friskvard-3

Forskare: Satsa på friskvård – 1,50 tillbaka på varje satsad krona

Brist på tid och pengar är det främsta hindret för friskvårds­satsningar på jobbet, svarar Sveriges chefer i Chefs undersökning. Samtidigt visar forskning att varje satsad friskvårdskrona ger minst 1,50 tillbaka. Men hur gör man då?

Chefer älskar friskvård. Nästan alla, åtminstone. Chefs undersökning visar att 89 procent av 678 deltagande svenska chefer ägnar tid, pengar och kraft åt att försöka förbättra medarbetarnas hälsa.

Var tredje chef satsar årligen mer än 3 000 kronor per medarbetare på friskvårdsåtgärder som gymkort, fruktkorgar på jobbet, gemensamt deltagande i motionslopp och mycket mer.

Över hälften av cheferna känner ett stort personligt ansvar för medarbetarnas hälsa, vilket inte enbart har med hjärtegod givmildhet att göra. En medvetenhet om friskvårdens betydelse som smart och effektiv väg till ökad lönsamhet framskymtar i undersökningen.

Två tredjedelar av cheferna svarar att de mäter nyttan av satsningarna. Två femtedelar anser också att insatserna ger resultat.

Samtidigt menar en tredjedel av cheferna att friskvård bara är lågt prioriterat i den egna verksamheten, eller inte alls. Brist på tid och pengar utgör det största hindret för seriösa hälsosatsningar. En femtedel av cheferna tycker att ansvaret för friskvård är individens eget.

Lydia Kwak, docent på institutet för miljömedicin vid Karolinska Institutet, ser i sin egen forskning att svenska chefer har en hel del kvar att lära och jobba med:

”Det är långtifrån alltid som arbetsgivarna ser kopplingen mellan levnadsvanor och medarbetarnas prestationer på jobbet. Nyttan av hälsofrämjande insatser är större än vad många tror, och går att räkna hem i kronor och ören om de genomförs på rätt sätt”, säger hon.

traningmimer

Läs också: Här får de anställda mer ledigt – om de tränar: ”Gav resultat direkt”

För att hjälpa arbetsgivare och företagshälsor att räkna på hälsosatsningar har Lydia Kwak och hennes forskarlag tagit fram ett analysverktyg som baserar sig på de senaste rönen i frågan.

I sin sammanställning radar forskarna upp detaljerade data som att rökande kvinnor har 6,9 fler sjukdagar per år jämfört med dem som inte röker, och att rökande sänker prestationsnivån på jobbet med 1,9 till 4 procent. Uppgifter som i sig kan fungera som väckarklocka och tunga argument för handling.

Ur materialet går också att utläsa exakt vilken avkastning en lyckad hälsosatsning kan ge: mellan 0,50 och 2,73 gånger insatsen, alltså minst 1,50 per varje investerad friskvårdskrona.

I sin forskning ser Lydia Kwak hur arbetsgivarna i hög grad lägger sina hälsovårdspengar på att mäta hur medarbetarna mår, och hur det därefter ofta rinner ut i sanden eller går snett.

”Ja, hälsokartläggningar är en av de vanligaste tjänsterna som köps in av företagshälsovården och tyvärr brister det ofta i nästa steg, det vill säga i konkreta insatser och stöd för att åstadkomma förbättringar. Och utan uppföljning får de här kartläggningarna väldigt liten effekt. Det är i princip bortkastade pengar”, säger Lydia Kwak.

trender-6

Läs också: Årets 10 hetaste träningstrender – för chefer

Hur bör chefer göra i stället?

”Viktigt är att vidga perspektivet, och inte enbart fokusera på individen. Vill man att medarbetarna ska motionera mer, bör man se till att det finns en organisationskultur och en fysisk arbetsmiljö som inbjuder till det. Det kan handla om allt från uppmuntran till lunchpromenader och gående möten, till duschmöjligheter efter lunchträningen och cykelförråd för dem som väljer att sluta åka bil till jobbet.”

Lydia Kwak framhåller vikten av balans; hets kring extrema idrottsutmaningar kan snarast verka avskräckande bland arbetsplatsens minst vältrimmade medarbetare.

”Jag brukar säga att bästa livsstilsförändringarna är de som blir av. Man behöver inte springa maraton. Små förändringar kan räcka långt, som att stå vid borden och ta trapporna i stället för hiss.”

Hur privat kan då en chef bli i sitt friskvårdsarbete? En medarbetares urdåliga matvanor, hur angriper man det?

