Anna Kinberg Batra – en vass, varm och rolig chef

Måndagen den 15 september 2014 vaknade Moderaterna med en baksmälla av sällan skådat slag. Kvällen innan hade åtta år vid regeringsmakten tagit slut. Och Fredrik Reinfeldt, den mest populära och framgångsrika moderatledaren i partiets historia, hade meddelat sin avgång innan Socialdemokraterna ens hade hunnit korka upp champagnen.

Moderaterna behövde inte en huvudvärkstablett, snarare en total makeover.

Utan att tveka drog Anna Kinberg Batra, som då fortfarande var gruppledare för Moderaternas riksdagsgrupp, på sig blåstället och började renovera.

Anna Kinberg Batra gick med i Moderata Ungdomsförbundet, MUF, som trettonåring. Hon är utbildad på Handelshögskolan och har då och då jobbat utanför politiken – hon har bland annat drivit kommunikationsbyrå, varit ledarskribent och varit informationschef på Stockholms Handelskammare – men har hela tiden varit politiken trogen.

Hon har varit politisk sekreterare för Moderaterna i Europaparlamentet och sakkunnig åt Carl Bildt under hans tid som statsminister. Sedan 2006 sitter hon i riksdagen på heltid. Vid riksdagsvalet 2010 utsågs hon av Fredrik Reinfeldt till gruppledare.

Hon har med andra ord haft gott om tid att lära sig det politiska spelet.

Många personer, vänner såväl som kritiker, pratar om hur skickligt Anna Kinberg Batra navigerar på denna spelplan.

”Det finns en tydlig struktur i Moderaterna. Det är ett väldigt auktoritärt parti. Och struktur har alltid varit Anna Kinberg Batras styrka. Hon har alltid vetat vem hon ska gå jämte för att synas”, säger en debattör med god insyn i Moderaterna.

”Hon kan det politiska hantverket, vilket ibland är underskattat”, säger en högt uppsatt moderatpolitiker.

Således var det väldigt få som blev överraskade av att det blev Anna Kinberg Batra som plockade upp Fredrik Reinfeldts bryskt kastade kungakrona där i september 2014.

”Hon var politiskt orädd när hon var yngre, det sitter i än. Hon fattar hellre beslut än går och funderar”, säger en av dem.

Början var trevande. Den osäkerhet som Anna Kinberg Batra visade i mediala sammanhang återspeglade den interna känslan i partiet.

”Det var som att Anna saknade en plattform att stå på, vi visste inte vart vi var på väg”, säger en moderat kommunpolitiker.

En anledning till att hon tog frustration med sig in i sitt ledarskap heter Decemberöverenskommelsen, den uppgörelse mellan alla riksdagspartier utom Sverigedemokraterna, som syftade till att skapa ordning i det ansträngda parlamentariska läget.

Den var tänkt att gälla i åtta år, men föll efter nio månader.

”Anna var tvungen att försvara Decemberöverenskommelsen, fastän det var Fredrik som stod bakom den, hon kom i kläm”, säger en före detta styrelseledamot.

”Hon fick hård kritik för DÖ runt om i landet. Den skrämde inte henne, men hon fick gå hem och fundera över ’vad tycker jag?’. Man måste bottna i sig själv. Det var tuffa smällar hon fick men hon har använt dem för att hitta sig själv och hur hon vill leda”, säger en medarbetare.

Nu har det lossnat, många partiföreträdare känner sig mer positiva, känner mer tillförsikt, att partiet är på rätt väg. Och att dess ledare står lite stadigare.

Det återspeglas även i opinionssiffrorna. Moderaterna har lyckats med att bryta SD:s tillväxt och få opinionssiffrorna att vända uppåt. Samtidigt finns det de som påpekar att det går bra för Moderaterna tack vare att det går dåligt för andra partier.

Att plocka väljare från Sverigedemokraterna har inte varit så svårt. ”Det krävdes bara att någon beskrev situationen med flyktingarna som delvis problematiskt”, som någon uttrycker det.

”Men jag tycker att hennes ledarskap är tydligt i dag, mycket tydligare än för ett halvår sedan”, säger en hög medarbetare.

Ledningen är inte bara mer tillåtande för idéutveckling – utan även för utspel.

”Anna är mer lyssnande till olika uppfattningar och inspel, mer mån om att få människor med sig. Fredrik skulle utmana mer, han ville gärna säga att ’någon har fel’. Det var svårt att tränga fram, att få honom att kvittera kritiken”, säger en högt uppsatt politiker inom Moderaterna.

