”Svensk mentalitet bakom ålderism”

Passé redan vid 43? Det verkar så – en undersökning från Chef visar att nästan varannan chef har blivit missgynnad på grund av ålder i arbetslivet.

Tre av tio har avstått att söka ett jobb av samma skäl. Något som inte alls går ihop med statsmakternas vision om att vi ska jobba ända till 70, minst.

”Pensionsnormen i Sverige är väldigt stark”, säger pr-konsulten och ålderism-experten John Mellkvist som på torsdagen medverkade i ett seminarium om framtidens arbetsmarknad bortom ålderismen, arrangerat av Chef och Skandia.

Han lyfter fram Abba som gott exempel på ett brott mot denna pensionsnorm: Efter en paus på 39 år är gruppen plötsligt tillbaka i arbetslivet.

Även om så lång bortovaro förblir orealistisk för den vanliga mellanchefen, borde samhället åtminstone öppna för nytänk i liknande banor – pensionsåldern är trots allt bara en siffra.

”Det är många nyblivna pensionärer som efter ett tag kommer på att det här var ingen bra idé. Och sätter igång att jobba igen – de som är runt 65 är ju ofta väldigt friska och aktiva. Vi ser ju hur polisen och vården kallar in människor ur den här generationen, som dessutom är väldigt digitaliserad”, säger John Mellkvist.

Samtidigt kvarstår grundproblemet: folk som passerat 45 eller 50 finner det ofta omöjligt att hitta nytt jobb. Men är åldersfixeringen i Sverige verkligen lika extrem som det sägs? 

”Det korta svaret är ja”, säger John Mellkvist och hänvisar till den svenska mentalitet där självförverkligande, modernitet och individualism står högt i kurs, att döma av den ofta refererade undersökningen World Values Survey.

”Det är inte så konstigt att ålderismen är utbredd i länder där den typen av värden är viktiga, medan länder med mer traditionella värderingar visar högre aktning för de äldre.”

John Mellkvist menar dock att utvecklingen, inte minst den medicinska, i längden närmast oundvikligen kommer att leda till minskad ålderism.

Folk lever längre tack vare läkarkonstens landvinningar, kanske mycket längre. Något som helt kan förändra synen både på arbetslivet och livet i stort, och därmed synen på äldre människors värde.

”Vi går från sprint till maraton. Från en syn på tillvaron där allt ska gå väldigt snabbt, till en där det mer handlar om uthållighet.”