Linda Waxin: ”Vilka är dina tumregler?”

I sin sista krönika listar Linda Waxin sina åtta motton för att inte stagnera och fortsätta utvecklas som ledare.

Krönikor

Text: Linda Waxin

Publicerad 2022-06-29

Det här är min sista krönika. Därför har jag givit mig själv uppgiften att i denna text sammanfatta de viktigaste tumreglerna för mig, tumregler för att inte stagnera, för att leva mycket och leda genuint. 

Fatta att du är vad du prioriterar – om du accepterar och respekterar detta faktum, att din närvarande tid är begränsad, att var du lägger den – blir den du är. Då är du ett steg närmare att bli den du vill vara, som människa och ledare.
Släpp taget – släpp taget om misstag, släpp taget om människor som inte vill dig väl, släpp taget om möjligheter som gick dig förbi eller mål som inte uppnåddes. Släpp taget av gamla versioner av dig själv, släpp taget om drömmar som inte längre är dina, släpp taget om just precis det där som svider till nu när du läser detta. Det kommer inte alltid att vara enkelt, men när det går, då är du fri.
Bli begeistrad – bara du vet vad som gör dig begeistrad, se till att skapa tid för det, att söka dig till det, det är ledtrådar till livet.
Syna ditt syfte – det får låta hur pretentiöst som helst men det är en nyckel till att kunna prioritera rätt. Samla mod och ta tiden för att blicka långt inåt för att hitta det du vill hinna uppnå i just ditt liv.
Omdefiniera framgång ofta – vi föds in i framgångsnormer, när det gäller såväl det privata som det professionella. Många stannar aldrig upp för att syna dessa normer och särskilja dem från sina egna. De outtalade måtten på framgång som kommer från samhället, familjen, ditt umgänge, de är inte nödvändigtvis dina. Vet du hur framgång ser ut för dig är det oerhört mycket mer sannolikt att du når dit, och inte minst att det känns meningsfullt och glädjande när du gör det. 
Gå i terapi – min kanske absoluta favorit när det gäller ledarskapstips, jag brukar säga att terapi borde vara en förutsättning för att få leda. Självklart finns det olika sätt att uppnå en inre sortering av var känslor och instinkter hör hemma, liksom vilka du gagnas av och vilka som bör hanteras, men för mig är terapin den mest effektiva. Det som inte sorteras stökar runt och skvätter över, på dina medarbetare, på din klarsynthet, på din förmåga att prioritera. Att ta mental och emotionell hälsa på samma allvar som fysisk hälsa är banne mig det mest vuxna du kan göra.
Lär dig vila – banalt? Icke! Att vila på riktigt, att finna de sätt som gör just dig innerligt återhämtad är en konst. Det är absolut livsviktigt och en förutsättning för precis allt annat: att orka prioritera rätt, att påminna sig om sitt syfte, att ha energin att syna vad som är framgång för dig och inte minst kraft att sträva ditåt. Och nej, jag menar inte sova, jag menar vila, sömn är såklart basalt för vår inre reparation men hjärnan jobbar när du sover. 
Skapa dålig stämning – ja, gör det! Men bara när det verkligen gäller. Den som inte väljer sina fighter noga blir inte hörd. Men den som gör det och sedan drämmer näven i bordet när något är riktigt värderingsmässigt off, den är en hjälte!