Jan Carlzon om succéklassikern: ”Pyramiderna finns kvar”

Den svenska managementlitteraturens bestseller nummer ett – Riv pyramiderna –var före sin tid när den gavs ut 1985. Några år tidigare hade Jan Carlzon blivit vd för statliga flygbolaget SAS, förvandlat det till en juvel och ville med boken dela med sig av sina insikter. Nu kommer uppföljaren Se människan. Där vidareutvecklar Carlzon budskapet om att sätta människan i centrum för verksamheten.

Men håller budskapet i Riv pyramiderna än idag? Chef träffade Aida Alvinius, lektor och docent i ledarskap under påfrestande förhållanden på Försvarshögskolan i Karlstad för att ta reda på det. Och jo, hon har Riv pyramiderna i sin bokhylla.

”Mycket av det som Jan Carlzon skrev 1985 hittar jag belägg för i vår forskning idag”, säger hon. ”Han beskriver vad vi kallar utvecklande ledarskap, indirekt ledarskap eller den mer amerikanska varianten transformativt ledarskap som betonar att chefen ska vara inspirerande, motiverande, skapa delaktighet och visa omtanke.”

På 1980-talet präglandes svensk industri av ett företagande som utgick från ingenjörskunnande och innovationer där chefen hade rollen som konstnadsadministratör.

Men det fungerade dåligt i de nya konkurrensutsatta service- och tjänstebolagen vars framgångar byggde på ett gediget kundunderlag. Vem i en organisation vet vad kunderna vill ha? Jo, medarbetarna som träffar kunderna i sitt dagliga arbete.

Jan Carlzons metoder gick helt på tvärs med ledarskapets svarta pedagogik och idén om den hierarkiska organisationen där den auktoritäre chefen vet bäst och tar alla beslut. Han jobbade istället för att medarbetarna själva skulle vilja och våga ta ansvar. Idag kallar vi det empowerment.

Jan Carlzons predikade transparens. Medarbetarna skulle känna till verksamhetens mål, strategier och ekonomiska status. I intervjuer har han berättat hur han tillbringande stora delar av sin arbetstid med att åka runt i verksamheten och kommunicera.

I någon mån representerar Riv pyramiderna det skandinaviska eller kanske till och med det svenska ledarskapet. Det som tyskar, amerikaner och japaner länge hade svårt att förstå vitsen med, men som nu sprider sig runt om i världen. Faktum är att boken har kommit att bli en internationell ledarskapsklassiker som översatts till 22 språk. Den har använts som kurslitteratur på Harvard Business School och kommer i ständiga återutgivningar.

Aida Alvinius berättar om de studier som den nederländska socialpsykologen Geert Hofstede gjorde av de kulturella värderingar som rådde i olika länder vid tiden för bokens utgivning.

”Sverige placerade sig som en feministiskt orienterad välfärdsstat med relativt platta organisationer där man inte hade särskilt stor respekt för auktoriteter. I andra länder såg det annorlunda ut, där kanske det inte ens gick att ha en bättre bil än chefen eftersom det stred mot den hierarkiska ordningen.”

Aida Alvinius forskning visar att chefers oförmåga att fatta beslut skadar tilliten och att det många gånger är bättre att fatta ett dåligt beslut än inget beslut alls.

”Jan Carlzon säger själv att när man sover så gör man inga misstag, underförstått att du måste våga fatta beslut även om det innebär en risk att det blir fel. Jag har sett att många chefer idag är räddare för att fatta beslut än man var exempelvis 1985 på grund av risken att bli uthängd i sociala medier. Idag blir misstag så synliga och chefer blir hotade. Det är väldigt olyckligt.”

I Jan Carlzons tappning var chefens roll att skapa bästa möjliga förutsättningar för medarbetarna att göra ett bra jobb.  Hen skulle arbeta för att bygga en gemensam lägesbild och verktygen var kommunikation och tillit.

”Den information som spreds mellan olika nivåer i organisationen skulle vara korrekt och organisationsstrukturen så öppen att medarbetarna vågade fatta beslut även om de ibland kunde strida mot interna policys.”

Aida Alvinius menar att vi generellt tenderar att lägga för stor vikt vid chefens agerande, när nyckeln till framgång också ligger i organisationsstrukturen. Hennes forskning om ledarskap i kris visar att det som många gånger räddar organisationer från att gå under är individernas – både chefers och medarbetares – förmåga till smidighet och anpassning utifrån rådande läge. Det är ett budskap hon också ser i Riv pyramiderna.

”I praktiken går det nog inte att riva pyramiderna, de finns fortfarande kvar. Men det viktiga är förhållningssättet till pyramiderna som Jan Carlzon formulerade. Boken saknar ett hållbarhetsperspektiv, men utöver det finns det mycket som fortfarande håller. När han pratar om boken idag lyckas Jan Carlzon dessutom formulera råden så att de fungerar i samtiden.

Vad säger då Jan Carlzon själv? Chef kontaktade legendaren och frågade.

Om du skrivit Riv pyramiderna idag, hade den sett annorlunda ut?
”Egentligen inte. De arbetssätt jag beskriver i boken har blivit vanligare idag och många använder sig fortfarande av dem. Det jag inte fick med då kommer i min nya bok Se människan.”

Finns pyramiderna kvar?
”Dagens digitala verklighet är extremt kundanpassad och det är i många fall bra. Spotify vet bättre vad jag gillar för musik än jag själv. Men jag som kund har jag också blivit en produkt som företagen säljer till andra kunder. Det är något som jag ogillar.”

Vilka utmaningar har dagens chefer?
”Förmågan att lyssna, att verkligen se och förstå de människor du verkar med kommer inte fram genom ett organisationsschema, utan genom närvaro och samverkan. Ta till dig den informationen du får inifrån och använd den när du tar beslut om övergripande mål och strategier.”