Chefer ”sjobbar” när de är sjuka

Vabruari-dags?

En vanlig syn på landets förskolor i vabruari. Foto: Anders Håkansson

Det brukar kallas för sjuknärvaro – förekomsten av snoriga eller hostande anställda på en arbetsplats. Resultatet i Chefs nya undersökning visar att chefer inte är något undantag. Knappt hälften, 49 procent, av de 2 077 deltagarna, uppger att de alltid eller ofta går till jobbet när de är sjuka. På frågan om man jobbar hemifrån trots sjukdom svarade ännu fler, 64 procent, ja, alltid eller ofta.

Var femte chef, 20 procent, tycker inte att en förkylning är ett giltigt skäl att vara hemma sjuk. Som andra anledningar till att jobba trots att man är sjuk uppger 36 procent att de har en nyckelposition och inte kan ersättas, 15 procent att de inte vill svika sina kolleger och 10 procent att de inte vill förlora någon inkomst.

Men detta betyder inte att stora delar av Sveriges chefskår är på väg att bränna ut sig – det kan vara okej att jobba någon timme även om du har feber och ont i halsen.

”Det finns inget likhetstecken mellan att vara sjuk och att inte ha någon arbetsförmåga alls”, säger Urban Svensson, företagsläkare och medicinskt ledningsansvarig på Previa.

I undersökningen frågade Chef vilket ord som cheferna tycker passar bäst för att beskriva fenomenet sjuk-jobba eller jobba sjuk. Ordet ”sjobba” utsågs till vinnare. En av de svarande motiverade valet med att ”det låter som att säga jobba när man är täppt i näsan”.

”Som kulturella fenomen är ju det här med att vabba och vobba väldigt svenskt. Det handlar om det välfärdssamhälle som vi har, det finns ju inte i övriga världen. Jag bor i Danmark och där finns inget som heter vabb, man får vara hemma en dag och sedan får man lösa det på något sätt”, säger Urban Svensson.

I forskningssammanhang på engelska talar man ibland om ”presenteeism”. Men verkligheten är mer diffus och närvaro i arbetsuppgifter behöver ju inte betyda fysisk närvaro på arbetsplatsen – om inte arbetets natur kräver det, vilket kan vara fallet för många chefsjobb inom till exempel vård och omsorg.

”Man ska nog inte reducera det till närvaro och frånvaro – för man kan vara fysiskt närvarande och ha låg produktivitet och vice versa. Och närvarande som chef kan man vara på många olika sätt”, säger Urban Svensson.

Citaten nedan är röster ur Chefs undersökning.

Chefen är förkyld, har feber och…

1. Går ändå till jobbet eller jobbar hemifrån.

”Jag är bara hemma om jag är sjukskriven av läkare, men även då känner jag efter om det verkligen behövs att jag är hemma. Om jag har något smittsamt stannar jag såklart hemma.”

Urban Svenssons kommentar

”I vår verksamhet på Previa pratar vi i hög grad om arbetsförmåga. I det system vi har i Sverige har vi rätt att under de första sju dagarna själva bedöma om vi har en arbetsoförmåga på grund av sjukdom. Här handlar det om människor som kanske borde bedöma sig själva sjuka. Feber är ett uttryck för att kroppen behöver vila. Vad är det för arbetsuppgifter som respondenterna i Chefs undersökning ändå utför när de är sjuka? Det kanske inte är så fysiskt krävande? I det avseendet kanske inte febern är så hotande. Men man bör också se till det intellektuella. Är jag beslutsfähig, har jag bibehållen kognitiv förmåga? Det troliga är ju att man är betydligt mera uttröttbar.”

Tänk på att: 

Om du trots feber känner behov av att jobba, portionera ut arbetet. Sitt en timme på förmiddagen och en timme på eftermiddagen och gör det allra viktigaste.

Vila, drick ordentligt, ta hand om dig själv.

Jobba om möjligt hemma om du har en infektionssjukdom för att minska smittorisk.

För deltidssjukskrivning under egenperioden på sju dagars frånvaro och upp till 14 dagar gäller inte stegen 25–50–75 procent, utan 0–100.

Det som krävs under de första 14 dagarna är att arbetstagaren kommer överens med sin chef om sjukskrivningsgrad.

