Cheftest: Michael Claesson, överbefälhavare, ÖB

KRIGET I UKRAINA. Svenskt medlemskap i Nato. Och en försvarsbudget som ökat med 300 procent på tio år. 

Det är mycket nu för Michael Claesson, Sveriges överbefälhavare sedan hösten 2024.

Han får den största försvarsbudgeten någonsin att förvalta. I alla fall i kronor och ören. I år har regeringen budgeterat för 175 miljarder kronor. Och mer kommer det att bli.

Med ett ledarskap som enligt Michael Claesson själv bygger på tydlighet, uppdragstaktik och ansvarsglädje ska han göra Sverige stridsdugligt.

”Är det någon som kan se till att miljarderna används så effektivt som möjligt är det Michael Claesson. Det finns ingen med större kunskap om svenskt försvar efter över 40 år på en rad olika positioner. Han är otroligt kunnig, smart och målinriktad”, säger en mångårig kollega till ÖB. 

Ingen överbefälhavare i modern tid har pratat lika öppet om att Sverige kan hamna i krig för första gången på över 200 år.

”Det finns en inte obetydlig risk för en sådan utveckling”, sa Michael Claesson till Svenska Dagbladet när han nyss tillträtt.

Och utvecklade resonemanget i Dagens industri:

”Svenskarna måste göra sig av med bilden av krig som liknar andra världskrigets ockupationer.”

I stället beskriver ÖB ett modernt krigstillstånd:

”Tillgång till varor stryps, stopp i betalningsflöden och internet, sabotage och falsk information.”

”Och tillfällig ockupation av öar som Åland, Gotland och Bornholm.”

De senaste årens förändrade världsläge ställer stora krav på Michael Claesson.

”Att vara ÖB i dag är ett av de absolut svåraste chefsjobben i Sverige”, säger en högt uppsatt officer.

Inte bara på grund av krigen i Ukraina och Mellanöstern. Att leda en myndighet som i decennier skurit ner men nu får mångdubbla anslag är en stor utmaning för både Michael Claesson och hela försvaret.

”I stort sett alla toppchefer i försvaret har gjort karriär på att spara och hålla budget, även Michael Claesson själv. Nu ska samma personer se till att försvaret växer rekordsnabbt”, säger en källa i det så kallade Högkvarteret, försvarets ”huvudkontor” på Östermalm i Stockholm.

Hen fortsätter:

”Därför är det oerhört viktigt att man inte går tillbaka till en gammal struktur. Det behövs ett modernt och framåtlutat försvar. Jag tycker att Michael Claesson är på rätt väg.”

Det är tisdag den 27 januari 2026. I Stockholmsmässans lokal K2 har 250 toppmilitärer och några politiker samlats för Försvarsmaktens första jämställdhetskonferens någonsin.

”Äntligen”, muttrades det ironiskt från några deltagare, enligt en av Chefs källor.

64 år efter att Inger-Lena Hultberg som första kvinna gjorde värnplikt, 44 år efter att kvinnor kunde få vissa tjänster inom försvaret och 27 år efter att försvaret öppnades helt för kvinnor. 

Men alla gjorde inte vågen för konferensen.

”Det finns fortfarande en del motstånd i en del av de här frågorna. Men jag är trött på att höra att jämställdhetsarbetet inte hinns med. Det är precis tvärtom. Jämställdhet är en del av uppgiften. Alla i Försvarsmakten ska kunna lösa sin uppgift. Alltid. Oavsett”, sa Michael Claesson när han öppnade konferensen.

Ett av de kanske tydligaste exemplen handlar om militärtrosan som enligt kvinnliga värnpliktiga både gett skavsår och köttsår. Så här säger en av Chefs uppgiftslämnare:

”Det tog 30 år innan man fick en trosa för kvinnor i försvaret. När den väl kom var den så dålig att många kvinnor köpt egna trosor.”

Något som kan jämföras med inköp av vapen.

