Cheftest: Cecilia Skingsley, landshövding i Stockholms län

HON HAR VARIT PÅ resa länet runt med riksdagens talman i två dagar. De har besökt universitet, gymnasieskolor och bibliotek. Pratat demokrati på Järvaveckan, kulturminnesvård i Storkyrkan och beredskapsfrågor med skärgårdsbor och företag på Möja.

Nu står landshövding, tillika chef för Länsstyrelsen Stockholm, Cecilia Skingsley på trappan till sin bostad, tar var och en av de anställda i hand och hälsar dem välkomna in på sommarfest i Tessinska palatsets prunkande trädgård.

Där väntar en alkoholfri fördrink och en strut med popcorn på de runt 400 gästerna. Sedan vidtar festligheterna för en personalstyrka som haft tre landshövdingar och fyra överdirektörer på mindre än tre år. 

”Att hon är närvarande som en vanlig människa uppskattas. Hon anstränger sig för att etablera sig bland medarbetarna”, säger en person som var där. 

Stabilitet är ett signum för Cecilia Skingsleys ledarskap. Och efterlängtat i organisationen på länsstyrelsen i Stockholm. Sedan Anna Kinberg Batra fick lämna posten i oktober 2024 efter turerna med rekryteringsförfarandet och kritiken som följde från JO, har ledningen präglats av tillfälliga lösningar. Även den tid Kinberg Batra var landshövding, ett och ett halvt år, beskrivs av vissa som turbulent.

”Det här har varit en väldigt noggrann process med tanke på den instabilitet som har varit på myndigheten”, sa civilminister Erik Slottner (KD) enligt TT när det tillkännagavs att Skingsley skulle bli ny landshövding.

Cecilia Skingsleys ledarstil präglas delvis av de branscher hon verkat i: kommunikation och finans. Hon beskrivs som rak, tydlig, lugn, snabb och kommunikativ. Hon vill ha ordning och reda och är noggrann med att det går rätt till. Sakkunskap sägs vara viktigt för henne. 

”Hon vet vad hon kan – och inte. Och då lyssnar hon på dem som kan”, beskriver en person som Chef talat med.

”Hon har en väldigt hög lägstanivå”, säger en annan.

Cecilia Skingsley beskrivs som en säker ledare med gott självförtroende.

”Chosefri, duktig på att lyssna in ett rum och förstå hur hon ska positionera sig i det”, säger en av Chefs källor.

Kompetent, prestigelös och produktiv är andra beskrivningar:

”Jag kände direkt att det här var en stjärna”, säger en person hon jobbat med.

”Hon har ett väldigt litet ego. Hennes fokus är att saker ska röra sig framåt”, säger en annan. 

Framåtdriv torde vara bra för en region som beskrivs som ”Sveriges tillväxtmotor”. Länsstyrelsens roll är att vara regeringens förlängda arm och se till att den statliga politiken genomförs ute i landets alla vrår. Det är ett brett uppdrag som i mångt och mycket handlar om att balansera olika aktörers intressen och behov. 

”Hennes finansiella bakgrund gör att hon har ett sunt förhållande till risk”, säger en person som beskriver henne som modig.

Länsstyrelsen i Stockholm består av sex avdelningar: landsbygd, tillväxt och samhällsbyggnad, juridiska frågor, beredskapsfrågor, miljö och avdelningen för verksamhetsstöd. I dem finns sedan ett stort antal specialiserade enheter, med cirka 550 anställda experter som alla huserar på kontoret på Regeringsgatan.

Tematiskt handlar det om allt från skydd av biologisk mångfald och stadsplanering till civil beredskap och kulturminnesmärkning. Omöjligt att ha detaljkoll på allt, trots att landshövdingen enligt protokollet är ensam ansvarig inför regeringen. 

