Lyssna strategiskt – dold framgångsnyckel
Spetsa öronen och bli en bättre chef! Det är budskapet i en ny bok som visar hur strategiskt lyssnande kan skapa ökad trivsel, kvalitet och effektivitet.
”Jag hör vad du säger.”
Vem har inte irriterats över den klyschan från personer i maktställning som på sin höjd bara är måttligt intresserade?
Faktum är att få organisationer tar lyssnandet riktigt på allvar, trots att forskningen åtminstone sedan 1950-talet kunnat påvisa ett starkt samband mellan lyssnande och framgång. Detta enligt nya boken Strategiskt lyssnande (Liber), som förklarar hur chefer kan bli bättre på att utnyttja ett underskattat ledarskapsverktyg – och därmed nå bättre resultat.
”Chefer är generellt dåliga på att lyssna. När det gäller kommunikation inriktar sig ledare främst på att tala, sprida information, berätta om sina visioner och mål. Lyssnandet hamnar i skymundan. Vilket är olyckligt, eftersom dess betydelse är helt central”.
Det säger Anette Svingstedt, universitetslektor i tjänstevetenskap vid Lunds universitet, som har skrivit boken tillsammans med Mats Heide, professor i strategisk kommunikation.
Arrogans och elitism i ledningen, samverkan som främst sker i pr-syfte, samt en övertro på trubbiga marknadsundersökningar är andra, mer specifika orsaker till det bristfälliga lyssnandet som författarna varnar för.
En glorifierad syn på ledarskap – ofta spridd i filmer och managementlitteratur – kan bidra till ett underskott på lyssnande även det. En föreställning om att chefen bör vara ensam hjälte som sitter inne med alla svar.
Men för organisationer som lyckas vända fokus till ett lyssnande ledarskap, väntar belöningar i form av lägre sjukfrånvaro, högre produktivitet och kvalitet, ökad tillit och även ökad försäljning, visar bokens forskningsgenomgång.
”När en försäljare lyssnar på kunderna förbättras möjligheten att komma till avslut, försäljningsvolymen ökar, liksom kvaliteten i försäljningspresentationen”, heter det bland annat.
Vad är det då chefer konkret bör göra för att bli goda lyssnare?
Att åtminstone någon gång per dag ställa sig frågan ”måste jag verkligen prata just nu” kan vara en bra början, menar Anette Svingstedt. Ett sätt att oftare låta ordet gå till medarbetare, kunder och andra intressenter. Människor vars synpunkter mycket väl kan visa sig guld värda för verksamheten.
”Chefer kan också bli bättre på att ställa positivt nyfikna frågor. Det upplevs ofta som bekräftande, och ökar chansen att få människor att öppna sig, mer än ledningens prat om visioner och riktning”, säger hon.
En spridd uppfattning är att lyssnande chefer kan uppfattas som svaga – ligger det inte något i den?
”Som tidigare chef vet jag att beslutsunderlagen blir bättre om man vågar kliva ur sin informationsbubbla, intresserar sig för relationer och lyssnar på människor som inte enbart bekräftar det man redan vet. Chefer som enbart omger sig med ja-sägare kan säkert uppfattas som handlingskraftiga, men löper större risk att fatta okloka beslut”, säger Anette Svingstedt.
4 steg: Så blir du en bättre lyssnare
- Ge det som händer nu din fulla uppmärksamhet. Se på den du talar med och syssla inte samtidigt med annat. Försök tolka motpartens kroppsspråk. Låt inte dina tankar vandra iväg med spekulationer om vad personen framför dig snart kommer att säga, eller funderingar på vad du själv ska säga härnäst.
- Avbryt inte. Låt den som talar berätta färdigt. Uppmuntra till utveckling av resonemanget, be om förtydliganden om du inte förstår.
- Bekräfta motpartens känslor. ”Jag förstår att det måste ha varit svårt.” Tänk på den mänskliga aspekten, vi människor behöver känna oss sedda och hörda.
- Döm inte den andre utifrån dig själv. När den som berättar känner att hon inte blir dömd, känner hon sig fri att berätta utan att försöka att framställa sig på bästa sätt.
Fortsätt läsa kostnadsfritt!
Vi behöver bara en minut…
Så roligt att du vill fortsätta läsa! Det får du strax göra, utan att betala något.
- Tillgång till våra låsta artiklar och webinar gratis!
Dina uppgifter delas aldrig med tredje part. Läs vår integritetspolicy här.
