Krisen gav Irja Bäckström en helt ny chefskarriär

Resumé: Ur Chef nr 8 2010

Tidigt morgonen 25 februari 2009 väcktes Irja Bäckström av ett telefonsamtal. Hotellet Statt i Eskilstuna, där hon då var chef, stod i lågor.

Under det halvår som hon hade varit chef hade hon hunnit utveckla verksamheten med bland annat en nattklubb för att öka lönsamheten.

Nattklubben skulle ha öppnats tre dagar senare.

Lokalerna hade redan totalförstörts och renoverats en gång. Vid premiären på Luciadagen hade någon skruvat bort en toalett på våningen ovanför.

Båda incidenterna hade föregåtts av olika hot och anmälningar om illegal spritförsäljning på Statt, från en gruppering som redan drev en annan nattklubb i Eskilstuna.

Vid rättegången mot den person som misstänktes ha anlagt branden kom det fram att det fanns personer som ville tysta Irja Bäckström.

Enligt en undersökning som Chef lät genomföra i samband med artikeln, hade en av sex chefer någon gång känt sig hotad, trakasserad eller förföljd på grund av sitt jobb.

Irja Bäckström, vad hände sedan?
”Ett halvår efter branden på Statt i Eskils­tuna gick jag tillfälligt in som biträdande chef i Nyköping, som har samma ägare, Nordic Choice Hotels. I två år fortsatte jag också att arbeta med allt som följde i brandens spår; administration, försäkringar, rättegångarna. Den person som dömdes i tingsrätten för att ha anlagt branden, frikändes i hovrätten.

Choice beslutade att den del av Statt som hade brunnit skulle säljas, den oskadda delen skulle omvandlas till ett renodlat frukosthotell, där jag fortsatte som chef. Men så började spekulationer spridas om att vi skulle starta nattklubb på nytt och jag fick åter igen samtal från de personer som ringt och hotat före branden.

Med den hotbilden hängande över mig kände jag att det inte var värt priset att fortsätta. Strax efter invigningen i slutet av 2011 sa jag upp mig. Jag var oerhört trött, mentalt dränerad. Jag hade inget annat jobb, men genom mitt nätverk fick jag ett uppdrag som konsult på ett privat konferenshotell i Skåne under ett halvår.

När jag blev tillfrågad om jag var intresserad av att bygga upp en utvecklingsarena i Strängnäs, en mötesplats för näringsliv, skola och offentlig sektor, med mål att skapa nya arbetstillfällen, föll pussel­bitarna på plats. Det var ett fantastiskt roligt projekt. Jag kunde åka till en annan stad och jobba och vara mig själv, jag slapp känna mig hotad.”

Men du bytte jobb igen. Sedan april är du vd för Parken Zoo i Eskilstuna. Du visste att det var kris där, ändå tackade du ja till jobbet. Varför?
”Ja, i vintras fick jag frågan om jag ville bli vd där. Några månader tidigare hade tv visat programmet Kalla fakta där man sa att döda djur låg i frysboxar och att parken var vanskött och djuren for illa. Den förre vd:n hade slutat, en tillförordnad fick hantera mediedrevet.”

Hur blev du bemött?
”Jag kände mig väldigt välkommen. Det var en organisation som var trött och vilsen. Länsstyrelsen hade påtalat en rad brister. När jag började var det en månad kvar till öppnandet 4 maj. Det fanns en ny djurparkschef och vice vd med 30 års erfarenhet från Kolmården och en helt ny styrelse. Vad jag inte visste var att tillståndet att bedriva djurhållning i parken var indraget …”

Så, vad gjorde du?
”Jag var tvungen att omorganisera, och att ingjuta hopp och trygghet hos medarbetarna, visa att det fanns en framtid. Så i början var jag ofta ute och pratade med dem och samtidigt satte jag mig in i hur en djurpark fungerar.

Parken har 50 årsanställda plus 200–300 säsongsanställda, varav många kommer tillbaka år efter år. När jag tillträdde var alla rekryterade och säsongen planerad. Men ledarskap är ju detsamma oavsett verksamhet.”

Hur har det gått?
”Vi har haft 80 000 besökare i juli år mot 112 000 samma månad förra året. Den största orsaken verkar vara ’Kalla fakta’-effekten. Men en varm sommar som lockar till bad, osäker prissättning och otillräcklig marknadsföring, har också bidragit.”