2. Sjukskriver sig, trots allt.

”Gränsen mellan arbete och fritid ska inte suddas ut. Man ska känna att man har råd att vara sjuk och att man är ledig när man är ledig.” 

Urban Svenssons kommentar: 

”Tar man väl hand om sig från allra första början av sjukdomen blir det sannolikt ett kortare förlopp än om man slarvar sig igenom det. Ur ett arbetsförmågeperspektiv är antagligen arbetsförmågan totalt sett nedsatt längre om man jobbar i någon grad än om man helt vilar.”

Tänk på att: 

Ekonomiskt sett är det kortsiktigt lönsamt att arbeta när man är sjuk.

”Det är viktigt för oss människor att få lov att vara ynkliga. Man blir inte en sämre chef för den sakens skull, kanske tvärtom”, säger Urban Svensson.

3. Jobbar varje gång hen blir sjuk — tar inte riktigt hand om sig själv.

”Vi brukar använda ordet sjuknärvaro i stället för sjukfrånvaro. Det finns risker med detta som kan innebära längre sjukskrivningsrisker på grund av utmattningssyndrom.”

Urban Svenssons kommentar:

”I det akuta skedet av en klassisk förkylning med feber – om man då jobbar fysiskt, och även om man jobbar intellektuellt, ökar risken för komplikationer. Man kan drabbas av lunginflammation eller till och med hjärtsäcksinflammation. Då blir man utslagen på ett sätt som gör att den totala förlusten av produktiviteten eller arbetsförmågan blir hög.”

Tänk på att:

Det handlar om förmågan att tåla belastning. Om man systematiskt inte tar hand om sig själv ökar sårbarheten för stressorer.

Bland de grundläggande behoven hos människan är återhämtning och vila viktiga inslag.

De som drabbas av utmattningssyndrom är i större utsträckning människor som inte bejakar sina behov.

4. Är ständigt uppkopplad — och sjobbar.

”Är sällan så sjuk att jag inte kan/orkar jobba. Om så vore fallet kan jag stänga av min telefon, men i dagens samhälle är det svårt att inte vara tillgänglig. Detta kommer att straffa oss i framtiden, hjärnan får aldrig vila.”

Urban Svenssons kommentar:

”Jag tror att vi som människor som i alla tider måste anpassa oss, precis som när det plötsligt blev vanligt med motoriserade fordon i slutet av 1800-talet. Vi befinner oss kanske i en ännu snabbare utvecklingstakt nu. Och det finns naturligtvis individer som inte klarar av den förändringen, men människan kommer ju att klara av den.”

Tänk på att:

Hitta ett förhållningssätt. Gör du som förra Hyper Island-vd:n Johanna Frelin och låter arbete och fritid bli en enda sörja? Eller har du helt mobilfria dagar?

5. Har faktiskt ett ansvar a) för arbetsmiljön och b) som förebild.

”Är man sjuk själv så är man just det – sjuk. Det är svårt – jag vet av egen erfarenhet – men det är ju som bekant ’de gör inte som du säger, de gör som du gör’ som gäller för ledarskap. Det är ju faktiskt det yttersta ansvaret, att vara ett föredöme.”

Urban Svenssons kommentar: 

”Organisationer som har låg sjukfrånvaro – under 3 procent – har sannolikt hög sjuknärvaro.

Det är klart att en liten organisation på ett tiotal personer kan bestå av kärnfriska människor, men har man 100 eller 1 000 medarbetare och 1,5–2 procent sjukfrånvaro finns anledning att fundera över det. Produktivitet är avgörande för vilken verksamhet man än bedriver.

Jag vill bestämt hävda att har man väldigt låg sjukfrånvaro har man sannolikt låg produktivitet. Det är mycket som talar för att människor jobbar fastän de inte har tillräckligt hög kognitiv förmåga att lösa sina arbetsuppgifter, tar sämre beslut och hittar sämre lösningar än vad de annars skulle ha gjort.”

Tänk på att:

Vad kommunicerar du som chef till medarbetarna om du alltid jobbar när du är sjuk?

En del av det systematiska arbetsmiljöarbetet är att man ska göra en riskbedömning. Fundera över om eventuell sjuknärvaro innebär en risk för att man inte uppnår organisationens mål – en produktivitetsnedsättning? Eller är sjuknärvaron rentav en arbetsmiljörisk?