Chefer i regioner värst utsatta för otydliga mandat

FACKFÖRBUNDET LEDARNA HAR undersökt hur chefer i offentlig sektor ser på relationen med de som ytterst beslutar om verksamheten, de folkvalda politikerna. Nästan 3700 chefer har svarat på frågor om sin arbetsrelation med den politiska ledningen i rapporten Samsyn eller sammanbrott, som släppts nu i veckan.

Den visar på klara brister i chefers möjlighet att göra sitt jobb i politiskt styrda organisationer. Bara hälften av cheferna uppger att de politiska besluten bidrar till att nå verksamhetens mål. 37 procent, mer än var tredje chef, säger att politikerna tar hänsyn till förutsättningarna i verksamheten innan de fattar beslut och ungefär lika många vittnar om att de politiska besluten är svåra eller omöjliga att genomföra.

Och värst är det för chefer i regionerna, som har ansvar för hälso- och sjukvården. Där kan otydliga beslutsvägar och oklara mandat skapa problem.

”Det är bekymmersamt att chefer i regionerna har så mycket sämre förutsättningar, inte minst eftersom de leder några av välfärdens mest samhällsviktiga verksamheter”, säger Lorri Mortensen Mates, förbundsordförande Ledarna.

För dåliga resurser – både vad gäller pengar och personal – är också ett återkommande problem i såväl stat, som kommun och regioner. Hälften av regioncheferna svarar att de har problem med otillräcklig ekonomi, att säkerställa kompetensförsörjningen och därmed få till en god arbetsmiljö för medarbetarna.

Enligt rapporten är det dock inte enbart bristande ekonomi som orsakar svårigheterna. Relationen och samarbetet mellan politiker och chefer spelar stor roll. 65 procent av regioncheferna svarar att de minst varje månad händer att de inte kan påverka kraven på verksamheten.

Hälften har haft svårt att överblicka beslutsvägarna i organisationen. 45 procent anser att de åtminstone varje månad det senaste halvåret fått till sig politiska beslut som visar sig svår eller omöjliga att genomföra.

29 procent av alla chefer i undersökningen har svårt att få en tydlig bild av sitt eget chefsansvar.

”Vi talar ofta om vårdens köer, ekonomi och kompetensbrist men sällan om villkoren för de chefer som ska få verksamheterna att fungera. Roller, mandat och ansvar måste tydliggöras och politiker och chefer behöver mötesforum för att skapa förståelse för verksamhetens förutsättningar”, säger Lorri Mortensen Mates.

”Samtidigt som principen, en armslängds avstånd, ska gälla. Stora politiska beslut måste föregås av en konsekvensanalys och en bedömning av vilka förutsättningar som krävs för att genomföra dem. Annars riskerar vi att urholka förtroendet för vår välfärd.”

Både i kommunala och regionala organisationer är politiker oftast fritidspolitiker som egentligen har andra yrken, vilket gör att de inte alltid är så insatta i hur själva den verksamhet de är satta att besluta om fungerar i praktiken.

Och det finns för få sammanhang för politiker och tjänstemännen som leder verksamheten att träffas och prata om förutsättningarna i verksamheten.

Det kan leda till både konflikter, sämre arbetsmiljö, att verksamhetens mål inte uppfylls och att de folkvalda politikernas vilja inte förverkligas. I förlängningen riskeras förtroendet för offentlig verksamhet och politikens möjlighet att styra, konstateras i rapporten.

Samtidigt konstaterar fackförbundet Vision att utköpen av chefer ökat markant och under 2025 kostade skattebetalarna mångmiljonbelopp.

Det som behövs, konstaterar Ledarnas rapport, är en tydligare gränsdragning mellan vilka beslut politiker respektive tjänstemännen tar: Politiker bestämmer att och cheferna i organisationen hur något ska ske. Men eftersom det är en levande verksamhet där saker kan bli akuta snabbt är det inget som går att rista i sten. Då behövs också en löpande dialog och en större respekt för chefers kunskap och verksamhetens förutsättningar.

Det som gör att cheferna trots allt vill jobba i offentlig sektor är att de upplever det som meningsfullt. Tre av fyra uppger det som skäl, och 64 procent stannar för att ”kunna leda och påverka samhällsviktig verksamhet”.