Cecilia Skingsley gör dock sitt bästa för att sätta sig in i verksamhetens alla delar, anser Chefs källor, och det kan vara en anledning till att hon på flera områden lyft upp delegationsordningen på myndigheten så att många beslut tas en chefsnivå längre upp än tidigare. Vilket har fått anställda att fundera över bristande tillit och kontrollbehov.

Personer som arbetat med henne tidigare vittnar dock om ett prestigelöst och tillitsfullt delegerande, utan överdrivet kontrollbehov. Men hon vill hållas uppdaterad.

”Hon är noga med att beslut ska fattas på rätt nivå”, säger en person.

”Hon genar inte i kurvorna utan vill att allt går rätt till”, säger en annan. 

Cecilia Skingsleys karriär kan beskrivas som en mix mellan politik, kommunikation och finans, där finansdelen med tiden tagit över.

Kanske grundades mycket redan med modersmjölken. Mamma Britt-Marie Bystedt är känd som ”supermedlare” för TCO på arbetsmarknaden, statlig tjänsteman och utredare, vd för SR och även nätverket Ruter Dams första ordförande.

Cecilia Skingsleys första ledaruppdrag var som riksordförande för Moderat skolungdom. Första jobbet var som nyhetsreporter på SAF-radion, men 1991 genomgick hon ett yrkesmässigt elddop som pressekreterare åt finansmarknadsminister Bo Lundgren i regeringen Bildt under bankkrisen, där staten tog över bankkrediter på löpande band för att inte hela det ekonomiska systemet skulle kollapsa.

I november 1992 höjde riksbankschef Bengt Dennis räntan med 500 procent. 23-åriga Cecilia hade att hantera telefonsamtal och nattliga möten med bankdirektörer som varnade för att pengarna var slut och banken på väg i konkurs. När börsen öppnade på morgonen behövde marknaden säker information.

”Jag är fortfarande imponerad över hur hon hanterade det”, säger en av Chefs källor som var med på den tiden.

När regeringen förlorade valet 1994 blev Cecilia Skingsley partiledare Carl Bildts pressekreterare, men gick snart vidare till Dagens industri som journalist och makroanalytiker. 

1998 gick hon vidare till banken ABN Amro som makroanalytiker, men återvände till DI-redaktionen efter två år, där hon var uppskattad både som chef, kollega och medarbetare.

”Cecilia var prestigelös och ointresserad av att pinka in revir och slåss för sitt lag. Hon ville mest fixa sin uppgift.”

En ledaregenskap som många lyfter fram hos Cecilia Skingsley är hennes skarpa analysförmåga och intelligens. Och ett slags streetsmarthet. Hon sägs snabb på att ta in ett sammanhang och hitta sin egen roll och möjlighet att agera där. När det kommer till konflikthantering beskrivs hon som inlyssnande men också en som står på sig, dock ”utan att vara bufflig”.

”Hon har stark integritet och inget behov av att vara populär, vilket är en bra egenskap som många ledare saknar”, säger en källa till chef.

Efter sex år på DI bytte hon arbetsplats till Swedbank där hon med tiden fick den publika rollen som chefekonom. Ett år senare, den 15 september 2008, gick den amerikanska bolånebanken Lehman Brothers i konkurs, en händelse som fick återverkningar i hela det globala finanssystemet. Nu fick hon uppleva en bankkris inifrån.

Under den tidiga karriären beskrivs Cecilia Skingsley som en konsensusdriven driven ledare som lyssnade in och jämkade viljorna i gruppen. Hon beskrivs fortfarande som en inlyssnande chef, men nu också som bra på att sätta ner foten. 

”Hon står tydligt upp för myndigheten utåt, och sätter ner foten lika tydligt internt”, säger en annan.

Ingen som Chef talat med beskriver Cecilia Skingsley som konflikträdd. 

”Hon tog ansvar för att lösa de konflikter som måste lösas. Sakligt, utan att gå i affekt”, säger en person.

