått lära sig att inte bli arg på människor som ser rullstolen innan de ser honom och i stället arbeta hårdare för att visa att ledarskapet sitter i huvudet, inte i benen.

Att sjukdomen påverkar hans liv och arbete, det förnekar han inte.

”Men nu skulle jag nog säga att det är på plussidan”, säger han när vi träffas hemma i villan i Huddinge.

”Jag tror att det har gjort mig till en bättre chef.”

Ms är en sjukdom som börjar i centrala nervsystemet. Nerverna som ska förse musklerna med information börjar sakta förtvina. Kroppen får allt svårare att lyda hjärnan. Hos Rikard Furusten hade symtomen kommit smygande redan ett par år innan diagnosen.

”Jag sportade oerhört mycket. En dag när jag klev av banan efter en tennismatch domnade plötsligt benet. Det kändes som tusen nålar”, säger han.

Läs också: För- och nackdelar med att lista för- och nackdelar

En tid senare fick han ännu en förvarning.

”Du”, sa en av hans butikschefer som också var naprapat. ”När jag går bakom dig ser jag att du haltar. Du borde nog kolla det.”

På lagret har Rikard inrättat ett specialanpassat gym. Foto: Magnus Liam Karlsson

”Jag haltar inte”, var Rikards Furustens enkla svar.

”Jag är en sån där som alltid tänker att allt ordnar sig. Jag försöker att inte lägga vikt vid svårigheter. Kanske var det därför jag inte såg, kanske var det också lite förnekelse”, säger han.

Rikard Furusten väntade ganska länge med att berätta om diagnosen utanför familjen.

”Jag ville få tid att i lugn och ro fundera igenom min nya situation innan jag konfronterades med omgivningens reaktioner. Tänk om människor tror att det smittar eller att jag är döende? Jag behövde förbereda mig.”

Insikterna om sjukdomen och vad den skulle innebära för resten av hans liv fick helt enkelt mogna. Efter ett halvår kände han att han var trygg i sina tankar och bestämde sig för att berätta för sin personal. Han samlade dem till möte och sa: ”Jag har ms. Det innebär sannolikt att jag i framtiden kommer att gå sämre och det finns en risk att jag hamnar i rullstol. Har ni frågor så ställ dem, annars går vi vidare.”

Läs också: 6 bästa tipsen – lär dig googla som en chef

Frågorna uteblev.

”Jag bjöd nog inte in till samtal, skickade tydliga signaler om att jag inte ville prata. Men det var så jag ville ha det. Det sista jag ville ha var medlidande och ömkan.”

Under flera år arbetade Rikard Furusten med ledningen och utvecklingen av företaget. Man gjorde vinst, utvecklade verksamheten och öppnade fler butiker.

De första åren märktes inte så mycket av själva sjukdomen. Det första han hade gjort efter att han fått diagnosen var att kontakta dietisten Fredrik Paulún som han kände och tillsammans la de om hans kost fullständigt. Den nya hälsosamma livsstilen fick honom i topptrim. Han tog sina mediciner och gjorde vad han kunde för att må så bra som möjligt. Men symtomen kom smygande.

”Mellan 2001 och 2004 försämrades jag ganska mycket och fick allt svårare att gå. Jag hade en läkare som sagt åt mig att sluta med fysisk ansträngning när jag blev sjuk. Jag tolkade honom bokstavligen och rörde inte på mig på flera år. Men det visade sig vara ett misstag.”

Handcykeln som har en liten hjälpmotor kopplar Rikard Furusten på sin rullstol och med den är han gärna ute och motionscyklar. Foto: Magnus Liam Karlsson

Men 2004 hände något som än en gång fick honom att lägga om livsstilen. På Teneriffas södra udde ligger sedan 1960-talet rehabanläggningen Vintersol, som är specialanpassad för personer med ms. Här är också världens bästa klimat för personer med ms. Här hamnade Rikard Furusten första gången 2004.