Samtidigt som Reinfeldt var populär var det ingen hemlighet att han mot slutet av sin period som statsminister var trött och led av en idétorka, som delvis hade sin orsak i de ständiga kompromisser som samarbetet med de övriga allianspartierna – Centern, Kristdemokraterna och Liberalerna (tidigare Folkpartiet) – innebar.

”Nu har vi ett pågående idéutvecklingsarbete, där vi får vara mer moderater än regeringens största parti”, säger en annan.

Att Anna Kinberg Batra lyssnar ska inte tolkas som att hon inte kan fatta beslut.

”Anna är mer inriktad på dialog, att få människor med sig, beredd att lyssna till uppfattningar. Men någon gång måste man sätta ner foten, det innebär att en del kommer att känna sig besvikna. Det tycker jag att hon har gjort, inte minst i migrationsfrågan. Hon har en bra balans mellan att lyssna och att peka med hela handen”, säger en person med insyn i hennes beslutsfattande.

Dessa färdigheter finslipades under hennes period som ledare för Moderaternas 107 ledamöter stora riksdagsgrupp efter valet 2010. Att ena en så stor grupp människor är ingen lätt uppgift.

”När tuffa beslut skulle tas var hon noga med att lyssna av, men sedan fatta beslut. Hon kunde sakligt motivera sin hållning, vilket många respekterade. Man fann sig i det”, säger en riksdagsledamot.

Under sitt första år som partiledare har Anna Kinberg Batra ägnat mycket tid åt att resa runt i landet och lära känna medarbetare och medlemmar. Kanske också för att slipa bort sitt ökända Stockholmsfokus.

Hon upplevs som hörsam och genuin, är bra på att komma ihåg namn och månar om att hinna träffa många människor.

”Anna är med och pratar och stämmer av, hur läget är runt om i Sverige. Det uppskattar jag i hennes ledarskap. Hon går runt och hälsar på alla när vi har förbundsråd, hon tar sig tid för alla ombudsmän. Jag kan inte komma ihåg att Fredrik gick runt och tog alla i hand, men hon gör det”, säger en tjänsteman på lokal nivå inom Moderaterna.

Hon har också ägnat sig åt att bygga upp sin stab. Kritiker till staben menar att den är för junior, att den bara består av ja-sägare och varnar för att den inte ska utmana partiledaren tillräckligt. Andra tycker att hon har rätt stab vid rätt tidpunkt. Unga, smarta människor som är beredda att jobba hårt.

”Just nu har hon den uppsättning av kompetenser och bakgrunder som hon behöver för att ha stabilitet och samtidigt bedriva oppositionspolitik i riksdagen. När hon går in i valåret kommer hon att behöva fler kompetenser, men just nu sparar man inför valåret”, säger en före detta chef inom Moderaterna.

Inifrån staben låter det annorlunda.

”Jag tycker att vi har breda diskussioner. Men har man väl landat så är det det som gäller. Det finns utrymme för att utmana henne både intellektuellt och politiskt. Hon räds inte sådana diskussioner. Hon kan till och med mana fram dem”, säger en nära medarbetare.

För många är Anna Kinberg Batra stockholmaren personifierad (ingen har missat att hon i en tv-intervju 1998 skapade rubriker genom att säga att ”Stockholmare är smartare än lantisar”, vilket har förföljt henne sedan dess), med en stil som kan upplevas som lite stram och elegant.

Kanske är det inte alla av dem som har sett henne i mediala sammanhang som skulle tro att hon besitter en rapp, ofta på gränsen till fräck humor.

”Hon är förbaskat rolig. Offentligt kan hon ha nästan en Angela Merkel-framtoning. Privat har hon en fruktansvärd humor och ett smittande skratt. Hon är partyaktig, älskar schlager. Är det en fest i riksdagsgruppen är hon kvar längst och dansar mest”, säger en riksdagsledamot.

”Vi skrattar mycket på jobbet. Det behövs för att väga upp, det är viktiga och allvarliga frågor vi arbetar med”, säger en nära medarbetare.

Men det betyder inte att hon skämtar bort sitt ansvar.

”Hon kan skratta och ha roligt och hon kan ställa höga krav – det finns ingen konflikt i det”, säger en medarbetare.

Och det finns ganska många stunder då Anna Kinberg Batra inte skrattar. Hon har en hög arbetskapacitet, ägnar mycket tid åt att läsa in sig på olika frågor. Hon älskar detaljerna och har en god analytisk förmåga, vilket kan vara en förrädisk kombination för den som vill vara delegerande.

”Hon är nästan detaljfascist, på gott och ont. Hon är långt ner i detaljerna”, säger en riksdagsledamot som länge funnits i Anna Kinberg Batras närhet.