Många vittnar också om en lugn, stram och sansad ledare, vilket ingjuter trygghet och respekt.

”Vi kommer inte att ha några skandaler med henne”, tror en av myndighetens alla medarbetare.

Tidig övning i att fatta beslut som pressekreterare och journalist har gjort Cecilia Skingsley till en snabb beslutsfattare. Och noggrann.

”Hon vill att saker ska hända. Samtidigt som besluten ska vara välgrundade”, säger en källa till Chef.

”Hon vill ha så mycket fakta som möjligt för att kunna fatta bästa möjliga beslut”, säger en annan.

Förmågan till välgrundade beslut lär ha slipats till perfektion under hennes tid i Riksbankens direktion, där orden vägs på guldvåg. 

I maj 2013 tillträdde Cecilia Skingsley som en av fem vice riksbankschefer under Stefan Ingves som riksbankschef. 2019 efterträdde hon Kerstin af Jochnick som förste vice riksbankschef, vilket innebar ett mer operativt ansvar. Och möjligen en hint om att få ta över huvudansvaret som riksbankschef. Enligt affärspressen var hon en av de hetare kandidaterna.

”Jag tror att hon hade blivit en utmärkt riksbankschef och hoppades på henne”, säger en av Chefs källor.

Men när Ingves efter 17 år avgick 2022 blev det Erik Thedéen som fick jobbet. I stället landade Cecilia Skingsley redan i maj samma år ett fint toppjobb i Basel, Schweiz, som chef för innovationsavdelningen på den internationella centralbanksorganisationen, BIS. I maj 2025 ansvarade hon för sju BIS Innovation Hub-center, utspridda över världen. 

”Det gick bra för henne där”, säger en källa till Chef.

Det var då som civilminister Slottner ringde och bad henne komma hem och ta hand om Stockholms län. När hon för ett år sedan tillträdde som Stockholms landshövding gick hon genast ut internt med att hon känner deras tidigare avsatta chef privat: ”Jag vill att ni ska ha hört det från mig.”

De flesta som Chef talat med lyfter just kommunikation som Cecilia Skingsleys bästa gren.

”Med några kärnfulla meningar kan hon sammanfatta väldigt komplexa sammanhang så att personer som inte är insatta faktiskt förstår”, säger en person som imponeras av hennes kommunikativa och ”folkbildande förmåga”.

Flera lyfter fram att hon är bra på rollen som kommunikativ brygga mellan olika nivåer i en organisation. Ett exempel på hur hon utvecklat internkommunikationen är det koncept för medarbetarinformation som praktiseras på länsstyrelsen. Det är ett möte för alla de 550 anställda som mestadels sker digitalt, kanske två gånger per år i fysisk form, då både hon som landshövding och hennes högra hand länsöverdirektören informerar om läget i verksamheten. 

Nu har det utvecklats till något av en talkshow där Cecilia Skingsley dessutom intervjuar olika medarbetare om något aktuellt. De kan också skicka in frågor som hon svarar på. På så vis blir hon själv alltmer insatt i det stora ansvarsområdet, sprider kunskap i organisationen och lyfter medarbetare på ett sätt som sägs skapa motivation i organisationen.

Många av Chefs källor berömmer Cecilia Skingsleys förmåga att motivera. Hon beskrivs kanske inte som en sprudlande visionär som håller inspirerande brandtal. Men hon upplevs peppande och får folk att vilja vara med, följa henne, genom ett naturligt, ärligt sätt. 

”Hon kanske inte är så karismatisk, snarare lugn, korrekt och kompetent. Men det skapar stolthet och får folk att trivas”, säger någon.

”Hon kan ge beröm på ett sakligt sätt så att det känns äkta”, säger en annan.

Och hon använder ett argument som går hem hos de flesta som arbetar i allmänhetens tjänst, nämligen det viktiga uppdrag alla på länsstyrelsen har. Enligt Chefs källor har hon också en förmåga att i handling ge medarbetarna vad de behöver för att komma vidare i sitt jobb.