Hen fortsätter:

”Det är fascinerande och skrämmande att man inte lyckats med kvinnornas underkläder när man på betydligt kortare tid, ungefär tio år, får fram en ny generation av ett vapensystem.”

Under den historiska konferensen riktade Alice Westlund, ordförande i Pliktrådet, skarp kritik mot att inget görs åt kvinnliga värnpliktigas vardag trots att problemen lyfts år efter år.

”Det är dags att lämna jämställdhetsteatern bakom oss. Ord har sagts i 27 år. Nu krävs handling”, sa hon.

ÖB höll med:

”Det är både plågsamt och pinsamt att det inte fungerar”, kommenterade han trosproblemen i Sveriges Radio.

Några månader efter konferensen hade försvaret hittat lösningen tillsammans med ett svenskt friluftsföretag.

Eller i alla fall inom tre år. För så lång tid får de på sig att utveckla och testa underkläder för kvinnor i fält.

”Kvinnor ska självklart ha samma förutsättningar som män att kunna verka och utföra sitt uppdrag i Försvarsmakten”, sa Kent Nysten, samordnare av projektet, i ett pressmeddelande.

Så här säger en person med god insyn i försvarets jämställdhetsarbete:

”Michael Claessons arbete för jämställdhet är genuint. Jag vet att han är bekymrad över att antalet kvinnor bland de anställda står och stampar och att andelen kvinnliga värnpliktiga till och med minskade lite under 2025. Det förvånar mig inte om han drev på trosfrågan.”

Ett par veckor före jämställdhetskonferensen utsågs Christina Malm till generaldirektör för Försvarsmakten, den näst högsta chefsposten i försvaret. Hon ersatte Mikael Granholm som blev generaldirektör för FMV, Försvarets Materielverk.

”Formellt utsåg regeringen Christina. Men det är klart att det var i samråd med Michael. Både han och regeringen ville säkert ha en kvinna till i ledningen”, säger en högt uppsatt person i Försvarsstaben.

Michael Claessons snabba återkoppling är omvittnad. Flera av Chefs uppgiftslämnare berättar om hur ÖB efter samtal på kaserngårdar, chefsträffar eller sociala medier agerar. Direkt.

”Han reagerar snabbt och säger att han ska ta upp frågan så fort som möjligt. Han vill verkligen förändra. Men frågan är om han lyckas. Smekmånaden är över och nu måste han börja leverera. Men är det någon som kan klara det är det Michael. Han är den bästa chef jag haft”, säger en toppmilitär som framhåller Michael Claessons närvaro i allt han gör.

Något som bekräftas av en fackligt förtroendevald:

”ÖB har en unik förmåga att få den han pratar med att känna sig prioriterad. Han har också ett fantastiskt minne för folk. Han kommer ihåg personer han pratat med en kort stund, flera år senare.”

Men det betyder inte att relationen mellan ÖB och Officersförbundet är friktionsfri.

När det gäller synen på löner och ledighet är sprickan djup.

Så här säger en källa med god insyn i både Försvarsmakten och Officersförbundet:

”Facket vill naturligtvis ha högre löner och bättre arbetsvillkor. Inte minst för att göra yrket mer attraktivt när försvaret växer. Förbundet menar att det är en förutsättning om man ska kunna utbilda tillräckligt många officerare för att täcka behovet de närmaste fem-tio åren.”

Men Michael Claesson har inte levt upp till Officersförbundets förhoppning.

”Förbundet är väldigt positivt inställt till ÖB. Men de få gånger han kan bli irriterad är när militärer klagar på löner och villkor. Han är kvar lite vid det gamla att yrket är mer av ett kall.”

Hans eget kall är dock välavlönat. I fjol var han den myndighetschef som fick näst mest lönepåslag av alla, 4,57 procent. Det gör att han avancerade till fjärde plats i löneligan med 183 000 kronor i månaden. Bara slagen av polischefen Petra Lundh, Försäkringskassans Nils Öberg och Katrin Westling Palm, som nyligen lämnade uppdraget som generaldirektör för Skatteverket.