Hon delegerar gärna ansvar, men ställer höga krav på resultat. Det vet hennes nuvarande medarbetare och det vet de som jobbade med henne på hennes kommunikationsbyrå Klar Kommunikation eller såg henne som informationschef på Stockholms Handelskammare under 00-talet.

”Hon ger förtroende fullständigt. Men får du ett förtroende gäller det att leverera. Det finns inget tålamod”, säger en medarbetare från den tiden.

”Anna Kinberg Batra har hög tillit till sina medarbetare, men hon är ju partiledare. När hon säger något offentligt så måste det vara helt rätt”, säger någon till hennes försvar.

Hon har inte alltid varit bra på att delegera.

”Ibland irriterade jag mig på det, hon hade en förkärlek för att lägga sig i vad andra ägnade sig åt. Det är för att hon har ett enormt kontrollbehov. När man leder ett så stort parti, det går inte, man går sönder till slut”, säger en tidigare högt uppsatt politiker som hade tät kontakt med Anna Kinberg Batra i hennes roll som gruppledare.

Hon återkopplar gärna till sina medarbetare och talespersoner, berättar vad som var bra och vad som skulle kunna göras annorlunda.

”Om man har gjort ett framträdande händer det ofta att hon hör av sig och säger vad hon tycker. Hon ger tips, ’ha den här ingången’”, säger en av Moderaternas många talespersoner.

Hon sägs ofta avsluta sina mejl med ”ha en trevlig kväll”, vilket medarbetarna ser som en uppmaning att hålla ihop sitt eget liv vid sidan om.

”Det gäller att hitta en balans. Bara att hon ställer frågan ’hur är det?’ är ett bra tecken”, säger en medarbetare.

”Jag är fascinerad över hur hon trots högt tempo och hårt arbetsklimat ändå ser och bryr sig om människor. Hon har koll på när folk fyller år och om det är någon som är sjuk. Hon är genuint intresserad, pratar med dem som behöver ha stöd”, säger en annan.

I den externa kommunikationen har hon blivit bättre men har en bit kvar, menar en del.

”Hon svarar på frågorna men riskerar inget, hon visar inget av sig själv. Men förmodligen måste hon bli ännu starkare, inte minst sett till förtroendesiffror och liknande, innan hon kan öppna upp sig. Men det kommer hon att göra 2017–2018”, säger en tidigare hög medarbetare på stabsnivå inom Moderaterna.

Moderaternas ändrade hållning i flyktingfrågan kan ses som ett tecken på att Anna Kinberg Batra har börjat bli varm i kläderna, att hon vågar ta ut svängarna lite mer, ta sig in på motståndarens planhalva, men också utsätta sig för mer extern kritik.

I den interna kommunikationen har hon alltid varit säkrare.

”Det är aldrig någon tveksamhet över vad man har kommit överens om när man har suttit i ett möte med Anna Kinberg Batra”, säger en riksdagsledamot.

Den som läxas upp av Anna Kinberg Batra sitter lite extra rak i ryggen. I de konflikter som hon stöter på uppträder hon samlat och korrekt. Hon är rak och tydlig och samlar in synpunkterna, tar reda på vad de inblandade vill och berättar hur det uppfattas.

Hon har en ton som är vass och varm på samma gång.

Det är lätt att föreställa sig hur den i sammanhanget unga gruppledaren fick sura gammelmoderater att nicka instämmande när hon talade om hur saker och ting låg till.

Ungefär som vid partikongressen i höstas, då Anna Kinberg Batra noterade att många satt och stirrade ner på sina skärmar i stället för att titta på scenen. Hon hälsade deltagarna med orden ”jag har stängt av min Iphone för att vara med er”.

Vänligt, men bestämt.

Det rasslade till i raderna och åtskilliga telefoner stängdes av och plockades undan.

Så får Anna Kinberg Batra alla blickar att riktas mot sig.

Ett politiskt parti, i alla fall det här, är ju extremt mål- och idéstyrt och det är den viktigaste motivationsfaktorn. Vi betalar inte de högsta lönerna och många arbetar ju politiskt helt ideellt.

Men känslan av att tillsammans nå ett mål som vi tror på och som gör nytta för fler är svårslagen och hoppas jag få uppleva igen, då som högst ansvarig.

Vägen dit går, åtminstone organisatoriskt, genom att se till att människor och idéer kan växa. I ett klimat där vi tar uppgiften på allvar, men också skrattar varje dag på jobbet.

Jag trivs bra med kombinationen ’varm och vass’, som ni använder, eftersom politiskt ledarskap handlar främst om människor men även om att få fram och kunna genomföra skarpa beslut.”

Anna Kinberg Batra,

partiledare Moderaterna