Trendspaning: Kompetensskifte i styrelser

Svenska styrelsemedlemmar på LinkedIn uppger att de har bytt ut sju av sina tio toppkompetenser på just LinkedIn mellan åren 2015 och 2021, enligt färsk data från sociala medier-aktören. Det är en förändring med 40 procent, där exempelvis kompetens inom ledarskap, hållbarhet och samarbete seglar upp på listan.

Utvecklingen är något Svante Forsberg, ordförande i föreningen StyrelseAkademien som samlar 8 000 styrelseledamöter och ägare i Sverige, känner igen.

”Det stämmer att det har skett en förändring. Det både behövs och sker en kompetensökning hos styrelsemedlemmar. Det har också skett en förskjutning, där ägarna är betydligt mer aktiva än tidigare, vilket samtidigt ställer högre krav på samarbete”, säger han till Chef.

Men fler frågor än så är i ropet. Erfarenhet av digitalisering, cyberhot, leverantörskedjor och penningtvätt är annan kompetens som efterfrågas, uppger Svante Forsberg.

Dessutom är mångfald i allra högsta grad något som är uppe på bordet.

”Just samarbete som nämns i datan från LinkedIn är en viktig aspekt. Ordförande och vd har exempelvis mycket tajtare samarbete i dag än vad man hade för fem år sedan. Frågorna har blivit så komplexa, bland annat med tanke på inflationen, energikostnaderna och den geopolitiska situationen. Man måste hela tiden utbyta erfarenhet, vrida och vända på alla frågor och perspektiv.”

Frågan är: Ska styrelserna ha en – säg – hållbarhetsspecialist? Eller ska hela styrelsekollektivet få hållbarhetskompetens?

”För tre år sedan hade jag sagt en specialist. Idag är det viktigare att styrelsekollektivet har kompetens inom hållbarhet. Hos oss arbetar vi för att styrelsearbete ska bli en profession. Och då måste vi vara aktuella och hela tiden utveckla oss”, svarar Svante Forsberg från StyrelseAkademien.