Fyra beslut vi minns – och kan lära oss av

Beslutsfattande
Publicerad

Den här artikeln är en del av Chefs undersökning om beslutsfattande.

Kodak begraver digitalkameran

1975 uppfann en av Kodaks ingenjörer en av de allra första digitalkamerorna – men med hänsyn till kärnverksamheten, att sälja film, bestämde man sig för att inte satsa på produkten. 1981 kom så Sonys första digitalkamera – men för Kodak skulle det dröja ytterligare tjugo år innan företaget gjorde en första stor satsning på rena digitalkameror. Långt efter konkurrenterna, tyvärr.

Beslutslärdom: Låt dig inte skrämmas av disruptiv teknik – omfamna den.

Läs också: Petter Stordalen: Investera i tid med dina medarbetare

Trillingnöten dras in

Vintern 2014 rasade ett helt land, eller i alla fall de få procent av dess befolkning som twittrar, över att den tydligen omåttligt populära chokladbiten trillingnöt skulle försvinna ur Aladdinasken. Orsaken visade sig efter en grävinsats från tidningen Dagens Media vara att den helt enkelt var för dyr att producera. Det hela resulterade hur som helst i sådana mängder av publicitet för Marabous rödvita chokladask, som därmed ytterligare befäste sin plats på svenska julbord, att det till slut spekulerades i om det hela bara var en pr-kupp.

Beslutslärdom: Det blir inte alltid som man tänkt sig, men det kan bli bra ändå.

Läs också: Lista: 6 saker du aldrig ska med på din att göra-lista

Öckerös sillar byter riktning

Ve den sill som simmar åt höger i stället för vänster. Så kan man sammanfatta allmänhetens reaktioner när Öckerö kommun bestämde sig för att, i ett större grafiskt omgörningsprojekt, på sitt kommunvapen låta tiosillastimmet som representerar de tio största öarna i kommunen byta färdriktning. Men så blev det icke. Den borgerliga majoriteten i kommunen fick böja sig för folkviljan och sillarna simmar än i dag åt vänster, vilket de alltså gjort sedan 1956.

Beslutslärdom: Ibland ska man bara låta det vara.

Läs också: Så imponerar du på anställningsintervjun

Feministisk snöröjning blev satanistisk

Från början var feministisk eller jämställd snöröjning – alltså att satsa på att först röja vägar för kollektivtrafik samt gång- och cykelvägar, den del av det offentliga rummet som i stor utsträckning används av kvinnor, barn, funktionsnedsatta och äldre – ett lyckat projekt. Men när Stockholms beslut från 2015 om att införa jämställd snöröjning ställdes inför sitt elddop i och med snökaoset i november ett år senare var kaoset ett faktum. Vilket fick Dagens Nyheter att göra sig lustiga och tipsa om nio alternativ utifrån andra livsåskådningar – till exempel satanistisk snöröjning.

Flera beslutslärdomar:

-Låt det inte gå för lång tid mellan beslut och verkställande.

-Lova inte vad du inte kan hålla.

-All publicitet är inte bra.

Läs också: Friskvårdsprogrammet blev en succé: ”Vi gick ner 216 kilo tillsammans”

Fortsätt läsa kostnadsfritt!

Vi behöver bara en minut…

Så roligt att du vill fortsätta läsa! Det får du strax göra, utan att betala något.

Skapa ditt gratiskonto
  • Tillgång till våra låsta artiklar och webinar gratis!

Dina uppgifter delas aldrig med tredje part. Läs vår integritetspolicy här.