Sommar, sol – och sprit: Hälften misstänker problem med alkohol

Ett par öl till grillningen, en flaska rosé på picknicken, en whiskeypinne framför brasan i regnet – och plötsligt har vi druckit alkohol varje dag i veckan. Lagom till sommarsemestrarna presenterades en Sifo-undersökning utförd på uppdrag av organisationen IQ, där det framgår att 54 procent av svenskarna dricker alkohol oftare under semestern än andra tider på året. Ungefär lika många uppger dessutom att de dricker större mängder på semestern.

I Sverige dricker en övervägande del av befolkningen alkohol – 86 procent av kvinnorna och 87 procent av männen. Störst andel alkoholdrickare hittas i Danmark, där 97 procent av männen och 95 procent av kvinnorna brukar alkohol. Minst alkohol konsumeras i den muslimska världen – i Pakistan dricker exempelvis bara 0,8 procent av männen.

Anledningarna till att dricka är förstås individuella, men i IQ:s undersökning tror 88 procent av de svarande att många dricker för att varva ner under ledigheten. En av tre svarade också att de själva troligen kommer dricka fyra gånger i veckan eller fler under semestern. Professor Sven Andréasson vid Institutionen för folkhälsovetenskap vid Karolinska Institutet tror att vi dricker mer under sommaren just för att vi kan.

”Den främsta anledningen till ökat drickande under semestern är ledighet. Inga tider att passa, och mer socialt umgänge, där alkohol naturligt ingår”, säger Sven Andréasson. ”De kortsiktiga skadeverkningarna är berusningsrelaterade: Olyckor, gräl, relationsproblem, våld och barn som far illa. De långsiktiga effekterna handlar om ett förändrat dryckesmönster, där man kommer in i ett nytt och mer omfattande drickande, vilket på sikt ökar risken för en lång rad hälsoproblem. Bland dessa hälsoproblem finns risken att komma in i ett beroende av alkohol”.

I en global studie från förra året, där data från 1300 internationella forskningsprojekt sammanförts, framkommer att alkoholen – föga överraskande – är dålig för oss på så gott som alla vis. Det är den sjunde vanligaste faktorn för att dö i förtid eller drabbas av sjukdom, och årligen dör 2,8 miljoner människor världen över till följd av alkohol. I Sverige har kurvan, efter ett kraftigt ökat drickande fram till mitten av 00-talet, nu vänt nedåt uppger Sven Andréasson.

”Konsumtionen har gradvis minskat, men ligger fortfarande något högre än 1995. De senaste tio åren har framför allt yngre människor dragit ner på sitt drickande. Trenden nu går mot minskande konsumtion, till stor del en funktion av ökat hälsomedvetande”.

I juni lade Systembolaget fram sin årliga alkoholrapport, där 1000 chefer och 2000 medarbetare från 18 olika branscher fått svara på frågor om alkohol i arbetslivet. Så många som hälften av deltagarna svarar att de någon gång anat att en kollega har alkoholproblem. Farhågan är vanligast inom industri, teknik och tillverkning, där 18 procent också har varit med om att en chef eller kollega varit full på jobbet.

Överläkare Sven Wåhlin är aktiv vid beroendemottagningen Riddargatan 1, och säger att man där märker en viss ökning av behandlingssökande ett par månader efter semestrarna, även om risken för att ta med semesterns generösa alkoholvanor in i vardagen generellt inte är så stor. Men det finns personliga faktorer som kan öka risken för att utveckla ett beroende, där chefer möjligen kan ligga sämre till. En Novus-undersökning som Chef tidigare gjort pekar dock mot att chefer använder alkohol som avslappning i mindre grad än andra.

”När det gäller riskfaktorer betyder genetik väldigt mycket. Intensiva ’mycketmänniskor’, äventyrsmänniskor och sensationssökare, har större risk. Och jag gissar att chefer ofta tillhör denna kategori. Stress kan vara en risk om man hanterar den med alkohol för att varva ned. Den lugnande effekten är dock kortvarig, eftersom alkohol aktiverar kroppens stressystem – vilket de flesta märkt genom en ytlig sömn efter en fest”, säger Sven Wåhlin.

Sven Wåhlin rekommenderar att man som semesterfirare bör planera sitt drickande på förhand så att det inte blir för mycket av bara farten, att man undviker att dricka alkohol varje dag och att alkoholhaltiga drycker inte används som törstsläckare i sommarsolen.

”För många som har alkoholproblem, väl medvetna om att de dricker för mycket, utgör stigmatiseringen av alkoholproblem ett avgörande hinder för att söka hjälp”, säger Sven Andréasson. ”Ett sätt att begränsa detta stigma är att erbjuda behandling i nya former. Dit hör internetbaserad behandling, behandling via vårdcentralen och via företagshälsovården. Senare års forskning visar att flertalet personer med alkoholberoende kan få adekvat behandling på detta sätt”.

”För den mindre gruppen med svårare alkoholproblem, som ofta komplicerats av psykisk samsjuklighet, kan dock specialiserad behandling krävas. För flertalet personer med alkoholberoende är detta tillstånd övergående. Problemperioden kan dock vara långvarig, ofta många år”.

Vilket råd har du till de chefer som ofta hamnar i sammanhang där alkohol är en del av det relationsskapande arbetet, till exempel vid representation eller after work?

”Till att börja med: man ska inte överdriva de sociala påtryckningarna i dessa sammanhang. I det flesta fall spelar det ingen roll om man dricker alkohol eller alkoholfritt. Om någon är påstridig och tycker att du borde dricka är det i allmänhet ett tecken på att denna person själv har problem med sina alkoholvanor”.

”Oftast går det bra att dricka måttliga mängder. Det kan vara bra att man har en tydlig plan för kvällen: Hur många glas man avser att dricka, och att dricka dessa glas mycket långsamt, varvat med vatten, kaffe med mera”.