Kommunen som rekryterar med en robot

”Hallå där!”, hälsar Tengai och ler.

Ett bra tecken – rekryteraren med de ovanligt regelbundna ansiktsdragen verkar vara på gott humör.

”Kan du berätta om en situation från en tidigare arbetsplats där du ensam löste ett problem, och varför det var ett problem?”, fortsätter Tengai och nickar till synes intresserat medan jag famlar efter ett svar. De sympatiska dragen och den behagliga rösten till trots, är Tengai inte riktigt mänsklig – faktum är att Tengai är en maskin, en rekryteringsrobot, ett konstgjort talande människohuvud i naturlig storlek som kan blinka, röra på läpparna och ställa följdfrågor.

För första gången i världen testas nu roboten Tengai i en verklig anställningsprocess. Det är Upplands-Bro kommun som efter att ha arbetat med fördomsfri rekrytering under många år går i bräschen och tar hjälp av Tengai för att komma ännu en bit på vägen. Genom robotens så kallade blindintervjuer ska rekryteringen bli än mer likvärdig och neutral.

”Den stora fördelen är att Tengai inte på något sätt registrerar ovidkommande faktorer som kön, utseende, ålder och härkomst – faktorer som annars skulle kunna påverka utgången av en intervju – utan enbart förhåller sig till kandidaternas kompetens”, säger Havva Ilhan som är biträdande personalchef i Upplands-Bro kommun.

Hur trevligt är det att bli intervjuad av en maskin?

”Många är förstås lite fundersamma i början, men våra försök med nära 200 personer visar att de flesta snabbt glömmer bort att de pratar med en robot”, säger Charlotte Ulvros, marknads- och digitalchef på företaget TNG som utvecklat Tengai.

Hon fortsätter:

”Många känner sig också ovanligt ärliga i interaktionen med Tengai. Roboten lyssnar och gräver vidare, utan att värdera svaren eller uttrycka några förväntningar genom omedvetet kroppsspråk och liknande.”

För att ytterligare förstärka likabehandlingen är Tengai programmerad att avstå från frågor av privat karaktär, allt för att förhindra ”fikarumsrekryteringar”. Tengais totala likgiltighet inför såväl familjeförhållanden som golf, maratonlöpning, medeltidslajvande och varje annan fritidssyssla ska garantera att ingen får jobbet på grund av gemensamma intressen eller livsförhållanden.

När robotintervjuerna är färdiga levereras transkriberade utskrifter av robotsamtalen till Havva Ilhan och hennes kolleger att jobba vidare med. Protokollen, som bearbetas av så kallad mångfaldsmjukvara, innehåller en värdering av de kompetenser som jobbkandidaterna lyft fram i mötet med roboten, men fortsatt inget om kön, ålder och liknande.

”Roboten gör ett första urval, därefter går vi människor vidare med referenstagning och intervjuer ansikte mot ansikte. Nej, robotar kan nog inte helt ersätta mänskliga rekryterare. Men med teknikens hjälp kan vi bli ännu mer fördomsfria och bättre på att hitta nya förhållningssätt till de utmaningar kring kompetensförsörjningen som många branscher står inför”, säger Havva Ilhan och tillägger att robotintervjuerna även är av symbolisk betydelse: Förhoppningsvis får nu fler upp ögonen för det allvar med vilket Upplands-Bro jobbar med fördomsfria rekryteringar.

Finns risk att roboten själv utvecklar fördomar?

”Nej, eftersom vi inte lägger in några demografiska data om exempelvis kön i systemet, vilket annars skulle kunna skapa fördomsfulla algoritmer. Vi har också ett diversifierat team som jobbar med kodningen och utvecklingen av roboten”, säger Charlotte Ulvros.

I ett första skede är det i rekryteringen av en ny digitaliseringssamordnare som Upplands-Bro kommun tar hjälp av Tengai. Om pionjärförsöket faller väl ut, är det troligt att kommunen tar robothjälp även i fortsatta rekryteringar.

”Nästa år rullar vi ut Tengai internationellt. Intresset är enormt. Fördomsfria rekryteringar är en jättefråga i hela världen”, säger TNG:s Charlotte Ulvros.