Per Grankvist: Riktiga ledare behövs om vi ska klara klimatkrisen

Ett hot är något som ännu inte inträffat, något som fortfarande kan undvikas om du bara håller huvudet kallt och agerar klokt. Hotet försvinner sällan av sig själv, även om vi i det längsta hoppades att klimathotet skulle minska genom att låtsas som om det inte fanns.

Klimatkrisen är självförvållad och på ett särskilt banalt sätt dessutom. Vi visste att växthusgaser värmer upp atmosfären och att det kan få irreversibla effekter på livet på jorden. Ändå gjorde de flesta inget åt det. Några köpte en ny elbil, andra köpte tygkassar i bomull och så finns det de som bestämde sig för att handla ekologiskt så fort de kunde. Men väldigt få bestämde sig för att konsumera mindre, trots att det är vår konsumtion som direkt eller indirekt står för den största delen av de drygt tio ton CO2 som vi i genomsnitt släpper ut per capita.

Konsumtionen är vårt främsta verktyg i jakt på självförverkligande. Gilette gick från att erbjuda the best a man can get till att uppmana männen att be the best man you can be. Konsumtion är också ångestdämpande. L’Oréals produkter hamnar i korgen because I’m worth it. Flera decenniers kommersiell propaganda om att nya saker är svaret på alla problem har lett till att vi i dag köper saker vi inte behöver för pengar vi inte har för att försöka imponera på människor vi inte känner.

Så länge ekonomerna höll på och larvade sig med att hävda att det fanns något som hette externaliteter – saker som man inte behövde ta med i ett företags cost/benefit-analys hur uppenbart det än var att företagets sätt att agera fick negativa konsekvenser för omvärlden – verkade det som om konsumtionen var konsekvensneutral. Klimatkrisen är beviset för att det inte stämmer. Klimatkrisen är planetens sätt att skicka oss fakturor för allt du köpt de senaste decennierna. Glöm din barndoms vita vintrar eller sommarens rena vatten – de är utmätta av den planetära kronofogden och du får dem inte tillbaka den närmaste tiden. Det är ju ditt fel! Det är du som förköpt dig, som utnyttjat billiga flygbiljetter för att flyga kors och tvärs, som mulat in så mycket kött du kunnat äta så fort du fått chansen, som betraktat bil som en rättighet och som alltid unnat dig nya saker för att du tyckt att du varit värd det.

Den som inte har information, inte känner till fakta eller förstår samband har heller inget ansvar. Men den som har informationen kan inte undvika att ta ansvar. Om du inte förstod att din privata konsumtion påverkade planeten så ska jag inte peka finger. Men nu vet du och tillsammans behöver vi agera. Alltså är hållbarhetsfrågorna ditt ansvar, oavsett vilken chefstitel du har på visitkortet. Som chef förväntas du dessutom vara en förebild. Använder du konsumtion för att förverkliga dig själv eller dämpa ångest bör du gå i terapi, inte sabba planeten. Flyg ska helst ersättas med distansmöten och tåg, de flesta mål bör vara vegetariska, dumpa bilen om du kan (vilket de flesta kan) och prova köpstopp resten av 2019.

Det är så man leder och det är så man hanterar kriser: Genom handling.