All makt åt – inte folket – men väl Michael Claesson. Till skillnad från de flesta myndigheter styrs inte försvaret av en styrelse. ÖB pekar med hela handen och är själv ansvarig mot regeringen i det som kallas en enrådsmyndighet, precis som Polisen.

Men toppstyrning skrämmer inte Michael Claesson. Tvärtom. Efter ett yrkesliv som militär kan han spelreglerna i en hierarkisk organisation: Soldater vet att chefen bestämmer.

”Claesson har inga problem att fatta beslut. Men han är noga med att ha ett bra beslutsunderlag. Är han osäker vill han ibland sova på saken”, säger en nära medarbetare till överbefälhavaren.

Behövs det snabba beslut tar han det:

”Är du uppfostrad i pansartrupperna vet du att om du funderar för länge så blir du bortskjuten av en annan stridsvagn.”

Oavsett takten i ÖB:s beslut vill han gärna ha synpunkter. Också obekväma. Michael Claesson säger att han inte vill ha ja-sägare runt sig. Och det har han inte.

”Jag vågar absolut säga vad jag tycker. Ibland kan jag påverka honom. För även om han är bestämd och tydlig kan han ändra sig om argumenten är goda”, säger en nära medarbetare till ÖB.

Även om Michael Claesson beskrivs som otålig av flera källor är han inte en person som höjer rösten eller hamnar i konflikt. Han tycks omtyckt i alla läger.

”Men jag tror inte alla vågar säga sin mening. Många har en väldig respekt för ÖB”, säger en nära medarbetare till ÖB.

Rädslan för att säga sin mening eller ta beslut kan också hänga ihop med pengar. 

Så här förklarade Michael Claesson chefernas rädsla för att göra fel:

”Det är inte för att man inte begriper att man lär sig av att göra fel, utan för att fel kostar pengar. Det har skapats ett slags mental tvångströja som vi verkligen måste komma ur.”

Att besluta är en sak. Att få besluten att bli verklighet är något annat.

”ÖB är frustrerad ibland. Han vill genomföra saker snabbt, men både regelverk och andra saker kan ställa till problem”, säger en person med god insyn i Försvarsmakten.

Hen fortsätter:

”Att styra försvaret är lite som att spela det gamla dataspelet Snake. När huvudet svänger dröjer det länge innan svansen hänger med. Det kan ta väldigt lång tid mellan beslut och att något händer. Därför gäller det att ÖB omger sig med chefer som kan genomföra hans beslut.”

För försvaret må vara toppstyrt till sin struktur, men utan chefer som ser till att genomföra ÖB:s beslut händer inget.

Därför måste ÖB delegera och poängterar ständigt vikten av att våga besluta. Men ibland har han ändå svårt att släppa kontrollen, enligt några av Chefs källor.

”Han kan vara lite detaljfokuserad. Kanske inte för att han vill detaljstyra utan för att han kan så otroligt mycket. Inte sällan mer än cheferna under honom. Trots detaljerna tappar han aldrig fokus på helheten.”

Den 19 december 2024 skriver Michael Claesson in sig i försvarets kommunikationshistoria. Då släpps första avsnittet av Gå på! Marsch! – ÖB:s podd. Här pratar han om sina första månader som ÖB och ger en känga till sina företrädare om att ”internkommunikationen har varit för dålig”. Podden ska ändra på det, även om den också är öppen för andra intresserade.

Många av dem som Chef intervjuat hyllar Gå på! Marsch! Så här säger en av dem:

”Michael Claesson har lyft ÖB:s kommunikation, inte ett, utan två steg. Podden är ett sätt att sätta narrativet själv. Dessutom är ÖB väldigt aktiv på sociala medier. Han är ofta inne på Linkedin och kommenterar och skickar gratulationer på Facebook. Jag fattar inte hur karln hinner.”

