Nu är rätt tid för EU-karriär

Omkring 50 000 personer från hela Europa arbetar i dag inom EU-kommissionen, Europaparlamentet och de andra institutionerna inom EU-förvaltningen, i Bryssel och på andra håll. Bara 1 000 av dem är svenskar, men regeringens målsättning är att de ska bli fler. Detta för att öka insynen, påverka EU-samarbetets inriktning och säkerställa en proportionerlig andel svenska chefer och handläggare både på lång och kort sikt. Många av dagens EU-svenskar står inför sin pensionering efter 25 år av svenskt EU-medlemskap, vilket innebär att karriärmöjligheterna för en ny generation svenskar sällan varit så stora som nu.

”Det känns betydelsefullt och viktigt att kunna bidra med en liten del till det stora Europaprojektet. Dessutom är man omgiven av kolleger från hela Europa som alla bidrar på sitt unika sätt. Det skapar positiv dynamik och gör att man aldrig har tråkigt på sin arbetsplats,” menar Sophia Eriksson Waterschoot som arbetat inom EU sedan 1996 och är direktör inom EU-kommissionens generaldirektorat för utbildning, kultur, ungdom och idrott i Bryssel.

Vilka karriärvägar inom EU är särskilt framkomliga för svenska chefer och ledare?

”De flesta startar sin karriär som någon typ av handläggare, inte så ofta direkt som chef. Det ger vidare möjligheter till utveckling och många handläggare avancerar till någon typ av arbetsledande eller senior roll. Har man lång erfarenhet av chefs- eller ledarpositioner finns det möjlighet att söka utlysta chefstjänster. Om man arbetar vid en myndighet finns det också möjlighet att bli utskickad som nationell expert i några år. Förhoppningsvis ger det mersmak.”

Att omkring 30 procent av svenska universitetsstudenter och högskoleutbildade är intresserade av att arbeta inom EU:s institutioner är något som bekymrar de svenska statsmakterna – siffran från en undersökning som gjorts på uppdrag av Universitets- och högskolerådet, UHR, betecknas som låg. Att EU ibland framställs som en trögrörlig byråkrati bidrar sannolikt till det relativa ointresset, men Sophia Eriksson Waterschoot vill ge en annan bild:

”Det är en modern organisation som uppmuntrar kreativitet och nya idéer. Visst finns det som på alla arbetsplatser saker att förbättra, och ibland tar saker längre tid eftersom det är en stor organisation, men det finns utrymme att ta del i det förändringsarbetet. Som svensk kan man definitivt bidra med ett modernt perspektiv som ofta uppskattas av kolleger.”

Vilka egenskaper och erfarenheter är det då som efterfrågas?

Typiskt för många EU-tjänstemän är en bakgrund inom juridik, ekonomi och internationella relationer. Språkkunskaper är viktiga, liksom en tro på Europa och multikulturella arbetsplatser. Erfarenhet från det egna landets administration och andra internationella uppdrag uppskattas alltid, enligt Sophia Eriksson Waterschoot.

UHR erbjuder stöd inför de uttagningsprov som krävs för en fast EU-tjänst. Läs mer på uhr.se