Nu lanserar vi Chef Monthly!

Pluskund

Välkommen till premiärutgåvan av Chef Monthly, en exklusiv månatlig omvärldsspaning – endast tillgänglig för dig som har Chefakademin+.

Chef Monthly
Text: Calle Fleur
Publicerad

Vad

Periodens ledarspaningar från Calle Fleur, chefredaktör på Chef.

Nytta

En snabb orientering i trender, snackisar och aktuell debatt, för dig med ont om tid för omvärldsbevakning.
Calle Fleur, chefredaktör
Calle Fleur, chefredaktör och tf vd för Chefakademin.

Chefredaktören har ordet

Under de senaste två åren har jag levererat inte mindre än 85 matiga omvärldsspaningar direkt till din inkorg. Nyhetsbrevet Chef Weekly har blivit en omtyckt söndagsritual för knappt 40 000 chefer och ledare. Nyttigt, hoppas jag, och förhoppningsvis någorlunda kul.

”Jag tar nästan alltid med mig något från Chef Weekly till min ledningsgrupp på måndagen – och låtsas att jag hittat på spaningen själv”, som en ovanligt transparent toppchef sa till mig här om dagen.

Vi startade Chef Weekly av en enda anledning: Att erbjuda balsam för själen, gjuta olja på vågorna. För vi vet ju att just omvärldsspaning är chefens ständigt dåliga samvete. Vi chefer vet att vi borde omvärldsbevaka, men få av oss har förutsättningarna att ens hinna med våra grunduppdrag. Att scanna av flödet och leverera en veckospaning kändes som det minsta jag kunde göra.

Problemet? Till och med en matig spaning i veckan kan bli för mycket. Därför valde vi att destillera destillatet – och lanserar därför Chef Monthly. En helt ny, månatlig omvärldsspaning som samlar det bästa från Chef Weekly – och ytterligare bonusspaningar för dig som bara inte kan få nog av läsning, forskning och insikter om ledarskap. Är du bara ute efter en spaning i månaden, som får dig att känna dig uppdaterad på de senaste trenderna och de hetaste förebilderna? Då har du hittat rätt.

Chef Monthly är tillgängligt exklusivt  för dig som har Chefakademin+, vårt sprillans nya abonnemang, och kommer fortsätta att utvecklas tillsammans med er användare. Skriv gärna till mig och berätta vad du vill läsa mer om!

Nu kör vi!

Varma hälsningar Calle Fleur, chefredaktör Chef

Calle Fleur, chefredaktör

Sommarens 5 viktigaste ledarskapsspaningar

  1. Rekordmånga kvinnor i företagsledningar – men långt kvar till jämställdhet. Så sammanfattar Dagens Nyheter en ny rapport från Andra AP-fonden, som sedan 2003 har publicerat ett “Kvinnoindex” som mäter andelen kvinnor i börsbolagens ledningsgrupper. Andelen kvinnor har ökat från 11,1 procent 2003 till 28,8 procent i år. I styrelser har motsvarande andel ökat från 6,1 procent 2003 till 35,5 procent 2024. Ökningstakten har dock minskat. “Det är uppenbart att från 2018 så planar det ut”, säger Eva Halvarsson, vd för AP2, till tidningen.
  2. Carl Johan von Seths skriver ett intressant historiskt retrospektiv om arbetstidsförkortning i Dagens Nyheter. En bra introduktion till ämnet om du inte hunnit sätta dig in i frågan ordentligt. “Sverige var tidigt ute med modern arbetstid och semester. Kanske för tidigt ute. När svensk industri och ekonomi stötte på svåra motgångar under 1970-talet tvingades vi invänta våra konkurrentländer. Det är vad vi har gjort nu, i 40 år” konstaterar han bland annat.
  3. Träffade en branschkollega i veckan som berättade att han funderat på att bli rektor. “Det verkar spännande”, sa han. Spännande är ordet: Nu tillsätter regeringen en utredning som ska se över skolledarnas arbetsvillkor, givet faktumet att 3 av 10 grundskolor har haft tre eller fler rektorer de senaste fem åren (!) och att alltför många väljer att lämna yrket helt. Arbetsbördan är för stor, vilket leder till avhopp och ett ökat behov av inhyrda rektorer. “I dag så ska ju en rektor ofta vara fastighetsdirektör, ekonomichef och pedagogisk ledare samtidigt”, konstaterar skolminister Lotta Edholm i en kommentar.
  4. Flera mätningar pekar på samma sak: Svenska organisationer klarar inte av att skydda sig mot it-attacker, skriver Svenska Dagbladet i en läsvärd artikel. 7 av 10 organisationer saknar det mest grundläggande arbetet och i en ny rapport från Cisco får 86 procent av företagen låga betyg för sin it-säkerhet,
  5. AI-användningen på arbetsplatser ökar exponentiellt. Trots detta (eller just därför?) visar en ny undersökning att många som använder AI på jobbet känner sig obekväma. Över en fjärdedel är rädda för att kollegorna ska tycka att de är lata – ungefär lika många oroar sig över att de ska stämplas som bedragare för sitt AI-användande. 2024 state of AI at work visar också att en tredjedel av kunskapsarbetarna är bekymrade över att AI “helt och hållet kommer att ersätta människor”. Hrm, jo, det låter onekligen oroväckande…

Debatt

Många satte säkert morgonkaffet i vrångstrupen när de läste forskaren Carl Cederströms underhållande DN-rapport från en pedagogisk specialutbildning, där han tvingats hoppa jämfota i strumplästen och mjölka låtsaskor.