Han anses också bra på att göra komplicerade saker enkla att förstå. Och ÖB:s språkbegåvning kommer till sin rätt i internationella sammanhang.

En högt uppsatt chef på Högkvarteret säger:

”Jag lyssnade på ett anförande av ÖB i London nyligen. Jag blev stolt över att vara svensk.”

Även före tiden som ÖB var Michael Claesson aktiv på sociala medier. För aktiv, tyckte några i riksdagens försvarsutskott. De menade att Michael Claesson, då försvarets insatschef, drev på för en borgerlig regering på sitt Twitter-konto strax före valet 2022.

”Flera i försvarsutskottet tog upp Claessons tweets med dåvarande försvarsminister Peter Hultqvist (S). Det blir fel om en så högt uppsatt militär tar ställning för en viss regering. Vi kan ju inte ha ett system där ÖB väljs efter partibok. Men bortsett från Twitter-inläggen tycker jag att Michael Claesson är väldigt duktig och kompetent”, säger en person med god insyn i försvarsutskottet.

Sveriges högsta militär beskrivs som en beläst och intellektuell person. Och som alltid har nära till skratt. 

”Han citerar gärna favoriter som Monty Python och Galenskaparna. Han är lite av en citatmaskin”, säger en källa som känt Michael Claesson i flera decennier.

Även om Michael Claesson inte är en estradör som söker rampljuset har han inga problem att bjuda på sig själv. Helst med elgitarren över axeln. Som medlem i bandet Blöffes Pågar från barndomens Bankeryd lärde sig ÖB både ackord och riff.

Något som de svenska soldaterna som tjänstgjorde i Afghanistan fick uppleva.

Så här berättar en person som var med:

”Det var några fältartister som spelade och drog upp Michael, som då var chef, på scenen. Jag tror inte de hade en aning om hans musikaliska sida. Han tog en elgitarr och körde AC/DC:s Thunderstruck så tältdukarna vibrerade.”

En succé, minns källan.

Men AC/DC i all ära. Hade Michael Claesson fått välja själv hade han nog kört Iron Maidens The Clansman. Hans stora favorit.

Let’s rock, ÖB.

2025 kostade det militära försvaret 146 miljarder kronor. I år har regeringen höjt budgeten till 175 miljarder kronor. Jämför man med anslaget 2016 (45 miljarder kronor) är det en ökning med närmare 300 procent.

Drygt 30 000 personer är anställda inom Försvarsmakten. Ungefär 12 000 av dem är civilanställda. Förutom 18 000 militärer inom armén, marinen och flygvapnet finns också 8 000 värnpliktiga och 23 000 hemvärnssoldater.

Av de anställda militärerna är 21 procent kvinnor, medan siffran för de civilanställda är den dubbla, 42 procent.

Försvarsmakten är en så kallad enrådsmyndighet (som Polisen) vilket betyder att ÖB ensam är ansvarig inför regeringen. I stället för en styrelse finns ett så kallat insynsråd som saknar formell makt.

I fjol betalade Sverige 646 miljoner kronor till Nato i ”medlemsavgift”.

Försvarsmakten är den tyngsta delen i Totalförsvaret där också Myndigheten för civilt försvar ingår.

Så gör vi Cheftestet: Cheftestet bygger på gedigen research och intervjuer med en mängd personer – alltid minst 20 – som arbetar och har arbetat med den berörda chefen. Vi talar med personer på olika nivåer och från olika sammanhang där de samarbetat nära med chefen, allt för att förmedla en så bred och rättvis bild som möjligt. Utifrån detta analyserar Chef ledarskapet hos chefen i fråga och sätter betyg enligt de kriterier som vi anser känne­tecknar ett gott ledarskap. Den testade chefen får alltid läsa artikeln innan testet publiceras och erbjuds möjlighet att ge sin kommentar.