Linda Waxin: ”Du blir vad du prioriterar”

Det finns inga genvägar, jag tror inte att det finns det, det finns bara två vägar. Dessa två är tid och närvaro. Allra helst som: en närvarande tid. Du blir vad du prioriterar. Du är vad du prioriterar. Du var vad du prioriterade. Detta betyder att nästan allt är möjligt, men att nästan allting annat samtidigt är nästan omöjligt.

Du kan vara så mycket i nästan vad du än prioriterar, och så oerhört lite i nästan allting annat. Mycket betyder mycket, lite betyder nästan ingenting alls.

Det finns inte heller ett framme, eller en platå, som varar för evigt. Det som du varit kan du sluta vara, det du varit på väg att bli kan du avsluta i sitt blivande. Din tid och din närvaro, och alldeles särskilt din närvarande tid är ändlig, i alla skeden, ändlig. Kanske är, att välja väl här, vår allra svåraste uppgift som samtida människor.

Lägger du din närvarande tid hos dina barn blir du mer förälder, lägger du din närvarande tid hos dina medarbetare blir du en närvarande ledare. Lägger du din närvarande tid i ditt helande blir du mer hel, lägger du din närvarande tid hos dina vänner blir du en närvarande vän, lägger du din närvarande tid i vila blir du utvilad.

Lägger du din närvarande tid på dina idéer blir dina idéer mer flygfärdiga och kanske till och med verkliga. Lägger du din närvarande tid i analys blir du mer analytisk, lägger du din närvarande tid i njutning blir du en livsnjutare, lägger du din närvarande tid i att dra lärdom blir du klokare.

Lägger du din närvarande tid i mötet med människor blir du mänskligare.

Lägger du mycket av din närvarande tid på trivialiteter finns det risk för att du blir trivial. Lägger du mycket av din närande tid på grubblerier finns det risk för att du blir en ”grubblian”.

Lägger du mycket av din närvarande tid på oro finns det risk att du blir en oroshärd. Lägger du mycket av din närvarande tid på att finna tio problem på varje lösning i stället för tvärtom, blir du ett problem. Lägger du din närvarande tid på att finna kraften att stå stadigt när det stormar blir du en fyr.

Lägger du mycket av din närvarande tid på att älska blir det mer kärlek.

Kärlek smittar. Mänsklighet smittar. Oro smittar. Fyrar sprider ljus.

Det finns mycket annan tid än närvarande tid, vi orkar nämligen inte vara närvarande hela tiden. Det är fysiskt omöjligt.

Självklart finns det sätt att utöka sitt förråd av närvarande tid, men oavsett hur stort förrådet är, är det fortfarande ändligt. Allt medan behoven av närvarande tid från våra medarbetare, våra nära och kära, de problem som ligger på våra bord, de uppgifter vi tagit oss an – nästan alltid är oändliga.

Kvar är vår förmåga att prioritera. Att lägga närvarande tid på att se var vi lägger vår närvarande tid och var vi vill lägga vår närvarande tid. Att göra något åt det. Att prioritera i teorin, att prioritera i praktiken. Att välja vem du vill vara, vem du vill bli.

Det du väljer att prioritera med din när­varande tid, kultiverar du.

Det du slutar att prioritera med din när­varande tid, slutar du att kultivera.

Kanske är detta vår allra svåraste uppgift som människor. Att välja väl där du är, så att det blir som du vill att det ska bli.