Hybrid- och distansarbete – 12 smarta punkter
Hybrid- och distansarbetet är här för att stanna. Men hur utformas det bäst i praktiken? Forskningsinstitutet Ratio har sammanställt tolv frågor du behöver ställa dig som chef och arbetsgivare.
Om det var någon som trodde att diskussionen om hybrid- och distansarbetets vara och icke vara var en fråga vi var förbi, har denne på sistone fått tänka om.
Inte minst efter senaste tidens debatt som kickades igång av att Boston Consulting Group gick ut och sa att företagens utveckling försämras radikalt av hemarbete. Många debattartiklar, LinkedIn-trådar och bloggposter följde raskt nämnda utspel, där även Chefs krönikör Siri Wikander bidrog med en text.
Men vad säger forskningen?
I en rapport från forskningsinstitutet Ratio, har Susanna Allstrin, Jonas Grafström, Charlotta Stern och Linda Weidenstedt listat tolv punkter att tänka på för arbetsgivare som vill ha distansarbete eller hybridlösningar.
Rapportförfattarna, som grundligt analyserat forskningsläget kring hem- och distansarbete, konstaterar att när framtidens arbetsplats planeras behöver målet vara att hitta ett arbetssätt som är gynnsamt för både arbetsgivare och anställda, oavsett om det rör sig om kontors-, distans- eller hybridarbete.
Fördelar som distansarbetet leder till – för både anställda och företag – är bland annat bättre matchning av kompetens, lägre kontorskostnader, högre välmående, mindre stress och ökad arbetstillfredsställelse, framgår det av studien.
Men distansarbete är inte problemfritt, skriver rapportförfattarna vidare, och pekar på social isolering, digitala säkerhetsrisker och urholkad företagskultur som exempel.
Det är helt enkelt inte självklart att distansarbete lämpar sig för alla.
Här är 12 frågor att ställa sig och utvärdera inför organisationsförändringar som innebär distans- och/eller hybridarbete
1. Vilket syfte ska kontoret ha framöver: arbetsplats, mötesplats, eller både och?
2. Kan den nuvarande kontorsytan fylla rätt funktion för dess framtida syfte?
3. Har företaget råd att låta bli att erbjuda distans- och/eller hybridarbete, inte minst med tanke på den stora kompetensbristen i många branscher?
4. Hur stor är risken för cyberattacker vid distans- och/eller hybridarbete och hur kan företaget förebygga och minska risken?
5. Hur ska det formella och informella distans- och/eller hybridarbetet utövas: Vilka digitala verktyg kan tillgängliggöras för att möjliggöra kompetensöverföring, samarbete och social interaktion?
6. Finns rätt chefer på plats för att leda distans- och/eller hybridarbete?
7. Hur stor är risken för en vi-och-dem splittring mellan kontors- och distansarbetande och hur kan den förebyggas och minskas genom tydliga mål och mått på måluppfyllelse?
8. Hur ska ansvarsfördelningen av arbetsmiljöarbetet se ut och är den tydlig för anställda och chefer?
9. Hur kan företaget bidra till rätt utrustning till distans och/eller hybridarbetande medarbetare?
10. Kan co-working platser vara ett rimligt och passande erbjudande i stället för hemmakontoret?
11. I vilken utsträckning kan distans- och/eller hybridarbete öka medarbetarnas work-life-balance och därmed medarbetarnas generella välmående?
12. Kan distans- och/eller hybridarbete leda till olika effekter för manliga och kvinnliga medarbetare och hur påverkar det långsiktig jämlikhet?
Källa: 12 punkter om distansarbete efter Covid-19, Susanna Allstrin, Jonas Grafström, Charlotta Stern &Linda Weidenstedt, Ratio
Logga in för att fortsätta läsa!
Skapa ett gratiskonto, läs Chef digitalt för
0:-
- Tillgång till våra låsta artiklar och webinar gratis!