Läs också: Studie: Hög ålder inget hinder för att jobba

”Det var då jag förstod hur viktig träningen är för mig. Sedan dess har jag varit där varje år.”

Vistelsen på Vintersol har även haft andra oväntade effekter.

”Jag har alltid försökt delegera eftersom jag ser fördelarna med det. Men nu blev det så uppenbart att jag inte var oumbärlig på jobbet. Om jag har en styrka som ledare så är det att få personalen att bli delaktig. Det är ett en egenskap som jag utvecklat tack vare sjukdomen.”

I dag är träning även del av hans dagliga rutin. På lagret som ligger i anslutning till företagets huvudkontor har han inrett ett litet gym. Här tränar han varje dag mellan 11.15 och 12.00.

”Jag är övertygad om att det är min bästa chans att fördröja utvecklingen av sjukdomen.”

Att ha en sjukdom som ms och hantera jobbet som vd kräver eftertanke och planering. Det är så Rikard Furusten jobbar.

”Innan jag blev sjuk hade man nog nästan kunnat kalla mig lite slarvig. Det har jag inte råd med nu.”

Hjälpmedlen består av en vanlig pappersalmanacka och minneslistan i telefonen. Här struktureras timmarna på dygnet upp och kompletteras med listor på det som ska göras. Vid den här intervjun som startar kockan tio på förmiddagen har Rikard Furusten redan hunnit arbeta tre timmar på morgonen.

Läs också: 7 bästa metoderna för feedback

”Det handlar helt enkelt om att hushålla med den energi jag har. Men att sitta i rullstol kräver också en hel del planering. Som att jag till exempel alltid måste kolla i förväg om det går att komma in genom dörren dit jag ska och om det finns tillgång till rymliga toaletter när jag ska besöka nya platser.”

Rikards båda barn tycks ha ärvt hans stora intresse för sport. Här tränar (till vänster) sonen Calle, 15,  innebandy. Foto: Magnus Liam Karlsson

Upplever han då att han begränsas av sin ms?

Efter hand blir svaret uppenbart. Det är inte sjukdomen i sig som är problemet. Det som stör honom är det bemötande han ibland får.

Länge stod han emot rullstolen, kämpade med kryckor och andra hjälpmedel. Men 2010 började han använda den dagligen.

”Det var egentligen då, när jag började använda först elmoppe och så småningom rullstol, som jag verkligen märkte att jag fick ett annorlunda bemötande. Det är som att när du sitter i rullstol tror en del att har du har lite svårare att tänka och prata.”

Förr hade han svårt att skratta åt det. Blev förbannad. Men i dag ser han humorn i det hela. Som vid förra valet:

”Jag gjorde ett besök i Kristdemokraternas valstuga för att fråga hur partiet ställde sig till den så kallade 3:12-regeln, en beskattningsregel för småföretagare. Då vände sig valstugearbetare om och ropade på sin kollega: ’Märta, kan du komma, det är en handikappfråga här.’”

Läs också: Petter Stordalens krönika: ”Jag struntar i om ni svär över mig”

Nej, sa Rikard Furusten. Det är en skattefråga.

Valstugearbetaren blev förtvivlad, skämdes, försökte bortförklara.

Barnen Hanna, 19, och Calle, 15, har aldrig tyckt att sjukdomen är konstig: ”Varför han sitter i rullstol? Pappa har bara lite ms i benen”, var Calles självklara svar på kompisarnas frågor när han var yngre. Foto: Magnus Liam Karlsson

Historien är rolig, men säger något viktigt om tendensen att reducera människor till deras yttre.

”Ibland känner jag att jag måste anstränga mig extra mycket. Jag sitter rak i ryggen i rullstolen och är alert och med hela tiden. Speciellt när jag träffar företagets intressenter eller styrelsen för Life där jag också sitter med. Jag märker att det spelar stor roll för hur jag blir bemött om jag själv har en positiv attityd och ett fast handslag och går före och sätter agendan.”

