Nu lanserar vi Chef Monthly!

Under de senaste två åren har jag levererat inte mindre än 85 matiga omvärldsspaningar direkt till din inkorg. Nyhetsbrevet Chef Weekly har blivit en omtyckt söndagsritual för knappt 40 000 chefer och ledare. Nyttigt, hoppas jag, och förhoppningsvis någorlunda kul.

”Jag tar nästan alltid med mig något från Chef Weekly till min ledningsgrupp på måndagen – och låtsas att jag hittat på spaningen själv”, som en ovanligt transparent toppchef sa till mig här om dagen.

Vi startade Chef Weekly av en enda anledning: Att erbjuda balsam för själen, gjuta olja på vågorna. För vi vet ju att just omvärldsspaning är chefens ständigt dåliga samvete. Vi chefer vet att vi borde omvärldsbevaka, men få av oss har förutsättningarna att ens hinna med våra grunduppdrag. Att scanna av flödet och leverera en veckospaning kändes som det minsta jag kunde göra.

Problemet? Till och med en matig spaning i veckan kan bli för mycket. Därför valde vi att destillera destillatet – och lanserar därför Chef Monthly. En helt ny, månatlig omvärldsspaning som samlar det bästa från Chef Weekly – och ytterligare bonusspaningar för dig som bara inte kan få nog av läsning, forskning och insikter om ledarskap. Är du bara ute efter en spaning i månaden, som får dig att känna dig uppdaterad på de senaste trenderna och de hetaste förebilderna? Då har du hittat rätt.

Chef Monthly är tillgängligt exklusivt  för dig som har Chefakademin+, vårt sprillans nya abonnemang, och kommer fortsätta att utvecklas tillsammans med er användare. Skriv gärna till mig och berätta vad du vill läsa mer om!

Nu kör vi!

Varma hälsningar Calle Fleur, chefredaktör Chef

Många satte säkert morgonkaffet i vrångstrupen när de läste forskaren Carl Cederströms underhållande DN-rapport från en pedagogisk specialutbildning, där han tvingats hoppa jämfota i strumplästen och mjölka låtsaskor.

DN:s Erik Helmersson kontrade med en rasande krönika om människoarten “homo konferensus”, alltså de “som cashar in på att leka Per Olssons bonnagård, på plattitydfyllda föreläsningar om värdegrund och antimobbning och mångfald, den klass som inte bidrar till något produktivt utan enbart irriterar dem som utför själva jobbet.”

Båda fick mothugg av Pernilla Glaser, som i en läsvärd text slår ett slag för den förlöjligade leken – och hävdar att vi måste sluta ta efter “extremhögerns retorik” i vår kritik mot teambyggande aktiviteter.

Puh! Vem sa att arbetsmarknadsdebatt behöver vara tråkig? 

Är du bra på förändring? Hoppas det! 7 av 10 chefer i Chefs undersökning har nämligen behövt genomföra en stor förändring det senaste halvåret. En majoritet är positiva till att leda förändring – men konstaterar att arbetet kan vara påfrestande. Försvinnande få, endast en procent, svarar att förändringsarbetet blir en extra börda ovanpå det ordinarie jobbet. Det talar onekligen för att chefer ser förändringsledning som en självklar del av jobbet.  

På Chef.se möter du Skatteverket som berättar om sin “långa och svåra” förändringsresa – och coachen som förklarar varför förändring kan vara så jobbigt: Det hotar liksom hela vår existens.

Endast 683 av Sveriges 1,32 miljoner företag har krigsplacerat sin personal. Förklaringen? Många vet inte hur de ska gå till väga. ”På samma sätt som människor förbereder sin personliga beredskap behöver företagen fundera igenom vad de gör vid fredstida kris, höjd beredskap och ytterst krig. Vilka verksamheter ska vi bedriva?” säger Pär Malmberg, regeringens utredare i frågan till Göteborgsposten.

Företag bör analysera vilken roll de kan tänkas spela i ett kris- eller krigsläge, och därefter se över möjligheterna att krigsplacera sin personal. En sådan översyn inleds lämpligen genom att kontakta Plikt- och prövningsverket. Mycket är oklart kring arbetsgivarnas möjlighet att få igenom sina önskemål, konstaterar Malmberg – men han rekommenderar ändå organisationer att påbörja en översyn:

”Företagen kan tillsammans med en myndighet gå till Pliktverket och säga att ’de här personnumren behöver jag även fortsättningsvis ha i mitt företag’, så att de inte hamnar någon annanstans”, säger han till Göteborgsposten och fortsätter:

”Om du har personer som är kritiska för produktionen i ett företag som är kritiskt för Sveriges försörjningsberedskap, så är det kanske viktigare att de sitter kvar och gör sitt civila jobb än att utföra roller i hemvärnet eller i en frivillig försvarsorganisation.”

Vägen därifrån är minst sagt oklar. Besluten kring krigsplacering hanteras av så kallade beredskapsmyndigheter, 61 (!) till antalet. Hur ett urval ska ske är knappast glasklart, inte ens för myndigheterna själva.

”Det är inte alla företag som har en tydlig myndighet för sitt område. De allra flesta borde dock kunna leta sig fram till det”, säger Sofie Hagman, jurist på enheten för beredskap på Post- och telestyrelsen till GP. Någon i din organisation som har för lite att göra på jobbet? Att börja reda i det här låter onekligen som en lämplig arbetsuppgift…

Avslutningsvis, ett lästips: “Du lämnar mötet och har, ännu en gång, inte fått en syl i vädret på grund av att en viss medarbetare tagit upp allt syre i rummet.  Eller så har kollegan i fråga bett dig om en tjänst – igen. Kanske har hen öst ur sig en massa problem, men är inte alls intresserad av lösningar?  Se upp!”

Så inleder Sofia Hadjipetri Glantz sin artikel om det populärpsykologiska begreppet “emotionella vampyrer”. Ett uttryck som har något, får man säga. “En emotionell vampyr vill stå i centrum, ber om olika tjänster och förväntar sig att andra ska vara tillgängliga på hens villkor. Det leder till att kollegorna känner sig känslomässigt utmattade”, säger David Waskuri, leg psykolog och psykoterapeut, till Chef.

Tack för att du läste! Vi hörs snart igen! Vill du ha mer? Prenumerera på Chef Weekly – nya spaningar i din inkorg varje vecka!

Hälsningar Calle