”Att hon är intresserad, lyssnar och är mottaglig för argument gör att hon vinner respekt”, säger en annan.

Cecilia Skingsley beskrivs som en god människokännare. 

”Hon hade god känsla för att välja rätt person, se sådant som är svårt att upptäcka i ett cv. Hon kunde också tänka lite otraditionellt och välja nya kompetenser”, säger en person som jobbat med henne tidigare i karriären och sett henne rekrytera.

En annan källa uppskattar henne som påläst och taktisk i intervjusituationer med kandidater:

”Hon är bra på att få kontakt med folk och är intresserad av rekrytering på en strategisk nivå.”

Just rekrytering var det som fällde hennes företrädare och den rekrytering som Cecilia Skingsley själv nyligen slutfört, av den nya länsöverdirektören Tommy Hansen, uppges hon ha skött ”som ett skolboksexempel”. Enligt uppgift till Chef har hon medvetet sökt en person som kompletterar henne.

Stockholms landshövding beskrivs, utöver allt annat, också som social och trevlig, rolig att hänga med. Trygg och stabil. Samtidigt lite korrekt och försiktig med hög integritet, vilket kan göra henne något svår att komma inpå livet. Däremot mycket omtänksam när hennes personal har haft olika personliga problem. Flera vittnar om en lite torr underfundig humor, ”inte olikt hur Carl Bildt uttrycker sig”, beskriver en person.

Chefs källor vittnar om en läsande, bildad och vänfast person, som gärna odlar sin trädgård. På fritiden åker hon skidor och gillar friluftsliv. 

”Bjussig” är ett ord som förekommer i flera samtal. Det kan gälla tips och kontakter, men även avlagda barnkläder. Eller kompetens. Som till exempel i augusti när hon var relativt ny på jobbet och länsstyrelsen skulle ha ett stort mingel för hela länet – folk från kommunerna, akademierna, näringslivet – på Tessinska palatset. Då bjöd hon även in alla länsstyrelsens chefer att delta i representationen och skapa sina kontakter. För henne är representation en stor del av jobbet, men alla är inte helt bekväma i den situationen. 

”Då bjussade hon på sig själv och höll en liten mingelskola för hela chefskollektivet innan gästerna kom: ’Så här brukar jag göra när jag representerar.’ Det avdramatiserade hela situationen”, säger en person, som också ser själva inbjudan som ett inkluderande budskap till cheferna: Ni är viktiga för att vi ska lyckas med vårt jobb.

Länsstyrelsen är statens förlängda arm ut i landet, den myndighet som ska se till att regeringens politik genomförs lokalt. Det är en så kallad enrådighetsmyndighet, vilket innebär att landshövdingen är ensam ansvarig inför regeringen. I stället för styrelse finns ett insynsråd. För att styra den operativa verksamheten har landshövdingen en länsöverdirektör.

Stockholms län består av 26 kommuner. Verksamheten omfattar vitt skilda områden som plan- och bygglov, sociala ansvar, beredskapsfrågor, miljöskydd. Länsstyrelsen i Stockholm har runt 550 anställda. Budgeten omfattar 516,2 miljoner i ramanslag för 2026, enligt Statskontoret.

Så gör vi Cheftestet: Cheftestet bygger på gedigen research och intervjuer med en mängd personer – alltid minst 20 – som arbetar och har arbetat med den berörda chefen. Vi talar med personer på olika nivåer och från olika sammanhang där de samarbetat nära med chefen, allt för att förmedla en så bred och rättvis bild som möjligt. Utifrån detta analyserar Chef ledarskapet hos chefen i fråga och sätter betyg enligt de kriterier som vi anser känne­tecknar ett gott ledarskap. Den testade chefen får alltid läsa artikeln innan testet publiceras och erbjuds möjlighet att ge sin kommentar.