”Sluta efterfråga supermänniskor som inte finns”

Vad är det ni vill åstadkomma? 

”Kärnan i satsningen är att gå lite grann mot strömmen. En fälla som många rekryterande chefer lätt hamnar i är att önska sig allt och lite till”, säger Linn Landström som är rekryteringschef på Skellefteå kommun. 

”Med en omfattande kravprofil som grund, kopplar man gärna på AI för att snabbt och enkelt ta fram en annonstext som håller ganska hög standard. Resultatet blir ofta långa platsannonser som efterfrågar supermänniskor som inte finns, med orimliga krav som ingen kan leva upp till.”

”De arbetssökande vänder ut och in på sig själva för att försöka passa in i de utopiska beskrivningarna, och tar hjälp av AI de också när de skriver sina ansökningar: AI möter AI.”

”Det här vill vi utmana. Vi vill göra rekryteringen mänsklig igen”

Hur går ni till väga konkret? 

”I platsannonseringen har vi valt att skala ner och hålla det på en mer rimlig nivå än vad vi kanske haft tidigare, med en lättsammare och mänskligare tonalitet.”

”Vi söker lärare som kanske inte alltid hittar de rätta orden och chaufförer som ibland svär bakom ratten – det är den typen av uttryck vi använder oss av för att försöka spegla det mänskliga.”

”Vi har också helt frångått det personliga brevet. De arbetssökande ska inte behöva sitta och producera en massa text. I stället ber vi dem att på ett kort och enkelt sätt besvara ett antal frågor, vilket är det faktaunderlag som vi i första hand utgår från i vårt urvalsarbete.” 

 Ni vill också sänka stressnivån i intervjusituationerna. Hur då? 

”Ja, vi vet ju alla att det är en väldigt speciell situation att befinna sig i, att bli intervjuad efter att ha sökt ett nytt jobb. Vi försöker lyfta den problematiken, ge våra chefer större förståelse och perspektiv på vad som händer med människor i en sådan ofta stressad situation, bland annat genom ett samarbete med Björn Hedensjö och Lina Thomsgård (psykolog respektive poddprofil som driver podden Dumma människor, reds anm). Ett lärande om varför vissa kandidater svarar och agerar som de gör.”

”Vi jobbar också med att skicka ut intervjufrågorna i förväg för att kandidaterna ska ha större möjligheter till förberedelser och kontroll. Vidare vill vi säkerställa tryggheten och dynamiken i den fysiska miljön. Intervjuerna ska inte äga rum i enorma konferensrum, eller i lokaler med stora fönster där det passerar folk utanför, utan i mindre rum som är mer bekväma och mer lämpade för samtal.” 

 Vad har satsningen på ett mänskligare jobbsökande givit för resultat hittills? 

”Det är lite för tidigt att säga. Men kampanjen som pågår nu under våren är en del av vårt långsiktiga arbete med att vara en attraktiv arbetsgivare. Vi vill ju att fler ska få upp ögonen för Skellefteå kommun och söka jobb hos oss, och uppleva att processen är professionell och transparent.” 

 Att kommunen satsat 1,2 miljoner kronor för att anlita en pr-byrå och poddprofiler för att marknadsföra satsningen har mötts av politisk kritik, bland annat från den så kallade Slöseriombudsmannen. Hur ser du på det? 

”Vi var medvetna om att vi skulle få både beröm och kritik för den här kampanjen. Men vi och många andra kommuner i Sverige är i stort behov av att säkra framtida kompetens till våra kärnverksamheter. Då behöver man på ett eller annat sätt också jobba med marknadsföring och lägga pengar på det.”