Jény Meira blev hotellchef vid 25: ”Jag tror på att manifestera vilja”

Vad gör du om fem år? Jény Meira vet inte vad som flög i henne, ställd inför den klassiska jobbintervju-frågan. Hon ville gärna ha det lediga vikariatet på Hotel Carlia i Uddevalla, och drog till med:

”Då är jag chef för hela stället!”

Väl kaxigt, kan tyckas. Fem år senare – två månader före sin 25-årsdag – kunde Jény Meira verkligen titulera sig chef för hela hotell- och restaurangverksamheten, efter att ha klättrat hela vägen från sitt första jobb i receptionen.

”Jag tror på att manifestera vilja, för då händer det till slut”, säger Jény Meira som nu är inne på sitt tolfte år på Carlia, varav de senaste sju som högsta chef.

”Jag trivs som fisken i vattnet och älskar hotellchefs-rollen. Medvetet och omedvetet är det den jag strävat efter hela tiden.”

Hur lyckades du?
”Från första stund har jag tagit egna initiativ för att utvecklas i mina olika yrkesroller. Skuggat kolleger, tagit mig an nya arbetssätt, följt online-kurser, läst böcker och åkt på studiebesök – det har varit en ständig förkovran. Man skulle kunna säga att hotellchefs-jobbet är en naturlig följd av mitt stora intresse, och att jag successivt åtagit mig allt fler arbetsuppgifter på eget initiativ”, säger Jény Meira.

Hon växte upp i Stenungsund. Att servicesektorn är hennes rätta element stod klart redan vid 14. Det började med att Jény Meira frågade sin pappa om hon fick resa till Portugal på egen hand, för att där hälsa på sin syster. Javisst, blev svaret, bara du tjänar ihop till biljetten själv.

”Jag tyckte det lät som en bra deal, medan pappa var lugn i att jag som fjortonåring aldrig skulle kunna få ett jobb. Jag gav mig ut med mitt stackars cv, där det stod att jag spelat handboll och praktiserat på Ica, knackade på bland butikerna runt Stenungstorg men fick ingen som helst respons. Förrän jag krävde att få prata med chefen på Café Oasen, som tydligen tog intryck av min envishet och erbjöd jobb på stående fot”, säger Jény Meira som bredde mackor, hällde upp kaffe och upptäckte en naturlig fallenhet för att jobba med människor. Att få gästerna att trivas var hennes grej.

”Ganska snart hade jag tjänat ihop till flygbiljetten. Pappa var tveksam, men var tvungen att ge sig – han hade ju faktiskt lovat att jag skulle få flyga iväg på egen hand. Så det blev en resa till Portugal.”

Jény Meira är stolt över sitt team och vad hon åstadkommit på Hotel Carlia, och tycker sig ha hittat en ledarstil som funkar.

”Lyhörd – det är väl en kliché, men tycker verkligen att jag är det. Lyssnar på vad medarbetarna säger, och försöker anpassa deras positioner och uppgifter utifrån det. Min största styrka är att hitta rätt person till rätt plats”, säger Jény Meira och fortsätter:

”Jag kan inte allt, och är transparent med det. Att anställa folk som är bättre än jag själv gör ju mitt jobb fantastiskt mycket enklare.”

Det har inte alltid varit lätt. Att som 25-åring träda in som chef över betydligt erfarnare och i vissa fall mer än dubbelt så gamla medarbetare kräver ödmjukhet, något som Jény Meira villigt erkänner att hon ibland saknade i början.

”Är det något jag har lärt mig genom åren, så är det att människor behöver bli sedda och involverade. Det är ett sätt att skapa ömsesidigt förtroende som chef.”

Framtiden? Att gå in som hotellägare hör till en av drömmarna, kanske i Portugal där Jény Meira har sina rötter och varifrån hennes farfar invandrade till Bohuslän som stenhuggare.

”Annars vill jag fortsätta att utvecklas i min nuvarande roll. Magkänslan säger att jag inte är klar här än. Och magkänslan, den ska man tro på.”