Att skoja blir ett sätt att avväpna. Som när en av hans bästa vänner skämtsamt säger åt Rikard att springa och hämta kaffe på maten, trots att båda vet att det inte går. Det är en galghumor han gillar.

Men vissa saker kan han helt enkelt inte göra.

”Jag hade älskat att få vara tränare för mina barns idrottslag. Min son i fotboll och min dotter i innebandy. Jag önskar att jag hade kunnat segla Laser med min dotter Hanna och jag kan inte längre jobba i våra butiker. Det är en sorg.”

Rikard Furusten har progressiv ms, en ovanlig variant som gör att han hela tiden blir lite sämre. De senaste tio åren har forskningen kring sjukdomen gjort enorma framsteg och i dag finns det bra bromsmediciner som fungerar om de sätts in direkt efter diagnos. Rikard Furusten, som är vad han kallar för ”gammelsjuk”, äter inte längre några mediciner eftersom de troligtvis inte skulle hjälpa honom. God sömn, bra kost, att träna ofta och lite är i stället hans sätt att mota sjukdomens utveckling.

Läs också: Ultimata listan: Fem saker utmärkta ledare gör varje dag

Han har ett bra liv som han njuter av. Jobbar, reser, tränar, umgås med vänner och familj. Sedan några år är han skild. Dottern Hanna, 19 år, bor mest hos sin mamma medan sonen Calle, 15 år, bor mest hos Rikard i villan i Huddinge.

”Jag lever som förr. Ibland träffar jag eventuellt någon dam. Jag kan gärna dricka ett glas vin, men aldrig två eller tre. Det blir inte bra.”

Sjukdomen orsakar inga smärtor, men den trötthet som kan komma med ms gör att han är noga med att vila när han känner att kroppen och huvudet behöver.

Rikard Furusten vet att han är privilegierad.

Till Årets företagare i Huddinge utsågs Rikard Furusten förra året. Foto: Privat

”Jag kan leva bra för att jag har jobb, god ekonomi och stort socialt nätverk. Men på Vintersol träffar jag många människor med ms som har det oerhört svårt. Där sjukdomen gjort att de förlorat jobb, vänner och trygghet. Ibland tänker jag att det är lätt för mig att sitta och säga att det är bara att vara positiv så fixar du det. Så är det faktiskt inte för alla.”

En sak som han uppskattar oerhört på jobbet är närvaron av dottern Hanna och systerdottern Olivia som båda har valt att börja i företaget.

Hanna, som är ganska ny i företaget, är fortfarande extraarbetare och får ta de arbetstider som blir över. Olivia har hunnit arbeta sig upp från ”botten” till butikschef.

”Jag har gjort allt för att de inte ska känna press från mig. Men jag hoppas att de växer in i företaget.”

Själv är han inte så sugen på att jobba till 65.

”Mitt mål är att om tio år kunna flytta ner till Teneriffa men med hjälp av dagens uppkopplingar kunna vara involverad i företaget på ett hörn. Jag har lite nya affärsidéer som jag tror att Hanna och Olivia skulle kunna använda sig av och utveckla. Det känns inte orimligt att de blir den tredje generationen som tar över företaget.”

Hanna har börjat arbeta på Hälsa för alla. ”Men det får inte kännas som en press”, säger Rikard. Foto: Magnus Liam Karlsson

Rikard Furusten

Gör: Vd för Hälsa för alla, familjeföretag som startades 1986. I dag har företaget samarbete med hälsobutikskedjan Life och profilerar sig tillsammans med den.

Ålder: 48 år.

Familj: Dottern Hanna 19 år, sonen Calle 15 år, pappa och mamma samt systrar med familjer. Det var de som tillsammans med pappa Peter startade den första Hälsa för alla-butiken i Huddinge centrum 1986.

Bor: Villa i Huddinge.

Läs också: 16 uttryck som får dig att verka oproffsig