DN:s Erik Helmersson kontrade med en rasande krönika om människoarten “homo konferensus”, alltså de “som cashar in på att leka Per Olssons bonnagård, på plattitydfyllda föreläsningar om värdegrund och antimobbning och mångfald, den klass som inte bidrar till något produktivt utan enbart irriterar dem som utför själva jobbet.”

Båda fick mothugg av Pernilla Glaser, som i en läsvärd text slår ett slag för den förlöjligade leken – och hävdar att vi måste sluta ta efter “extremhögerns retorik” i vår kritik mot teambyggande aktiviteter.

Puh! Vem sa att arbetsmarknadsdebatt behöver vara tråkig? 

Chefs undersökning

Är du bra på förändring? Hoppas det! 7 av 10 chefer i Chefs undersökning har nämligen behövt genomföra en stor förändring det senaste halvåret. En majoritet är positiva till att leda förändring – men konstaterar att arbetet kan vara påfrestande. Försvinnande få, endast en procent, svarar att förändringsarbetet blir en extra börda ovanpå det ordinarie jobbet. Det talar onekligen för att chefer ser förändringsledning som en självklar del av jobbet.  

På Chef.se möter du Skatteverket som berättar om sin “långa och svåra” förändringsresa – och coachen som förklarar varför förändring kan vara så jobbigt: Det hotar liksom hela vår existens.

Fördjupning

Endast 683 av Sveriges 1,32 miljoner företag har krigsplacerat sin personal. Förklaringen? Många vet inte hur de ska gå till väga. ”På samma sätt som människor förbereder sin personliga beredskap behöver företagen fundera igenom vad de gör vid fredstida kris, höjd beredskap och ytterst krig. Vilka verksamheter ska vi bedriva?” säger Pär Malmberg, regeringens utredare i frågan till Göteborgsposten.

Företag bör analysera vilken roll de kan tänkas spela i ett kris- eller krigsläge, och därefter se över möjligheterna att krigsplacera sin personal. En sådan översyn inleds lämpligen genom att kontakta Plikt- och prövningsverket. Mycket är oklart kring arbetsgivarnas möjlighet att få igenom sina önskemål, konstaterar Malmberg – men han rekommenderar ändå organisationer att påbörja en översyn:

”Företagen kan tillsammans med en myndighet gå till Pliktverket och säga att ’de här personnumren behöver jag även fortsättningsvis ha i mitt företag’, så att de inte hamnar någon annanstans”, säger han till Göteborgsposten och fortsätter:

”Om du har personer som är kritiska för produktionen i ett företag som är kritiskt för Sveriges försörjningsberedskap, så är det kanske viktigare att de sitter kvar och gör sitt civila jobb än att utföra roller i hemvärnet eller i en frivillig försvarsorganisation.”

Vägen därifrån är minst sagt oklar. Besluten kring krigsplacering hanteras av så kallade beredskapsmyndigheter, 61 (!) till antalet. Hur ett urval ska ske är knappast glasklart, inte ens för myndigheterna själva.

”Det är inte alla företag som har en tydlig myndighet för sitt område. De allra flesta borde dock kunna leta sig fram till det”, säger Sofie Hagman, jurist på enheten för beredskap på Post- och telestyrelsen till GP. Någon i din organisation som har för lite att göra på jobbet? Att börja reda i det här låter onekligen som en lämplig arbetsuppgift…

Lunchrumssnackisen                

Avslutningsvis, ett lästips: “Du lämnar mötet och har, ännu en gång, inte fått en syl i vädret på grund av att en viss medarbetare tagit upp allt syre i rummet.  Eller så har kollegan i fråga bett dig om en tjänst – igen. Kanske har hen öst ur sig en massa problem, men är inte alls intresserad av lösningar?  Se upp!”

Så inleder Sofia Hadjipetri Glantz sin artikel om det populärpsykologiska begreppet “emotionella vampyrer”. Ett uttryck som har något, får man säga. “En emotionell vampyr vill stå i centrum, ber om olika tjänster och förväntar sig att andra ska vara tillgängliga på hens villkor. Det leder till att kollegorna känner sig känslomässigt utmattade”, säger David Waskuri, leg psykolog och psykoterapeut, till Chef.

Tack för att du läste! Vi hörs snart igen! Vill du ha mer? Prenumerera på Chef Weekly – nya spaningar i din inkorg varje vecka!

Hälsningar Calle 

Feedback?

Chef Monthly är en nyanställd talang med goda utvecklingsmöjligheter – nu jag vill VERKLIGEN veta vad du tycker. Mejla mig så pratar vi vidare: calle.fleur@chef.se  

Redan PLUSkund — Logga in

Bygg vidare med fler tjänster

Nå nästa nivå med

Chefakademin+

Få de viktigaste insikterna, handplockade nyheter, smarta verktyg och ledarskapsutveckling – på ett sätt som fungerar i din vardag.

Endast 349:- / mån*
  • Omvärldsbevakning – senaste ledarskapsnyheterna och -forskningen, samt andra ämnen som direkt rör chefsrollen.
  • Tidningen Chef – tidningen hem i brevlådan 11 gånger per år och tillgång till hela tidningsarkivet.
  • Digitala masterclasses – upskill med tillhörande workshopsmaterial som du kan använda på din arbetsplats.
  • Ljudboksbibliotek – ett digitalt bibliotek där du kan lyssna på sammanfattningar av de viktigaste ledarskapstitlarna!
  • Verktyg i vardagen – mallar, guider och metoder som underlättar ditt arbete.

*Faktureras halvårsvis eller årsvis. Tjänsten förnyas automatiskt om den inte sägs upp före sista giltighetsdatum.
Läs villkoren
Läs om Chefakademin+