Varsel i coronakrisen – så agerar du som chef

Coronaviruset slår hårt mot näringslivet. En varselvåg vars like inte skådats sedan finanskrisen 2008 sköljer över Sverige, med transportsektorn, hotell och restauranger som några av de värst drabbade.

Under de två första veckorna i mars berördes totalt 4669 svenskar av varsel om uppsägning, vilket är över tusen personer fler än under hela mars månad i fjol. De officiella siffrorna är antagligen i underkant. Hotell- och restaurangfacket rapporterar att 6000 varsel är lagda enbart inom den branschen och att fler snart är på väg.

”Vi vet att vi kan vänta in varsel på ytterligare 4 000 och enligt arbetsgivarna så är det ungefär 10 000 personer som har blivit av med sina extraanställningar, de får inga nya arbetstimmar”, säger ordföranden Malin Ackholt till Sveriges Radio.

För chefer och arbetsgivare som ställs inför den prekära uppgiften att banta personalstyrkan finns mycket att förhålla sig till, inte minst med tanke på de färska löftena om stöd till korttidsarbete som utlovats av statsmakterna (se längre ner i artikeln).

”Den situation vi nu befinner oss i är förstås oerhört svårnavigerad för chefer. Vågar man använda sig av reglerna om korttidsarbete och skicka hem personalen? Tänk om Tillväxtverket i slutändan inte beviljar något stöd? Då står man kvar med hela lönekostnaden, men har inte fått del av hela arbetskraften. I ett sådant läge kanske det trots allt varit en bättre åtgärd, rent ekonomiskt och cashflow-mässigt, att säga upp personal. I vart fall om medarbetarna har korta uppsägningstider”, säger Charlotte Forssander, advokat och arbetsrättslig expert på Advokatfirman Vinge.

Hon råder Sveriges chefer att följa informationen från myndigheterna, noga och löpande:

”Jag tror att man upplever stor frustration över att informationen än så länge är så pass knapphändig. Många praktiska detaljer kring hur stödet för korttidsarbete ska fungera är ännu inte kommunicerade. Man får försöka rusta sig med tålamod och inse att vi alla bryter ny mark här, och se till att gå in på myndigheternas hemsidor ofta. Informationen uppdateras hela tiden.”

Paradoxalt nog kan företag utan kollektivavtal ha en kortare startsträcka för att få del av Tillväxtverkets stöd, påpekar Charlotte Forssander.

”Ja, genom att man inte behöver invänta att centrala och lokala avtal kommer på plats. Å andra sidan kan det såklart vara en utmaning att i tillräcklig grad få till de individuella avtal med medarbetarna som krävs i företag som saknar kollektivavtal, samtidigt som flexibiliteten i stödet är mindre.”

Chefer bör rusta sig för åtskilliga kontakter med facket:

”Belastningen på de fackliga organisationerna lär bli enorm. Många företag med kollektivavtal saknar tyvärr lokala fackklubbar, och då måste man gå till de centrala och regionala fackliga organisationerna för att förhandla om såväl korttidsarbete som arbetsbristuppsägningar. Det återstår att se om det införs lättnader på något vis, eller hur förhandlingarna praktiskt kan organiseras och komma till stånd”, säger Charlotte Forssander.