Inför Fuck up-Fridays – och punktera ”nollfelskulturen”

Snart fredag …

Chefen, är du redo att leda en Fuck up-Friday?

Kanske överskattade du din ledarskapsförmåga i veckan? Sovit för lite och lovat för mycket?

Fuck up-Fridays är ett sätt att visa att det är okej att göra fel på jobbet och att det är bra att prata om det, istället för att stoppa huvudet i sanden.

Begreppet syftar till att misslyckanden behöver föras fram i ljuset, i grupp, för att vi ska kunna lära oss något av felen.

Bäst är om högsta chefen tar initiativ till att berätta hur hen har klantat sig, för att på så sätt punktera den så kallade ”nollfelskulturen”.

Det menar Leif Denti, ledarskapsforskare och doktor i psykologi vid Göteborgs universitet, som förespråkat Fuck up-Fridays i flera år, nu senast i en artikel i Dagens Samhälle.

Vid en digital sökning kan man hitta verksamheter som genomför Fuck up-Fridays – precis som det låter – varje fredag.

Men det kan lika gärna ske en gång i månaden eller, enligt Leif Denti, en gång per år.

Varför är Fuck up-Fridays en bra idé?
”Det avdramatiserar misstag och gör oss mänskliga genom att vi inser: ’Jag är inte ensam’. Dessutom är misstag en av de bästa källorna till insikter och lärdomar”, säger Leif Denti till Chef.

Hur går det till, rent praktiskt?
”Man samlas en gång per år. Några personer gör en dragning om ett tidigare projekt eller liknande som inte gick som man hade tänkt sig. Man berättar vad som hände och vad man lärde sig.”

Du har tidigare sagt att det är bra om chefen är den som börjar berätta om sina misstag. Varför är det så?
”Ja, om chefen börjar sätter det tonen för samtalet och vi undanröjer redan från början frågan kring vad chefen ska tycka. Ledarskap är att visa hur man vill att andra ska vara, genom det egna förhållningssättet”

På vilken nivå ska man lägga berättandet? Ska allt fram på bordet?
”Det kommer bli rätt nivå automatiskt eftersom grupper tenderar att själva reglera sin bekvämlighetsnivå. I grupper med hög psykologisk trygghet kommer det att bli ett naknare samtal, och vice versa.”