”Vi behöver inget kontrollsystem”

DET ÄR TISDAG förmiddag på det kommunala bostadsbolaget Väsbyhem i Upplands Väsby norr om Stockholm. En grupp medarbetare har samlats i soffgruppen nära entrén. Stämningen är glad och avslappnad. Det märks att de tycker om att umgås med varandra.

Precis som majoriteten av arbetsplatser i Chefs undersökning är medarbetarna på plats minst tre dagar i veckan, men enligt hr-chefen Therese Eriksson väljer många att vara på kontoret mer än så.

Det är heller inte alla av de cirka 90 medarbetarna som kan ta del av möjligheten att jobba på distans. Kvartersvärdarna, till exempel, behövs ute i bostadsområdena måndag till fredag. Fredag är för övrigt halvdag och mötesfri så långt det går.  

”På torsdagar arbetar vi till klockan 19 för att kunna träffa våra hyresgäster. I gengäld jobbar vi bara till klockan 12.30 på fredagar”, berättar Therese Eriksson.  

Riktlinjerna för kontorsnärvaro infördes direkt efter pandemin och bygger på tillit och förtroende mellan arbetsgivare och medarbetare. 

”Pandemin var en tuff omställning för medarbetarna, många tyckte att det var jobbigt att inte kunna komma till kontoret. Därför har det inte varit svårt att få dem tillbaka och därför behöver vi heller inget kontrollsystem”, säger Therese Eriksson. 

I början av 2025 gick Väsbyhem över till ett aktivitetsbaserat arbetssätt. Från att medarbetarna tidigare satt i separata rum väljer de numera arbetsplats utifrån dagens uppgifter i ett öppet kontorslandskap där skrivborden är indelade i olika zoner.

På ovanvåningen finns fortfarande rum att sitta enskilt i för den som behöver ringa eller ha ett videomöte.  

”Att vi anpassat lokalerna är en effekt av att vi jobbar mer hemifrån”, säger Therese Eriksson.  

Hon berättar att övergången till det aktivitetsbaserade arbetssättet föregicks av noggranna förberedelser och att det därför fick ta tid.  

”Vi la mycket tid på förändringsledning. Det var viktigt att medarbetarna skulle vara delaktiga. Därför bildade vi en referensgrupp med en person från varje enhet. Denna referensgrupp gav viktig input till oss som ingick i den projektgrupp som ledde omställningen.” 

Referensgruppen kunde också svara på kollegernas frågor och medverkade till exempel i val av matta och planlösning. 

”De blev viktiga ambassadörer för den stora förändring som övergången till ett aktivitetsbaserat arbetssätt ändå är.”  

Enligt Therese Eriksson har den nya kontorslösningen mötts med mer nyfikenhet än skepsis. 

”Många tycker det är kul att testa något nytt. Dessutom vill man sitta nära sina kolleger och nu när alla sitter på samma våningsplan behöver man inte vara orolig för att missa det som händer. Jag upplever att vi samarbetar mer och kommunicerar bättre nu.” 

Therese Eriksson menar att folk drar folk. 

”Att medarbetarna vill vara här bygger på att deras kolleger också är det.” 

En annan åtgärd för att öka gemenskapen och arbetsglädjen är det som Therese Eriksson kallar vardagsglittret, att erbjuda medarbetarna händelser och aktiviteter. Som torsdagarna till exempel, då alla samlas och äter frukost ihop.  

”Vi har också en särskild hälsopeppgrupp med medlemmar som ser till att det händer roliga saker. Efter semestern i höstas arrangerade de till exempel en back to work-förmiddag med trekamp och foodtruck för gemensam lunch. Och folk pratar fortfarande om förra årets påskfrukost med påskhare, äggletning och diskjockey.” 

Therese Eriksson nämner också fikasamtal som en del i att bygga gemenskap.

En gång i månaden får fem personer, en från varje enhet, sätta sig på ett närbeläget konditori och prata ihop sig kring två frågor som har med företagskulturen att göra. Sedan mejlar de ledningen vad de kommit fram till. 

Den särskilda Väsbyhemsandan, som företaget kallar det, har lett till låg personalomsättning och – enligt en intern undersökning – att alla medarbetare upplever att de kan vara sig själva på jobbet.

I slutet av förra året utsågs Väsbyhem till Sveriges bästa arbetsplats 2025 i kategorin medelstora organisationer, av organisationen Great Place to Work.