Chef förklarar: Arbetsmiljöverkets nya föreskrifter på 3 minuter

Vad gäller saken?
31 mars börjar Arbetsmiljöverkets nya föreskrifter om organisatorisk och social arbetsmiljö att gälla. De nya reglerna har fått stor uppmärksamhet då de skärper kraven för det förebyggande arbetsmiljöarbete som arbetsgivare är skyldiga att bedriva.

Arbetsmiljöverket skriver själva att de nya föreskrifterna ”konkretiserar” arbetsmiljölagen. Om reglerna inte följs kan Arbetsmiljöverket utdöma vitesförläggande.

Varför just nu?
Chef har vid ett flertal tillfällen rapporterat om de stigande sjukskrivningstalen för stressrelaterade sjukdomar (besök gärna vår specialsajt). Den officiella arbetsskadestatistiken visar att antalet anmälda stressrelaterade arbetssjukdomar har ökat med 70 procent sedan 2010. Arbetsmiljöverkets egna undersökningar bekräftar den bilden.

Vilka är de nya reglerna?
Föreskrifterna delar upp arbetsgivarens ansvar i fem områden:

1. Kunskapskrav. Arbetsgivaren ska se till att chefer och arbetsledare har kunskaper om hur man förebygger och hanterar ohälsosam arbetsbelastning och kränkande särbehandling, till exempel genom utbildning.

2. Mål. Arbetsgivaren ska ha mål för den organisatoriska och sociala arbetsmiljön. Målen ska ”syfta till att främja hälsa och öka organisationens förmåga att motverka ohälsa.”

Finns minst 10 arbetstagare i verksamheten ska målen dokumenteras skriftligt.

3. Arbetsbelastning. Arbetsmiljöverket skriver: ”Arbetsgivaren ska se till att de arbetsuppgifter och befogenheter som tilldelas arbetstagarna inte ger upphov till ohälsosam arbetsbelastning”. Arbetsgivaren ska anpassa resurserna till de krav som ställs i arbetet.

I praktiken kan det innebära att minska arbetsmängden, öka bemanningen eller ge möjlighet till återhämtning. Arbetsgivaren ansvarar också för att det förs en dialog mellan arbetsgivare och anställda, för att förhindra ohälsa.

Arbetsgivaren ska också se till att arbetstagarna känner till vilka arbetsuppgifter de ska utföra, vilket resultat som förväntas av dem och vem de ska vända sig till för stöd och hjälp under arbetets gång. Arbetsgivaren ansvarar också för att vidta åtgärder, som utbildningsinsatser och rutiner, för att motverka ohälsa vid ”starkt psykiskt påfrestande” arbetssituationer.

4. Arbetstid. Arbetsmiljöverket skriver: ”Arbetsgivaren ska vidta de åtgärder som behövs för att motverka att arbetstidens förläggning leder till ohälsa hos arbetstagarna.” Detta gäller exempelvis vid skiftarbete, men också förväntningar på att vara ständigt nåbar. Fokus för arbetsgivaren ska ligga på möjligheterna till återhämtning.

Observera att arbetstidslagen, som anger gränser för hur många timmar en arbetstagare får arbeta, är en annan lag än arbetsmiljölagen. De nya arbetsmiljöföreskrifterna tydliggör att arbetstiden ska undersökas och riskbedömas utifrån ett hälsoperspektiv.

5. Kränkande särbehandling. Arbetsgivaren ska vara tydlig med att kränkande särbehandling inte accepteras, till exempel i en policy, och ta fram rutiner. Rutinerna ska klargöra a) vem som tar emot information om att kränkande särbehandling förekommer, b) vad som händer med informationen och c) hur och var den utsatta kan få hjälp.

Omfattas alla arbetsgivare av de nya föreskrifterna?
I princip, ja. Föreskrifterna gäller alla verksamheter där arbetstagare utför arbete för arbetsgivares räkning. Arbetsgivaren ansvarar för att föreskrifterna och arbetsmiljölagen följs.

Arbetsmiljöverket konstaterar att införandet av de nya reglerna kommer medföra ”något högre administrativa kostnader” inom många organisationer, men att dessa kostnader kommer att tjänas in på de lägre kostnader för sjukfrånvaro och rehabilitering, som ett förebyggande arbetsmiljöarbete innebär.

Vad är skillnaden mot de gamla reglerna?
De tidigare föreskrifterna saknade regleringar av arbetsbelastning, arbetstider och främjande av hälsa.