”Ja, det där kan ju bli väldigt känsligt, att chefen lägger sig i hur enskilda individer äter tror jag inte blir uppskattat av någon. Jag tycker fortfarande att man bör lyfta det till en högre nivå. Försöka skapa en kultur där man framhåller vikten av att hela gruppen tar hand om sin hälsa, sover tillräckligt och kommer till jobbet med en ordentlig frukost i magen, för att ha tillräckligt med energi för att sköta dagens uppgifter och prestera väl. Så att man inte svimmar under presentationen efter att bara ha hällt i sig en Red Bull”, säger Lydia Kwak.

Vanligaste orsaken till ohälsa bland medarbetarna är familjerelaterade problem, enligt Chefs undersökning. Också det ett känsligt kapitel – tänk skilsmässor, allvarliga sjukdomar och dödsfall bland nära och kära – där gränsen mellan arbetsliv och det intimt privata många gånger blir suddig.

”Som chef behöver man inte sätta sig in i alla detaljer. Samtidigt är det viktigt att inbjuda till dialog när det krisar för en medarbetare, för att försöka förstå vad det handlar om och inte minst avlasta medarbetarens närmaste kolleger. Samt eventuellt erbjuda samtal hos företagshälsan om det visar sig att situationen i hög grad går ut över arbetet”, säger Maria Steneskog Nyman som är beteendevetenskaplig rådgivare vid Previa.

Viktigt är att redan från början göra klart att stödåtgärder som flexiblare arbetstider och extra möjlighet till hemifrån-arbete vid familjekriser bara är tillfälliga.

”Om problemen håller i sig kan det annars bli svårt för chefen att få situationen att successivt återgå till det normala”, säger Maria Steneskog Nyman.

fredrikk
reporter
Gör reportage, undersökningar och personporträtt om chefer och livet som chef. Ansvarig för Chefs karriärmaterial.

Relaterade artiklar

halsning
Arbetsmiljö

Ljudet av en annan kollega – ljuv musik på hemmakontoret

Reklambyrån Familjen lät videosamtalen vara igång efter mötestidens slut, för att medarbetarna skulle kunna höra ljudet av varandra. Nu har de tagit fram en specialsajt som låter dig återuppleva det underbara ljudet av kontor – hemma.
al_ledarstil_stor
Annonssamarbete Chef + Atrium Ljungberg

Kontoret – en viktig nyckel i ditt ledarskap

Allt fler satsar på sitt kontor – trots digitalisering och ökat distansarbete. Anledningen? Nya möjligheter för kontoret som ledarskapsverktyg och må-bra-faktor.
cb-content-focus
Arbetsmiljö

Chefer som kan fokusera är framtidens vinnare

Känner du att livet innehåller för många distraktioner? Forskning visar tydligt att förmågan till fokuserad uppmärksamhet är en stor konkurrensfördel både på jobbet och i livet i stort. Samtidigt har vår förmåga att fokusera aldrig varit så utsatt för prövningar som nu. 
4 av 10: ”Chefen inte tillräckligt engagerad i hälsan på arbetsplatsen
Arbetsmiljö

4 av 10: ”Chefen inte tillräckligt engagerad i hälsan”

Trots att både fysiskt och psykiskt välmående på jobbet stått i fokus under senare år är många fortfarande missnöjda med hur frågan värderas på arbetsplatsen. Det framgår av en ny undersökning.

depp
Arbetsmiljö

Det avgör om chefen arbetar förebyggande mot psykisk ohälsa

Arbetsmiljölagen är glasklar: Förebyggande arbete mot psykisk ohälsa är en del av chefens ansvar. Så vad krävs för att chefen ska kunna ta det ansvaret?
positivledare
Arbetsmiljö

Byt strategi – och bli en mer positiv ledare

Sluta drömma om en problemfri arbetsplats. Lägg inte all energi på att försöka motivera dina medarbetare. Här får du tre tips på hur du ska tänka för att bli en mer positiv ledare.
Ibland är det systemen, inte ledarskapet, som orsakar frustration på jobbet.
Annonssamarbete Chef + Sopra Steria

IT-system dold orsak till ledarskapsproblem

Dålig effektivitet och irritation i ditt team beror inte alltid på brister i ledarskapet. Leta efter lösningar på rätt ställe. ”Det är alldeles för vanligt med IT-system som stoppar oss, snarare än stöttar”, säger Christer Söderholm på Sopra Steria.
stress-2-2
Arbetsmiljö

Undersökning: Stresshantering på jobbet får underkänt

Fler än var tionde svensk har varit sjukskriven för stress under de senaste tre åren, enligt en ny undersökning.