Allt fler chefer tränar mentalt

Svenska chefer har en helt ny medvetenhet om vikten av psykiskt välbefinnande. Mer än hälften av de totalt 2 984 personer som svarat på Chefs träningsundersökning uppger att de tränar sin psykiska hälsa. En tredjedel lägger mer än två timmar i veckan på det.

Och det man framför allt ägnar sig åt är kontemplativa former av yoga som kundalini, yinyoga och medicinsk yoga (21 procent), samt meditation och avslappningsövningar (21 procent) och mindfulness (17 procent).

”Att mer än hälften av deltagarna i undersökningen säger att man tränar sin psykiska hälsa tyder på att man är medveten om att hälsa är ett långt bredare begrepp än att vara i fysisk form”, säger Ulrica von Thiele Schwarz, psykolog och forskare vid Stockholms universitet och Karolinska Institutet.

Örjan Ekblom, docent i idrottsvetenskap vid Gymnastik- och idrottshögskolan, håller med om att det är en hög andel. Många av de som han normalt har kontakt med, de som tränar och tävlar på elitnivå, har även de någon form av psykologiskt stöd.

Klicka på bilden för att se den i större format.

”Att så många chefer vill träna ’psyket’ är ett tecken på att de är stressade. Men man måste komma ihåg att när stressen blir alltför långvarig ökar risken för depression. Och då är fysisk träning minst lika effektivt som kbt eller annan standardbehandling. Vi har till och med sett i en omfattande studie att det är mer effektivt.”

Den fjärdedel i Chefs undersökning som uppger att de tar hand om sin psykiska hälsa på ett annat sätt säger att de rider, cyklar, promenerar, springer, kampsportar och liknande. De tränar alltså fysiskt och känner att de har igen det psykiskt, en förtjänst som tidigare påvisats i bland annat en mycket stor studie, där forskarna följde 30 000 Harvardstudenter över 25 år och såg ett tydligt samband mellan fysisk aktivitet och god mental hälsa.

De chefer som hoppar, böjer, flåsar, tänjer, kör intervaller, gör burpies och leker tapata ökar i antal. När Chef genomförde en liknande undersökning för fyra år sedan uppgav 55 procent av cheferna att de tränade dagligen eller flera gånger i veckan. I dag är den siffran uppe i 77 procent. Och nio av tio chefer tränar minst en gång i veckan.

”Undersökningen bekräftar den bild som många har av ett ökat fokus på hälsa med ett ökat tränande som resultat. Det är roligt att se”, säger Ulrica von Thiele Schwarz som betonade vikten av träning som ett kraftfullt verktyg för att klara tung belastning redan vid Chefs förra undersökning.

Hennes forskning har visat att de som tränar på arbetstid är mer produktiva, vilket inte minst gäller chefer som ofta har bättre möjlighet att planera sin egen tid.

”Chefer är en aktiv grupp. Det vanligaste yrket vid långlopp är projektledare, men chefer kommer också högt upp. Det följer även det socioekonomiska mönstret. Ju mer stillasittande jobb och ju högre inkomst, desto mer tränar du”, säger Örjan Ekblom.

Han konstaterar samtidigt att cheferna i undersökningen är riktiga individualister. Endast två procent ägnar sig åt någon form av lagsport som fotboll och innebandy.

Carl Cederström, docent i företagsekonomi på Stockholms universitet och författare till Wellnessyndromet, ser på träning och hälsa ur ett samhällsperspektiv. Han menar att undersökningen bekräftar den prestationsorienterade hälsotrend som råder, där vi ägnar oss åt tidseffektiv mindfulness i tio minuter för att sedan intensivträna crossfit i 50 minuter.

”Träningen är i hög grad kopplad till den optimeringskultur som finns i dag. Vi ägnar oss åt det som är tidseffektivt och ger märkbara resultat. Det finns krav på att vi ska vara produktiva på jobbet. Då det är svårt att mäta visar vi i stället resultat med den här typen av aktiviteter. Vi har appar och alla möjliga mätinstrument och loggar vår egen utveckling och får bevis på att vi når framåt, uppåt.”

Över 90 procent av cheferna svarar att de blir en bättre chef av såväl fysisk som psykisk träning.

”Välgjorda studier visar att framför allt konditionsträning ger påtagliga effekter på inlärning, koncentration, stresstålighet med mera. Jätteviktiga egenskaper för chefer”, säger Örjan Ekblom.

”Jag blir otroligt nyfiken på hur cheferna tänker”, säger Ulrica von Thiele Schwarz och tillägger:

”Med det man vet om träningens förtjänster kan man föreställa sig att det påverkar ledarskapet vad gäller bättre tålamod och mindre stresskänslighet. Vi vet också att det ger bättre koncentrationsförmåga och har påverkan på humöret. Men man kan ju också tänka sig att cheferna ser det som ett sätt att vara en förebild för sina anställda förutsatt att man inte kliver fram i ullstrumporna och tror att triatlon är det enda rätta utan att man uppmuntrar medarbetarna att ta hand om sig själva på det sätt som de själva mår bra av.”

Mycket riktigt, enligt undersökningen anser cheferna att de genom att bygga fysisk och psykisk styrka bland annat blir mindre stresskänsliga, får bättre fokus, mer ork och bättre tålamod – egenskaper som de anser kommer övrig personal till del. Och de ser vikten av att vara en inspirationskälla för medarbetarna.

”Att man orkar mer och blir friskare är givet, men jag tror inte att man blir en bättre chef. För det krävs helt andra intellektuella empatiska kvaliteter”, säger Carl Cederström, som i stället vill varna för de integritets- och diskrimineringsproblem som kan uppstå när cheferna överför sin träningsiver på medarbetarna.

Nästan var tionde chef i undersökningen tränar med hjälp av en personlig tränare.

”Är det inte lite övermaga?” undrar Örjan Ekblom och konstaterar att det ligger långt över snittet. ”Man undrar vilka det är som anser att de behöver hjälp med att träna en gång i veckan, är det toppresterarna eller nybörjarna?”

Det finns också de som tränar för att det är bra för imagen. 70 procent av de tillfrågade i undersökningen säger att deras motionsvanor har betydelse för karriären, men när man jämför resultaten bland dessa finner man att det finns 15 procent som inte tränar för att bli bättre i sitt jobb som chef och att det därmed blir gynnsamt för karriären, utan enbart för att de tror att det är bra för karriären.

”Frågan är vilken grupp det är. Kanske finner vi de mest extrema triatlon-personerna här”, säger Örjan Ekblom.

Läs också:

Hälsochefen: Kortsiktiga resultat helt ointressanta